| 1. |
- Bjuhr, Åsa, 1973-
(författare)
-
Avslut och fortsättning : En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis highlights elements of the schooling for newly arrived students aged 16-19 within the Swedish school system in six different municipalities, where the transition between the language introduction programme and national programme at upper secondary school is central. The main purpose is to provide knowledge of pupils' experiences of the aforementioned transition. In this thesis, the concept of transition has a broader and more abstract meaning than just the actual move from one activity to another, and the thesis also focuses on the time spent in the language introduction programme and the first months in a national program at upper secondary school.Three studies are included in this thesis, where discourse analysis, curriculum theory and organizational theory of the school are used as a theoretical framework. The first study is an analysis of syllabuses from 1980 to 2011 for the subject Swedish as a second language within primary and secondary schools. The second is a study that interviews teachers in the language introduction programme, and the third study is based on interviews with pupils who have studied language introduction programme, but at the time of the interviews were studying in their first semester on a national programme.The analyses show that the transition is governed by curriculum and regulations that teachers and students must adhere to. The teachers carry out their everyday work on the basis of curriculum and regulations, such as the Education Act, but also on the basis of the individual school's organization. From an organizational perspective, this gives teachers limited personal room for manoeuvre. It also appears that the choice of national programmes and other choices that students can make within the framework of their schooling are sometimes obvious to the students and made by the students themselves. Nevertheless, other times teachers and study counsellors make the choices without the students’ knowledge. An additional result shows that the students say they experience a discrepancy when it comes to teaching of the various school subjects in the language introduction programme and the national programme at upper secondary school. The linguistic support that the students received during the time at the language introduction programme is not perceived by the students to be at the same level as the national programme. A development of linguistic support in various subjects within the national programme could, from a didactic perspective, lead to a less abrupt transition for the students
|
|
| 2. |
- Lindberg, Greta, Lecturer, 1954-
(författare)
-
Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring : Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Head teachers have a central role to play in ensuring that schools fulfil their commissions, goals and plans for development. One of the duties of a head teacher is to lead other members of staff to ensure that the regulations concerning equality assurance are met to prevent abusive treatment, discrimination and harassment. The goal of schools’ equality work is to create a safe environment that contributes to pupils’ learning and development. The aim of this thesis is to examine how a defined group of head teachers and a representative of their School Heads’ organisation describe, relate to, and deal with the task of ensuring equal treatment, and how this is reflected through their leadership in practice. The theoretical framework and the analysis of the results are grounded in, and draws on, curriculum theory. The data is comprised of semi-structured interviews and written documents such as the legal framework concerning equality assurance and documents produced in schools, and it was collected during the school year 2012-13. The results of the case study reveal that all head teachers consider equality assurance to be an important but complex and changing area of work and responsibility, and that it takes place in and depends on regulations, decisions and actions in different contexts and school arenas. Moreover, the results show that the task of assuring equality in schools poses several leadership challenges and that the ability to ensure that the goals for equality assurance are met depends on a number of preconditions and factors. The results also show that the head teachers are able to identify which were likely to produce successful outcomes and which posed greater challenges.
|
|
| 3. |
- Olofsson, Alexandra, 1978-
(författare)
-
Möjlighet till aktivitet och delaktighet utanför hemmet för personer med förvärvad hjärnskada
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om möjlighet till aktivitet och delaktighet utanför hemmet för personer i yrkesverksam ålder med förvärvad hjärnskada (FHS).Studie I syftade till att utforska och beskriva hur personer med FHS erfar engagemang i aktiviteter utanför hemmet. Intervjuer genomfördes med åtta deltagare och data analyserades genom konstant komparativ metod. Resultatet visade att svårigheter att bearbeta intryck, fatigue, förberedelse och upplevda risker var avgörande för deras begräsningar av engagemang i aktiveter. De använde nya strategier för att möjliggöra engagemang i aktiviteter med olika konsekvenser för deras liv. Studie II syftade till att utforska och identifiera problematiska situationer relaterat till aktiviteter utanför hemmet för personer med FHS. Upprepade intervjuer och deltagande observationer genomfördes med två deltagare och genererade data som analyserades med narrativ metod. Deltagarnas berättelser speglar hur det var en ständig kamp att försöka hantera oförutsedda händelser och kontrollera olika situationer de ställdes inför när de engagerade sig i aktiviteter utanför hemmet. Vidare, hur de dragit sig tillbaka från olika platser vilket medförde att deras sociala liv begränsats och att fler aktiviteter utfördes ensam och i hemmet efter skadan. Studie III syftade till att beskriva och jämföra upplevd delaktighet på platser utanför hemmet hos personer med stroke samt relationen mellan det totalt antal platser som besöktes, funktionshindrets svårighetsgrad och sociodemografisk data. Intervjuer genomfördes med sextiotre deltagare med stroke utifrån instrumentet ACT-OUT. Data analyserades med deskriptiv statistik, icke parametriska test, ANOVA och General Linear Model (GLM). Resultatet visade att gruppen med god återhämtning besökte i genomsnitt flest antal platser följt av dem med medelsvårt och svårt funktionshinder och skillnaden mellan grupperna vara signifikant. Skillnader i besökta platser var framförallt relaterat till platser för sociala, kulturella och andliga aktiviteter samt platser för rekreation och fysisk aktivitet. Oavsett funktionhindrets svårighetsgrad önskade deltagarna besöka platser i framtiden som de förnärvarande inte besökte. Funktionshindrets svårighetsgrad och bilkörning var signifikant associerade med det totala antalet besökta platser för aktiviteter utanför hemmet. Studie IV syftade till att utforska mönster av delaktighet på platser för aktiviteter utanför hemmet och om dessa mönster var relaterade till funktionshindrets svårighetsgrad och faktorer i miljön. Intervjuer genomfördes med samma deltagare och instrument som i studie III och analyserades med deskriptiv statistik, icke parametriska test och tvåstegs klusteranalys. Av analysen framkom fem mönster av delaktighet innehållande fyra möjliggörande och hindrande aspekter; upplevt avstånd till platsen, hur frekvent platsen besöktes och hur familjär platsen samt vägen till platsen var. Resultatet visade att det endast fanns signifikanta skillnader mellan mönstren när det gällde transport till och från platsen och socialt stöd.Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling med kunskap om de mångfacetterade ständigt föränderliga utmaningar och problematiska situationer som personer med FHS erfar vid engagemang i aktiviteter utanför hemmet. Vidare, om strategier i aktivitet som möjliggör att personer med FHS kan återuppta och/eller bibehålla aktiviteter utanför hemmet. Avhandlingen bidrar även med kunskap om samband och mönster som påverkar upplevd delaktighet på platser för aktiviteter utanför hemmet, vilket är av betydelse för att förstå relationen mellan aktiviteter och platser. För att utveckla utformningen av rehabiliteringsinsatser som stärker möjlighet till aktivitet och delaktighet efter FHS behöver såväl aktiviteter som platser utanför hemmet samt aspekter som påverkar relationer dem emellan beaktas.
|
|
| 4. |
- Ringblom, Lisa
(författare)
-
Utmanad ordning? En studie av kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Män, maskulin symbolik och hårt manuellt arbete har länge präglat gruvan som arbetsplats. Samtidigt som detta fortfarande existerar, är idag allt fler gruvarbetare kvinnor, jämställdhetsarbete beskrivs som prioriterat samt att ny teknik och nya arbetssätt implementeras. Gruvans arbetsorganisationer uppvisar således en dubbelhet av stabilitet och förändring. Denna avhandling syftar till att undersöka hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras och hur detta påverkar könsrelationer i den svenska gruvindustrins mansdominerade arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministiska teorier förstås kön som ett görande och organisatoriska strukturer, processer och praktiker som konstituerande för sociala maktordningar i gruvans arbetsorganisationer. Avhandlingen bygger på fyra empiriska delstudier och baseras på ett femtontal arbetsplatsbesök samt tjugo intervjuer med gruvarbetare från arbetsplatser under jord och fyra intervjuer med personalchefer.Resultatet visar att relationen mellan kön och gruvarbete inte är given, utan ständigt förhandlas. Det ökande antalet kvinnor i gruvarbete försvårar upprätthållandet av arbetet som för och av män, och ny teknik och nya arbetssätt har öppnat upp för en omförhandling gällande vem och vilka som kan utföra gruvarbete. Tidigare var arbetet i gruvan reserverat för män, idag har den könsgränsen förflyttats inom gruvarbetet och mellan olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. I den informella interaktionen mellan gruvarbetarna används jargongen för att bevara den rådande ordningen av mäns givna plats och dominans, men också som en arena för utmaning och motstånd. Arbetet för ökad jämställdhet motiveras framförallt av uppfattningen att jämställdhet stärker gruvföretagens lönsamhet och konkurrenskraft, något som i sin tur påverkar jämställdhetsarbetets innehåll. Jämställdhetsarbetet förväntas även bidra till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö i och med att kvinnor anses ha någonting positivt och annorlunda (än män) att bidra med på arbetsplatserna. Kvinnor tenderar att förstås som en betydande del av problemet (bristen på kvinnor) och dess lösning (fler kvinnor) när dessa organisationer arbetar med jämställdhetsfrågor. I förlängningen innebär detta att det främst är kvinnor som befinner sig utanför organisationerna som ska lösa problemet med ojämställdhet i organisationerna. Organisationernas jämställdhetsgöranden har inte enbart bäring på könskonstruktioner och könsrelationer utan också andra maktrelationer i organisationerna, framförallt klass och plats. När gruppen män aktualiseras som ett problem i relation till ojämställdhet så är det inte alla män, utan arbetarklassmän i det rurala som beskrivs som problemet. På så sätt förstås (o)jämställdhet inte primärt som en fråga om makt, strukturer och processer inom den egna organisationen utan placeras främst på grupper av människor i (och utanför) organisationerna.
|
|
