SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:1402 1544 srt2:(2015-2019);spr:swe"

Sökning: L4X0:1402 1544 > (2015-2019) > Svenska

  • Resultat 1-10 av 15
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bjuhr, Åsa, 1973- (författare)
  • Avslut och fortsättning : En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan
  • 2019
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This thesis highlights elements of the schooling for newly arrived students aged 16-19 within the Swedish school system in six different municipalities, where the transition between the language introduction programme and national programme at upper secondary school is central. The main purpose is to provide knowledge of pupils' experiences of the aforementioned transition. In this thesis, the concept of transition has a broader and more abstract meaning than just the actual move from one activity to another, and the thesis also focuses on the time spent in the language introduction programme and the first months in a national program at upper secondary school.Three studies are included in this thesis, where discourse analysis, curriculum theory and organizational theory of the school are used as a theoretical framework. The first study is an analysis of syllabuses from 1980 to 2011 for the subject Swedish as a second language within primary and secondary schools. The second is a study that interviews teachers in the language introduction programme, and the third study is based on interviews with pupils who have studied language introduction programme, but at the time of the interviews were studying in their first semester on a national programme.The analyses show that the transition is governed by curriculum and regulations that teachers and students must adhere to. The teachers carry out their everyday work on the basis of curriculum and regulations, such as the Education Act, but also on the basis of the individual school's organization. From an organizational perspective, this gives teachers limited personal room for manoeuvre. It also appears that the choice of national programmes and other choices that students can make within the framework of their schooling are sometimes obvious to the students and made by the students themselves. Nevertheless, other times teachers and study counsellors make the choices without the students’ knowledge. An additional result shows that the students say they experience a discrepancy when it comes to teaching of the various school subjects in the language introduction programme and the national programme at upper secondary school. The linguistic support that the students received during the time at the language introduction programme is not perceived by the students to be at the same level as the national programme. A development of linguistic support in various subjects within the national programme could, from a didactic perspective, lead to a less abrupt transition for the students
  •  
2.
  • Bäckström, Lars (författare)
  • Svensk gruvrätt : En rättsvetenskaplig studie rörande förutsättningarna för utvinning av mineral
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Swedish landowners Historically, Swedish landowners have been forced to accept that that their land is claimed for mining activities. This has been done on the basis of different laws and legal rules. The Minerals Act currently in force also entitles third parties to extract miner-als from other people's property. The question of who owns the mineral prior to extraction is however not answered by the Minerals Act or by any other statute. The ownership issue is, in addition to principally interesting, also of practical importance, for instance in relation to the right to exploit minerals covered by the Minerals Act for household use, or the right to exploit unregulated minerals, as well as for future discussion regarding mineral compensation. Besides the principal question of ownership, the Minerals Act gives rise to a number of other issues affecting the landowner's right in relation to the extraction of minerals on the property. The main purpose of the study in Part I is to identify who, if anyone, under Swedish law can be regarded as the principal owner of the components of earth that contain minerals. To this end, it has been necessary to define the concept of ownership in the property context. Access to minerals has been essential for the development of civilization and is still of crucial importance for the way we live our lives. While mineral extraction can be said to constitute a significant public interest, it is an activity that claims limited resources, competes with other land-use interests and causes significant environmental impacts. Even these interests have gradually begun to be considered public and essential, especially the interest of sustainable development. As a result of this, the legal framework governing the extraction of minerals has expanded substantially. This applies not least in relation to other interests, such as environ-mental protection and the rights of others, for example various types of user rights. The legal framework for mineral extraction is today a complex system consisting of several laws with wholly or partly different objectives. An important question is how well these overarching objectives can be ensured within the licensing process for mineral extraction and its associated parallel application of more or less independent laws. The main purpose of the study in Part II is to examine how the overarching objective of the Environmental Code is safeguarded in the licensing process for mineral extraction, and how the process should be designed in order for it to result in well-balanced solutions where all interests are given sufficient consideration. In addition to the analysis of the various legal issues and conflicts that may arise in connection with the exploration, exploitation and processing of minerals, the study also aims to investi-gate what should be regarded as applicable law in situations where clear rules are missing.
  •  
3.
  • Ejneborn-Looi, Git-Marie (författare)
  • Omvårdnad som reflekterande praktik : Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tvångsåtgärder som fastspänning och tvångsmedicinering är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården och motiveras ofta av personal med att det saknas alternativ. Användandet av tvångsåtgärder tycks vara särskilt vanligt när det gäller unga kvinnor med självskadebeteende. Dessa kan uppleva tvångsåtgärder som bestraffning och som ett hinder för att söka vård. Relationen mellan patient och vårdare har beskrivits som ett kraftfullt verktyg för att minska användandet av tvångsåtgärder, men det saknas i stor utsträckning forskning om tvångsvård som fokuserar på patienters perspektiv och alternativ till tvång. Avhandlingens övergripande syfte har varit att få ökad kunskap och förståelse för omvårdnad som process i psykiatrisk vård ur patienters, studenters och personals perspektiv, med särskilt fokus på alternativ till tvång vid självskadebeteende. Avhandlingen har en pragmatisk utgångspunkt där ambitionen har varit att resultat ska kunna omsättas i konkreta handlingar. Delstudierna har en kvalitativ ansats där datamaterial har analyserats med innehållsanalys. Data består av 19 skrivna berättelser från personer som vårdats för självskadebeteende och som har erfarenhet av tvångåtgärder, 14 loggböcker skrivna av sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning inom psykiatrisk vård, samt fokusgruppsintervjuer med totalt 26 skötare, sjuksköterskor, läkare och enhetschefer med erfarenhet av att tvångsvårda patienter. Av berättelserna framkom att personer som vårdats inom psykiatrisk vård hade en önskan om att mötas av förståelse av personalen, att utveckla tillitsfulla och ömsesidiga relationer med dem, och att få vård som grundades på vetenskapliga metoder. Deras faktiska erfarenheter beskrev en vård som var oförutsägbar, kontraproduktiv och byggd på misstro och distans. Studenterna beskrev i loggböckerna vikten av att avsätta tid och engagemang för relationsskapande, något som beskrevs som en förutsättning för att kunna göra bedömningar och lära sig förstå patientens individuella tecken på hälsa och ohälsa. De beskrev hur de identifierade patienters abstrakta behov så som behov av trygghet, empowerment, självkänsla och hopp. Med dessa som grund individanpassade de åtgärder och förhållningssätt och synliggjorde samt tog tillvara patienternas förmågor. I fokusgruppsintervjuerna framkom hur personal med utgångspunkt i utmanande situationer i psykiatrisk slutenvård resonerade kring möjliga åtgärder med fokus antingen på personalens behov, patientens upplevelse, att följa rutiner eller att uppfostra patienter. Beroende på fokus skiljde sig förhållningssätt och utformning av åtgärder markant åt. I fokusgruppsintervjuerna framkom även personalens syn på samarbete utifrån olika professionella roller. Utmärkande var att skötarna, trots att de hade lägst formell kompetens, var den yrkesgrupp med störst inflytande vid beslut om tvångsåtgärder eftersom de arbetade närmast patienterna och därför hade förstahandsinformation om dem.Resultaten visade en stor överenstämmelse mellan patienters, studenters och personals perspektiv. En metasyntes av de olika delstudiernas resultat beskriver omvårdnad som en reflektiv praktik. Att vårdaren har förmågan att bygga upp en tillitsfull relation till patienten är en förutsättning för en relevant bedömning. Bedömningen innebär att patientens individuella behov och förmågor identifieras och ligger till grund för val av åtgärd och förhållningsätt med målet att minska lidande och öka välbefinnande. Vägen till åtgärden är inte statisk, till en början kan åtgärder enbart ha ett relationskapande syfte, behov kan förändras, åtgärder behöva modifieras liksom att tilliten i relationen kan påverkas av olika faktorer. Detta innebär att vägen till åtgärden inte bör ses som ett linjärt förlopp utan bättre förstås som en dynamisk process som förutsätter ett reflekterande förhållningssätt med relationen som grund, med det övergripande målet att stärka patientens förutsättningar till återhämtning och välbefinnande. Den övergripande slutsats som kan dras är att om vårdarna lyckas skapa en ömsesidig, tillitsfull relation till patienten, kan förstå dennes utryckta behov och outtalade tecken samt arbetar proaktivt, i samarbete med patienten, med åtgärder och medvetna förhållningssätt, så finns sällan behov av tvångsåtgärder. För detta krävs att vårdarna får stöd i att utveckla sin reflektiva förmåga och även i att få ta eget ansvar för varje situation och därigenom bygga upp en tillit till sin egen förmåga.
  •  
4.
  • Hedelin, Fredrik, 1965- (författare)
  • Levande musik : Ritornellen och musikens skapande
  • 2017
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Many years of working with electroacoustic music evoke the question in what sense one can talk about life in music. The question does not concern traces of the composer's life in the work, vivifying performances or musical experiences full of life, but rather the life of music itself.In order to find an answer to the question I examine three solo concertos in the light of the philosophy of Deleuze and Guattari. The concertos, for flute, violin and piano respectively, with chamber ensemble, were composed within the frame of the dissertation and emanate from the ritornello form as found in Vivaldi. The ritornello concept is also present in Deleuze and Guattari, especially in the book A Thousand Plateaus, in which it serves as a collector and transformer of forces and connections that affect its surroundings. With the ritornello as a bridge between this philosophy and the music, I undertake a close reading of the three solo concertos with the philosophy as a companion.With the ritornello and other related concepts in Deleuze and Guattari, such as assemblage, chaos, territorializing and deterritorializing, I force my way past the musical structure in order to uncover the creational forces of music. In the flute and the flute concerto it is about establishing a fragile point in chaos; in the violin and the violin concerto all is centred around the ground, the earth and the territory; and in the piano and the piano concerto it is a matter of a single drawn-out leave-taking. These three moments -- entrance, deepening and dissolution -- simultaneously operate at a large number of levels, and together they form a single large ritornello of musical life.Contemplating music and musical instruments through the ritornello gives several new perspectives on the music and the composing, among them a view of instruments as upholders of different aspects of the ritornello, the composer as a preserver of the creational forces of music, and the musical structure as a network of forces and connections.
  •  
5.
  • Johansson, Jens (författare)
  • On the influence of gear oil properties on pitting life
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Increasing demands on the automotive industry to produce fuel-efficient vehicles has led the industry to explore different approaches, including reducing power losses and improving fuel efficiency of engines. The goal of this project has been to investigate the possibilities of reducing the frictional losses in drive axles and hypoid gears. In the literature, different ways of achieving low friction has been reported. However, before major changes can be made to commercial hypoid gear oils, a better understanding of their effect on the durability of transmission components has to be understood. The durability of gears includes many different failure modes. Macro-size contact fatigue (pitting) is one of the more commonly encountered and that ultimately limits the life of the components.In this work, experimental pitting life studies have been conducted using rolling four-ball and twin-disc test setups to analyse the impact of various gear oils’ physical and chemical properties on pitting during operation in the mixed lubrication regime. The results show that the frictional properties of the gear oils are the most significant in determining the pitting life. Enhancements in pitting life can be achieved in several ways, for example, by the choice of the base oil type, high viscosity oil, viscosity modifier type, and the tribofilms formed by anti-wear and extreme-pressure additives. Amongst these, all except high viscosity oils is compatible with the aim of reducing losses (load and load-independent losses). However, especially, the use of low friction type base oils or the low friction tribofilms formed by certain anti-wear and extreme-pressure additives have been found to be effective (with a slight preference for the latter) in improving pitting life. The results of these studies have been contained in five paper manuscripts and a brief gist of the work and salient results in each of these are briefly described below.Paper A: A range of different hypoid gear oils based on different base oils, viscosity levels, and friction modifying additives, were chosen for pitting studies. Each oil was characterized in terms of its physical properties and the pitting performance was analysed using a rolling four-ball test. The correlation between specific oil properties and pitting performance was analysed using multiple linear regression analysis.Paper B: In this, the used ball samples from tests with two of the oils tested in paper A were analysed to investigate the pit formation mechanisms. The worn surfaces and sub-surface materials revealed the differences in the behaviour of the two oils.Paper C. Based on the findings of paper A and B, a second batch of oils was prepared for investigations with a view to obtain low thin-film friction by the using different additives. The oils’ frictional behaviour was characterized in a ball-on-disc test rig. The pitting lives of two of these oils were measured using rolling four-ball tests and compared to two of the oils from paper A.Papers D and E: These two papers focussed on studies performed by using twin-disc rolling/sliding machine. The results confirmed that the trends and conclusions drawn from the rolling four-ball tests were relevant for gear contacts and enabled into optimising the gear oil formulation. Paper D deals with characterising of the frictional behaviour of several gear oils and identifying the two best performing formulations. In paper E, the pitting behaviour of the two oils has been analysed and compared to reference oil.
  •  
6.
  • Johansson, Kristina (författare)
  • Könade gränsdragningar på handelns arbetsplatser
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna avhandling fokuserar arbetets organisering och könade gränsdragningar på dagligvaruhandelns arbetsplatser. Dagligvaruhandeln erbjuder särskilt intressanta organisationer för studier av kön och arbete. Införandet av nya sätt att organisera arbetet, framförallt arbetsrotation, har medfört att könade gränsdragningar som av tradition karakteriserat arbetsplatserna potentiellt är i färd att omförhandlas. De förhoppningar som fästs vid arbetsrotation har varit höga ur arbetsmiljö- såväl som jämställdhetssynpunkt. Samtidigt har få studier undersökt mer i detalj vad som händer efter att arbetsrotation införts i en butik och hur det i sin tur påverkar arbetet och könsmönster på arbetsplatsen. Detta kan i sin tur relateras till att handelns arbetsplatser generellt är understuderade (Bozkurt och Grugulis 2011; Daunfeldth 2007). De studier som finns visar hur det på arbetsplatsnivå tenderar att framträda en diskrepans mellan arbetsrotationens retorik och praktik. Det har också konstaterats att denna diskrepans kan relateras till de könsmönster som av tradition har format dagligvaruhandelns arbetsplatser, inte minst könandet av utgångskassan som ett ”kvinnojobb” (Sundin 2001; Kvist 2006). Syftet med avhandlingen är att analysera arbetets organisering och könade gränsdragningar på dagligvaruhandelns arbetsplatser. De forskningsproblemsom avhandlingen i förlängningen undersöker rör betydelser av rumslighet förhur kön och arbete görs i organisationer, samt handelsarbetets materialitet.För att nå syftet har jag genomfört en intervjustudie med nio butikschefer ochen arbetsplatsstudie (observationer och intervjuer) av en matvarubutik. Frågeställningarna är: Vad arbetar de anställda med på de studerade butikerna? Vad är det för typ av service (direkt/indirekt) de anställda ger kunden och vad betyder det i sin tur för handelsarbetet? Hur organiseras arbetet på de butiker som ingår i studien? Är arbetsrotation något som tillämpas och om så på vilket sätt? Vilka könade gränsdragningar finns på de butiker som studerats och hur kan de i sin tur relateras till olika former av arbetsrotation? Hur görs - skapas,upprätthålls och/eller utmanas - könade gränsdragningar på de studeradebutikerna? Hur förstår de anställda och chefer som ingår i studien frågor omkön och dess eventuella betydelse för arbetsplatserna och hur kan det i sin turrelateras till förekomsten av könade gränsdragningar? Studiens teoretiska referensram utgörs av feministiska teorier som betonar hur sammanflätningar av kön, arbete, organisation och rumslighet skapas, upprätthålls respektive potentiellt utmanas i vardagliga praktiker. Centrala begrepp är Ackers (1990) könade organisationer och könade ideala arbetare, liksom Korvajärvis (2002, 2011) könsneutrala praktiker i organisationer vilka i sin tur korsats med Hernes (2004) förståelse av organisationer som skapade genom fysiska, sociala och idéburna gränsdragningar. Med inspiration från teorier om sociomaterialitet (Dale 2005), vidareutvecklar avhandlingen också Pettingers (2006) diskussion om handelsarbetets materialitetTvå studier har genomförts. För att få en bild av könsmönster och arbetets organisering på dagligvaruhandelns arbetsplatser så genomfördes inledningsvis en intervjusstudie med nio butikschefer. I ett nästa skede valdes en av de nio butikerna, som använde sig av en omfattande arbetsrotation, ut för en studie bestående av observationer och intervjuer med anställda och chefer. Fyra artiklar, varav tre är accepterade för publicering i internationella forskningstidskrifter, bifogas avhandlingen. Den första artikeln baseras på intervjustudien med cheferna och resterande tre artiklar baseras på arbetsplatsstudien av butiken. Resultatet av studierna visar hur arbetsrotation i någon form användes av alla butiker som ingick i studien. Arbetsrotationen var i några butiker en betäckning för att kassörskorna (varav majoriteten kvinnor) deltog i varuplocket i mån av tid medan personalen på golvet (kvinnor och män) hjälpte till i kassan när det behövdes. I andra butiker, däribland den butik som arbetsplatsstudien rör, innebar arbetsrotationen att majoriteten av anställda roterade mellan att arbeta i kassan och att plocka varor. Beroende på hur den användes, omformade arbetsrotation till viss del dagligvaruhandelns traditionella könsmönster, framförallt könandet av utgångskassan som ett ”kvinnojobb”. Arbetsplatsstudien av butiken visade hur rotationen mellan kassa och golv var en förgivettagen del av både män och kvinnors arbetsbeskrivning. Att arbetsrotation sågs som en arbetsmiljösatsning och ibland som ett sätt att öka effektiviteten men aldrig som ett verktyg för att förändra könsmönster gjorde dock att könsgränserna snarare än att upplösas, tenderade att omformas och förflyttas till andra delar av organisationen. Två undantag från den övergripande arbetsrotationen kunde urskiljas i butiken av betydelse för könade gränsdragningar. Förbutiken, kategoriserat som ”kontorsarbete” enligt gällande arbetsmiljöregler, var undantagen från arbetsrotationen och där, i det kontrollerade arbetet i ständig kontakt med kunder, arbetade endast kvinnor. De två männen stationerade vid frukt & grönt var, till skillnad från deras kollegor, undantagna plocket av övriga varor. På så sätt kunde männen göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter och distansera sig från mer standardiserade och kontrollerade arbeten. Undantagen från arbetsrotationen medförde därmed att en grupp kvinnor lämnades att utföra mer kontrollerade arbetsuppgifter medan ett antal män på motsatt sätt kunde göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter. Vidare visar studierna hur könade gränsdragningar gjordes möjliga genom att kön neutraliserades och distanserades från organisationen (jfr Korvajärvi 2002). Detta skedde å ena sidan genom att chefer såväl som anställda framhävde principer av likabehandling som rådande på arbetsplatsen. Å andra sidan antogs kön på ett förgivettaget sätt ha betydelse för män och kvinnors olikheter i fråga om preferenser, egenskaper eller intressen. Antaganden om att män och kvinnor var olika kunde på så sätt användas för att förklara – och neutralisera – de könade gränsdragningar som – trots att likabehandling var rådande – framträdde på arbetsplatsen. Avhandlingens slutsatser kan tematiskt särskiljas i tre, delvis överlappande, delar. Det första temat rör slutsatser om arbetsrotation och könsmönstrens mångtydighet. Mot bakgrund av studien kan jag konstatera att arbetsrotation framstår som ett tomt begrepp som döljer mångtydiga sätt att organisera arbetet och varierade könsmönster på dagligvaruhandelns arbetsplatser. Undantag från arbetsrotation ger fortsatt upphov till könade gränsdragningar, däremot är det inte nödvändigtvis längre utgångskassan som är undantagen. Tydligt var också att arbetsrotation gjordes möjlig genom standardisering snarare än utbildning. Av den anledningen är arbetsrotation en del av den generella utvecklingen av handelsarbetet. Det andra temat rör slutsatser gällande könsgränsernas rumslighet och neutralisering. Studien av butiken visar hur befintliga könsmönster döljer könadegränsdragningar som anställda såväl som chefer bidrog till att upprätthålla i vardagliga praktiker. Könade grändragningar hade vidare en rumslig karaktär.Rummet utgjorde ömsom en resurs för, ömsom ett hot mot möjligheterna attupprätthålla könade gränsdragningar. Tydligt var också att könade gränsdragningar gjordes möjliga genom könsneutrala praktiker varigenom frågorom kön kunde distanseras från organsationen. Tema tre, slutligen, rör slutsatser om handelsarbetet och dess materialitet.Här visar min studie hur utvidgningen av självserviceprincipen gör att arbetet i dagligvaruhandeln karakteriseras av interaktion med varor snarare än kunder. Befintliga begrepp som tar sin utgångspunkt i direkt service utgör därför trubbiga verktyg för att förstå variationen i handelsarbete. Istället utgör handelsarbetets materialitet – eller sociomaterialitet – en nödvändig ingång för nyanserad kunskap om arbetet i dagligvaruhandeln.
  •  
7.
  • Kassberg, Ann-Charlotte (författare)
  • Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada : med fokus mot arbete
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det övergripande syftet med denna avhandling var att generera ny kunskap om förmågan att använda vardagsteknik (VT) hos personer i arbetsför ålder med förvärvad hjärnskada (FHS) med fokus mot arbete. Syftet var också att bidra till utveckling av arbetsterapeutisk intervention genom att beskrivaoch utvärdera hur förmågan att använda VT kunde bedömas samt att utforska hur aktivitetsbaserade klientcentrerade interventioner kunde stödja förmågan att använda VT i arbetet. Studie I syftade till att genom en kvalitativ explorativ design utforska och beskriva hur personer med FHS använde den VT som de behövde i arbetet och användningens betydelse för deras möjligheter att arbeta. Studie II syftade till att genom en kvantitativ tvärsnittsstudie beskrivaförmågan att använda VT hos personer med FHS samt att utforska huruvida förmågan var relaterad till funktionshindrets svårighetsgrad. Studie III syftade till att utvärdera test-retest reliabilitet för bedömningsinstrumentet Management of Everyday Technology Assessment (META). Studie IVsyftade till att genom en kvalitativ multipel fallstudie utforska hur klientcentrerade arbetsterapeutiska interventioner kunde designas för att stödja personer med FHS förmåga att använda VT i arbetsuppgifter.I studie I framkom en diskrepans mellan deltagarnas förmåga och de utmaningar som användningen av VT i arbetet utgjorde. Samtliga nio deltagare uppvisade svårigheter, vilka varierade i omfattning från svårigheter med användningen av nästan all VT, och befinna sig i en osäker arbetssituation, till att föreställa sig framtida svårigheter i användningen av VT i arbetet. Resultatet av studie II visade att förmågan att använda VT skilde sig åt mellan de tre grupperna med olika svårighetsgrader av funktionshinder efter FHS (totalt 81 deltagare). Medelvärdet av deltagarnas mått av förmåga att använda VT var lägst i gruppen med "svåra funktionshinder" och högst i gruppen med"god återhämtning". Vid jämförelse av de tre grupperna framkom det att svårighetsgraden av funktionshindret var den enda variabel som signifikant inverkade på förmågan att använda VT. Alla deövriga variablerna: kön, ålder, utbildningsnivå, levnadsförhållanden och år sedan skada inverkade inte signifikant på förmågan att använda VT. Resultatet av studie III indikerade att 22 av de 25 deltagarnas mått av förmåga att använda VT förhöll sig stabila mellan de båda mättillfällena, baserat på valda kriterier. Detta indikerar att META har god test-retest reliabilitet vid bedömning av personer med FHS förmåga att använda VT. Resultatet från studie IV visade att de tre deltagarnas klientcentrerade interventionsprocesser initialt bestod av likartade arbetsterapeutiska åtgärder men att de senare i processen kom att ha olika fokus och intensitet. Vidare indikerade resultatet att interventionerna bidrog till förbättrad upplevd och observerad förmåga att använda VT i arbetet efter FHS.Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att generera ny kunskap om personer med FHS förmåga att använda VT, med särskilt fokus på användningen av VT i arbetet. Resultaten visar att användningen av VT i arbetet kan innebära olika utmaningar, vilka kan ha varierade betydelse förmöjlighet att arbeta. Detta visar på behovet av att beakta den roll som användningen av VT kan utgöra för återgång i arbete. Resultatet har även bidragit till kunskap om att variationer i förmågan att använda VT kan vara relaterat till funktionshindrets svårighetsgrad. Vidare framkom det att personermed FHS sparsamt beskrev svårigheter i användningen av VT, vilket indikerar att intervju behöver kompletteras med observation. Avhandlingen indikerar också att observationsinstrumentet META kan användas för bedömning och utvärdering av förmågan att använda VT för personer med FHS.Slutligen, har avhandlingen bidragit till ny kunskap om hur arbetsterapeutiska klientcentrerade interventioner kan utformas för att stödja förmågan att använda VT i arbetet efter FHS.
  •  
8.
  • Lindberg, Greta, Lecturer, 1954- (författare)
  • Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring : Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete
  • 2019
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Head teachers have a central role to play in ensuring that schools fulfil their commissions, goals and plans for development. One of the duties of a head teacher is to lead other members of staff to ensure that the regulations concerning equality assurance are met to prevent abusive treatment, discrimination and harassment. The goal of schools’ equality work is to create a safe environment that contributes to pupils’ learning and development. The aim of this thesis is to examine how a defined group of head teachers and a representative of their School Heads’ organisation describe, relate to, and deal with the task of ensuring equal treatment, and how this is reflected through their leadership in practice. The theoretical framework and the analysis of the results are grounded in, and draws on, curriculum theory. The data is comprised of semi-structured interviews and written documents such as the legal framework concerning equality assurance and documents produced in schools, and it was collected during the school year 2012-13. The results of the case study reveal that all head teachers consider equality assurance to be an important but complex and changing area of work and responsibility, and that it takes place in and depends on regulations, decisions and actions in different contexts and school arenas. Moreover, the results show that the task of assuring equality in schools poses several leadership challenges and that the ability to ensure that the goals for equality assurance are met depends on a number of preconditions and factors. The results also show that the head teachers are able to identify which were likely to produce successful outcomes and which posed greater challenges.
  •  
9.
  • Lundkvist, Hans, 1956- (författare)
  • Genusmedveten utveckling av arbetsgivarvarumärket för hållbar kompetensförsörjning
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tillgång till mänskliga resurser är avgörande för många företags långsiktiga utveckling och överlevnad. Demografiska förändringar och tecken på ökade svårigheter att rekrytera personal leder till att allt fler verksamheter måste reflektera över sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att behålla och attrahera rätt personal. Inte bara demografiska förändringar utan även könssegregerade strukturera kan försvåra detta. Segregering, traditioner och stereotypa förhållningsätt påverkar individers utbildnings- och yrkesval vilket begränsar tillgången till kompetens.Med finansiering från VINNOVA för tillämpad genusforskning inledde en forskargrupp och ett ingenjörsföretag i Dalarna, 2009, ett samarbete för att gemensamt utveckla kunskap om hur en verksamhet kan bli mer attraktiv i syfte att underlätta framtida kompetensförsörjning utifrån ett genusperspektiv. De erfarenheter och frågeställningar som samarbetet genererade lade grund till denna avhandling. Syftet med avhandlingen är att öka den vetenskapliga kunskapen om hur begreppet arbetsgivarvarumärke kan utvecklas ur ett genusperspektiv för att öka arbetsgivares förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal oavsett kön.För att besvara avhandlingens frågeställningar har olika vetenskapsområden kombinerats: Teorier om varumärke, arbetsgivarvarumärke, genusvetenskap och förändringsprocesser har varit grundläggande. Från det genusvetenskapliga fältet har främst begreppet ”doing gender” (göra kön) varit centralt för att förstå hur genus kan ses som ett vardagligt görande i organisationer. Även teorier om hållbara förändringsprocesser och utvecklingsprogram har använts för att öka förståelsen för organisering, ansvarsfördelning och utveckling av ett långsiktigt hållbart arbetsgivarvarumärke. Metoden för samverkan med det studerade företaget byggde på aktionsforskning med en abduktiv ansats där parterna gemensamt planerade och genomförde insatser. För att besvara de frågeställningar som uppstod i samarbetet med företaget användes forskningsdatabaser för att ta fram underlag för litteraturstudier.Avhandlingen bidrar med en vetenskaplig analys av hur ett genusperspektiv praktiskt och teoretiskt kan integreras i processen för utveckling av ett attraktivt arbete. Dessutom analyseras förslag på hur ansvarsfördelning och organisering kan utformas i en långsiktigt hållbar utvecklingsprocess för ett arbetsgivarvarumärke. 
  •  
10.
  • Mars, Annette (författare)
  • När kulturer spelar med i klassrummet : En sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Avhandlingen undersöker ungdomars lärande i musik utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De två delstudierna är genomförda med en teoretisk utgångspunkt som gör gällande att människor lär sig musik i samspel med andra människor samt att de använder sig av medierande verktyg i de lärsituationer de deltar i, vidare involveras den proximala utvecklingszonen, samt muntlig och skriftlig lärandekultur. Eftersom lärande inte endast sker i skolmiljö utan överallt där individer gemensamt skapar kunskap har de empiriska studierna genomförts både utom och inom skolan som institution. Genom att studera ungdomar som musicerar och skapar musik tillsammans, och i interaktion med sina lärare, har deras medvetna eller omedvetna val av medierande verktyg för musikaliskt lärande i olika kontexter synliggjorts. Syftet med den samlade studien är att synliggöra, beskriva och analysera musikaliskt lärande så som det blir synligt bland ungdomar i högstadieålder, inom ramen för grundskolans verksamhet och i frivilligverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Studiernas metodologiska grund återfinns i musiketnologisk teoribildning och i avhandlingen beskrivs hur musiketnologi och musikpedagogik förhåller sig till varandra. De valda metoderna utgjordes av observationer och intervjuer, vilka dokumenterades med videofilm och fältanteckningar. Analysarbetet genomfördes med kvalitativ analysmetod i fem olika steg, där stegen delvis skiljde sig åt i de två delstudierna.I studie I visade resultatet att elevernas musik- och lärandekultur framträdde när de lär och undervisar andra. Vidare framträdde ungdomarnas kulturella bakgrund genom deras val av verktyg för lärande och samlärande. Ungdomarna verkade vara mer benägna att ändra sitt sätt att undervisa andra än att ändra metoderna för sitt eget musikaliska lärande. Resultaten i studie II visade att musikläraren skapade ramar som eleverna kunde förhålla sig fritt till, vilket gjorde eleverna såväl trygga som fria. Musiklärarens sätt att organisera undervisningen liksom hans pedagogiska kompetens möjliggjorde elevernas musikaliska lärande och musikskapande. När eleverna skulle komponera och samspela använde musikläraren sig av flera olika verktyg i sin undervisning. Vidare synliggjordes hur en skriftlig lärandekultur genomsyrade de pedagogiska valen. I studie II visade resultaten att elevernas val av verktyg när de lär och undervisar sina kamrater var desamma som deras lärare använde. En skriftlig lärandekultur blev synlig i hur eleverna använde verktyg och artefakter för att lära och skapa musik tillsammans. Implikationerna av delstudie II kan sammanfattas med att musiklärare behöver veta hur möjligheter för lärande i grupp skapas, samt när elever behöver lärarens kunskap och vägledning för att befinna sig i en proximal utvecklingszon.Resultatet i den samlade studien visar på vikten av en musiklärare som inte bara har gedigen ämneskunskap utan också har kunskap om vilka medierande verktyg och artefakter elever behöver i varje specifik situation, samt kan bedöma vilka kunskaper elever redan har och vilken utveckling som är möjlig. När elever arbetar tillsammans i grupp för att lära verkar betydelsen av lärarens kunskap och pedagogiska förmåga vara avgörande för att en god miljö för lärande och utveckling ska kunna skapas. Vidare framkom att lärande i muntlig och skriftlig lärandekultur skiljde sig åt vad gällde verktyg och artefakter. Ungdomarna i de båda lärandekulturerna använde en bred repertoar av verktyg och artefakter på primär och sekundär nivå, medan läraren använde artefakterna på sekundär och tertiär nivå. I en skriftlig lärandekultur tyder resultatet på att verktyg och artefakter hade sitt ursprung i någon form av skriftlighet och de användes för att förklara hur musiken skulle framföras. I en muntlig lärandekultur utgjordes artefakten av den klingande musiken och de medierande resurserna användes för att förklara vad musiken ville förmedla.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 15

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy