| 1. |
- Nygren, Magnus
(författare)
-
Safety management on multi-employer worksites : Responsibilities and power relations in the mining industry
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The focus of this thesis is on the division of legal responsibilities for occupational safety management on multi-employer worksites in the mining industry. The empirical basis is a study conducted between 2013 and 2016 consisting of interviews and observations focusing on primarily managers, supervisors, coordinators and safety specialists from a Swedish mining company and a number of its contractors. Besides this, interviews were also conducted with an inspector from the Swedish Work Environment Authority (SWEA) and workshops were arranged involving industry representatives. Additionally, a document analysis was performed focusing on work organization, safety and regulatory matters. The theoretical framework focuses mainly and broadly on the consequences of inter-organizational complexity and power relations between organizations and between social actors.The results show that three key aspects characterize the division of legal responsibilities for safety management: 1) the main responsibility for managing safety is employer-specific and cannot be shared (e.g. between two separate companies) and entails specific formal tasks that must be performed, 2) everyone involved on multi-employer worksites has an extended duty to communicate and cooperate across companies in safety-related matters, and 3) the responsibility for coordinating work and broader safety measures is connected to one specific employer, usually the main client company itself by virtue of the work being conducted within its facilities. Although seemingly straight-forward in the legal demands being placed on specific actors, the matter of the division of responsibilities and what they should entail in practice had been a specific focus area for the mining company, as well as for the mining industry trade association and SWEA from an even broader perspective. The mining company had also taken a number of initiatives with the ambition to clarify these issues on their own multi-employer worksites in accordance with the legal requirements. As for the relations between the mining company and the contractors, these were characterized by an asymmetry of power with a difference between being affiliated to the company or a contractor in terms of the status and rights each affiliation entailed. This ultimately had an impact on contractor managers’ and supervisors’ ability or willingness to communicate with the client on safety-related issues.The conclusions of the thesis are divided into two main themes. The first theme, undermined conditions for employer responsibility, highlights that the main employer responsibility for managing safety may become eroded on multi-employer worksites, something that can be viewed from three distinct but interrelated perspectives: 1) the core-periphery structure characterizing multi-employer worksites, 2) how the different legal responsibilities relate to each other and the power asymmetry between organizations, and 3) the relations between the social actors involved in formal safety management in practice. The second theme, client company initiatives and blurring boundaries, underlines that the ambition of the mining company to clarify responsibilities meant that other issues related to power relations became downplayed or unaddressed. The dominant position that the company and, by extension, its managers, coordinators, etc., typically had also led to them occasionally intervening in the internal processes of the contractors, highlighting the importance of considering the consequences of blurred organizational boundaries due to longstanding outsourcing arrangements.An overall conclusion can be drawn that the dynamic, unfolding relations between the client and its contractors complicate the division of and adherence to legal responsibilities for safety management. This is a particular challenge facing policy and regulatory development going forward, not only in relation to the mining industry but on multi-employer worksites in general where workplace safety is especially important to consider.
|
|
| 2. |
- Ringblom, Lisa
(författare)
-
Utmanad ordning? En studie av kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Män, maskulin symbolik och hårt manuellt arbete har länge präglat gruvan som arbetsplats. Samtidigt som detta fortfarande existerar, är idag allt fler gruvarbetare kvinnor, jämställdhetsarbete beskrivs som prioriterat samt att ny teknik och nya arbetssätt implementeras. Gruvans arbetsorganisationer uppvisar således en dubbelhet av stabilitet och förändring. Denna avhandling syftar till att undersöka hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras och hur detta påverkar könsrelationer i den svenska gruvindustrins mansdominerade arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministiska teorier förstås kön som ett görande och organisatoriska strukturer, processer och praktiker som konstituerande för sociala maktordningar i gruvans arbetsorganisationer. Avhandlingen bygger på fyra empiriska delstudier och baseras på ett femtontal arbetsplatsbesök samt tjugo intervjuer med gruvarbetare från arbetsplatser under jord och fyra intervjuer med personalchefer.Resultatet visar att relationen mellan kön och gruvarbete inte är given, utan ständigt förhandlas. Det ökande antalet kvinnor i gruvarbete försvårar upprätthållandet av arbetet som för och av män, och ny teknik och nya arbetssätt har öppnat upp för en omförhandling gällande vem och vilka som kan utföra gruvarbete. Tidigare var arbetet i gruvan reserverat för män, idag har den könsgränsen förflyttats inom gruvarbetet och mellan olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. I den informella interaktionen mellan gruvarbetarna används jargongen för att bevara den rådande ordningen av mäns givna plats och dominans, men också som en arena för utmaning och motstånd. Arbetet för ökad jämställdhet motiveras framförallt av uppfattningen att jämställdhet stärker gruvföretagens lönsamhet och konkurrenskraft, något som i sin tur påverkar jämställdhetsarbetets innehåll. Jämställdhetsarbetet förväntas även bidra till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö i och med att kvinnor anses ha någonting positivt och annorlunda (än män) att bidra med på arbetsplatserna. Kvinnor tenderar att förstås som en betydande del av problemet (bristen på kvinnor) och dess lösning (fler kvinnor) när dessa organisationer arbetar med jämställdhetsfrågor. I förlängningen innebär detta att det främst är kvinnor som befinner sig utanför organisationerna som ska lösa problemet med ojämställdhet i organisationerna. Organisationernas jämställdhetsgöranden har inte enbart bäring på könskonstruktioner och könsrelationer utan också andra maktrelationer i organisationerna, framförallt klass och plats. När gruppen män aktualiseras som ett problem i relation till ojämställdhet så är det inte alla män, utan arbetarklassmän i det rurala som beskrivs som problemet. På så sätt förstås (o)jämställdhet inte primärt som en fråga om makt, strukturer och processer inom den egna organisationen utan placeras främst på grupper av människor i (och utanför) organisationerna.
|
|
