| 1. |
- Mars, Annette
(author)
-
När kulturer spelar med i klassrummet : En sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Avhandlingen undersöker ungdomars lärande i musik utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De två delstudierna är genomförda med en teoretisk utgångspunkt som gör gällande att människor lär sig musik i samspel med andra människor samt att de använder sig av medierande verktyg i de lärsituationer de deltar i, vidare involveras den proximala utvecklingszonen, samt muntlig och skriftlig lärandekultur. Eftersom lärande inte endast sker i skolmiljö utan överallt där individer gemensamt skapar kunskap har de empiriska studierna genomförts både utom och inom skolan som institution. Genom att studera ungdomar som musicerar och skapar musik tillsammans, och i interaktion med sina lärare, har deras medvetna eller omedvetna val av medierande verktyg för musikaliskt lärande i olika kontexter synliggjorts. Syftet med den samlade studien är att synliggöra, beskriva och analysera musikaliskt lärande så som det blir synligt bland ungdomar i högstadieålder, inom ramen för grundskolans verksamhet och i frivilligverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Studiernas metodologiska grund återfinns i musiketnologisk teoribildning och i avhandlingen beskrivs hur musiketnologi och musikpedagogik förhåller sig till varandra. De valda metoderna utgjordes av observationer och intervjuer, vilka dokumenterades med videofilm och fältanteckningar. Analysarbetet genomfördes med kvalitativ analysmetod i fem olika steg, där stegen delvis skiljde sig åt i de två delstudierna.I studie I visade resultatet att elevernas musik- och lärandekultur framträdde när de lär och undervisar andra. Vidare framträdde ungdomarnas kulturella bakgrund genom deras val av verktyg för lärande och samlärande. Ungdomarna verkade vara mer benägna att ändra sitt sätt att undervisa andra än att ändra metoderna för sitt eget musikaliska lärande. Resultaten i studie II visade att musikläraren skapade ramar som eleverna kunde förhålla sig fritt till, vilket gjorde eleverna såväl trygga som fria. Musiklärarens sätt att organisera undervisningen liksom hans pedagogiska kompetens möjliggjorde elevernas musikaliska lärande och musikskapande. När eleverna skulle komponera och samspela använde musikläraren sig av flera olika verktyg i sin undervisning. Vidare synliggjordes hur en skriftlig lärandekultur genomsyrade de pedagogiska valen. I studie II visade resultaten att elevernas val av verktyg när de lär och undervisar sina kamrater var desamma som deras lärare använde. En skriftlig lärandekultur blev synlig i hur eleverna använde verktyg och artefakter för att lära och skapa musik tillsammans. Implikationerna av delstudie II kan sammanfattas med att musiklärare behöver veta hur möjligheter för lärande i grupp skapas, samt när elever behöver lärarens kunskap och vägledning för att befinna sig i en proximal utvecklingszon.Resultatet i den samlade studien visar på vikten av en musiklärare som inte bara har gedigen ämneskunskap utan också har kunskap om vilka medierande verktyg och artefakter elever behöver i varje specifik situation, samt kan bedöma vilka kunskaper elever redan har och vilken utveckling som är möjlig. När elever arbetar tillsammans i grupp för att lära verkar betydelsen av lärarens kunskap och pedagogiska förmåga vara avgörande för att en god miljö för lärande och utveckling ska kunna skapas. Vidare framkom att lärande i muntlig och skriftlig lärandekultur skiljde sig åt vad gällde verktyg och artefakter. Ungdomarna i de båda lärandekulturerna använde en bred repertoar av verktyg och artefakter på primär och sekundär nivå, medan läraren använde artefakterna på sekundär och tertiär nivå. I en skriftlig lärandekultur tyder resultatet på att verktyg och artefakter hade sitt ursprung i någon form av skriftlighet och de användes för att förklara hur musiken skulle framföras. I en muntlig lärandekultur utgjordes artefakten av den klingande musiken och de medierande resurserna användes för att förklara vad musiken ville förmedla.
|
|
| 2. |
- Sirkka, Marianne
(author)
-
Hållbart förbättringsarbete med fokus på arbetsterapi och team : Möjligheter och utmaningar
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Hälso-och sjukvården (HoS) har skyldighet att bedriva en evidensbaserad verksamhet baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, professionens expertkunnande, patienternas erfarenheter och tillgängliga resurser. Förbättringsarbeten pågår för att uppnå bästa möjliga HoS men kunskapen om hur hållbara förbättringar uppnås är fortfarande begränsad. Det övergripande syftet med denna avhandling var att bidra till ökad kunskap om möjligheter och utmaningar vid långsiktigt förbättringsarbete med fokus på arbetsterapi och team. Avhandlingens fyra delarbeten baseras på studier av långsiktiga förbättringsarbeten vid två olika enheter. Studie I syftade till att beskriva utvecklingen av ett långsiktigt förbättringsarbete som baserades på en arbetsterapeutisk praxis modell, Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM). Data utgjordes av olika typer av dokument (435sidor) från 2001-2013 som var relaterade till förbättringsarbetet och analyserades med mönsterjämförelser (pattern matching). I Studie II var syftet attutforska arbetsterapeuters erfarenheter av ett långsiktigt förbättringsarbete. Data utgjordes av semistrukturerade intervjuer med 19 arbetsterapeuter i tre fokusgrupper år 2006 och uppföljande fokusgruppsintervjuer år 2011. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie III syftade till att identifiera stödjande och hindrande element vid långsiktigt förbättringsarbete med stöd av det implementeringsteoretiska ramverket, Promotion Action on Research Implementation in Health Services (PARiSH). Data från fokusgruppintervjuer analyserades först med manifest innehållsanalys med ramverket som raster och vidare med en latent innehållsanalys. Studie IV syftade till att utforska ett tvärprofessionellt teams erfarenheter av att implementera en teamorienterad och evidensbaserad behandlingsmodell Mentaliseringsbaserad terapi (MBT). Data utgjordes av återkommande fokusgruppsintervjuer som analyserades med en metod för jämförelseav kvalitativ data, inspirerad av Grounded Theory. Resultatet av studie I visar på sju olika faser i det långsiktiga förbättringsarbetet. Faserna representerar tre huvudmönster i processen och beskriver olika tillvägagångssätt för omorientering, etablering och långsiktig hållbarhet. I studie II beskrivs det långsiktiga förbättringsarbetet som en resa mot en hållbar ochevidensbaserad praktik. Resultatet visar på en förändringsresa med tre sammanflätade perspektiv; 1) omvandla tankar och handlingar genom återkommande kollegial reflektion, 2) hantera den upplevda dubbelheten av förändring, 3) utveckla en ömsesidigt professionell kultur. I studie III framkommer att samtliga element i ramverket PARiSH (evidens, kontext och facilitering) hade övervägande höga värden vilket indikerar en lyckad implementering. Vidare framkommer att den nya professionsinriktade kunskapen ansågs ha hög evidens. Den starka kollegiala kulturenvärderades högt och underlättade fortsatt förbättringsarbete trots olika utmaningar och stressmoment över tid. Resultatet av Studie IV beskriver implementeringen av den evidensbaserade och teamorienterade modellen, MBT som en interdisciplinär process med teoretiska, praktiska, emotionella och reflekterande komponenter. Det interprofessionella teamarbetet identifierades som en drivkraft för hållbar implementering och den reflekterande komponenten framstod som avgörande för utvecklingen av det interdisciplinära teamarbetet. Avhandlingen som helhet visar att hållbart förbättringsarbete inom arbetsterapi och team förutsätter a) ett reflekterande kollegialt förhållningssätt som ökar förmågan att hantera utmaningar i förbättringsarbetet, b) en i vardagsarbetet integrerad struktur förlångsiktigt förbättringsarbete med regelbunden avsatt tid och allokeradfaciliteringsfunktion, c) rutiner för att kontinuerligt hantera professionell kunskap från vetenskap och beprövad erfarenhet, d) ett strategiskt ledarskap och en gemensam kultur som håller drivkraften att förbättra levande över tid.Nyckelord: arbetsterapi, evidensbaserad praktik, hållbart förbättringsarbete,implementeringsteorier, MBT, OTIPM, PARiSH. hållbart förbättringsarbete, implementeringsteorier, MBT, OTIPM, PARiSH.
|
|
