SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:1402 9898 "

Sökning: L4X0:1402 9898

  • Resultat 1-10 av 30
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ahlqvist, Cecilia, et al. (författare)
  • Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892-1914 / I vansinnets gränsland : En studie av de normativa gränsdragningarna vid Vadstenacentralhospital 1849–1858
  • 2003
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892–1914 Av Cecilia AhlqvistRunt sekelskiftet 1900 synliggjordes den privata sfären mer och ett större intresse för att inplantera hemidealen i samhället märktes. Diskussioner fördes om barns uppfostran samt omhändertagande och särskiljande av barn som inte följde gängse normer. Det fanns redan färdiga ideal om hur ett gott barn skulle formas. Likaså fanns idéer om hur föräldrarna skulle agera för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Genom hjälpinsatser, råd och anvisningar från bl.a. läkare och pedagoger skulle ett gott samhälle skapas.Jag vill studera om dessa tidstypiska idéer uttrycks i Folkskolans barntidning och i så fall på vilket sätt. Kan det vara så att tidningen var något mer än ”god nöjesläsning”? Vad hade redaktionen för åsikter och föreställningar? Vad ville man egentligen uppnå med sitt material? För att se ifall tidningen var ett verktyg i uppfostringsprocessen har jag formulerat följande frågeställningar;Hur skilde tidningen på skötsamma och ouppfostrade barn?Hur skulle barnen uppfostras till hälsa och hygien?På vilket sätt handlade förnuftiga vuxna?Hur användes historien som normerande?Min förväntning är att dessa frågor kan täcka området som rör just uppfostran. De kommer att ge en bild av hur tidningen tyckte att barn var och hur de borde vara. Vilka egenskaper framhävs och vad bör inte komma fram? De råd som ges angående hälsa och hygien anser jag kunna visa hur man ville kontrollera hela barnet och dess tillvaro. Att jag väljer att föra över fokus på vuxna i de sista frågeställningarna beror på att jag vill se ifall en uttalad barntidning även kunde ha åsikter om hur en god vuxen var. Troligt är att de inte ville att de idéer de förespråkade motverkades av okunniga föräldrar. Det visar även hur barnen reagerade på den normerande vuxne. Jag tror att dessa frågeställningar kommer att vara tillräckliga för att nå tidningens syfte och mål.
2.
3.
  • Andrén, Niclas, et al. (författare)
  • Maktresurser och hegemoni : En redogörelse för maktkampen mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet avdelning 12 i Norrköping 1960-1972 / "Fördomar, vidskepelse och enfald." : En undersökning av spädbarnsdödligheten samt amningens och spädbarnsvårdens inverkan på denna i delar av Distriktsläkarens i Åtvidabergs distrikt och Tjusts provinsialläkardistrikt under åren 1860-1880
  • 2000
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Maktresurser och hegemoni : En redogörelse för maktkampen mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet avdelning 12 i Norrköping 1960-1972 Av Niclas Andren.Den 15 februari 1962 hade Metallindustriarbetareförbundet i Norrköping ett avdelningsmöte. Styrelseledamot Axel Carlsson presenterade ett förbundscirkulär, insamlingen "LO-hjälp över gränserna", ett cirkulär som gått ut till samtliga klubbar. Efter presentationen föreslog kommunisten Karl Andersson att en skrivelse skulle överlämnas till regeringen, där den uppmanas att sänka rustningskostnaderna med tio procent. De medel som på detta sätt insparades borde användas till "kostnadsfri leverans av maskiner och verkstadsutrustning till u-länderna med organisering och förmedling av F.N." Mötet uppskattade dock inte Anderssons förslag, utan beslöt att avslå. Andersson reserverade sig till förmån för sitt förslag.Exemplet ovan är ett av många, där man i någon mening kan tala om en konfliktsituation mellan socialdemokrater och kommunister i fackförbunden och där en överväldigande majoritet av medlemmarna ställde sig på socialdemokratins sida. Föreliggande uppsats handlar främst om maktrelationerna mellan SAP och SKPNPK och den kamp om medlemmarnas sympatier som förts inom avdelning 12 i Norrköping. De övergripande frågeställningarna kan sägas vara hur man vinner och upprätthåller dominans inom avdelningen samt varför medlemmarna sympatiserade med SAP och inte med SKP/VPK.Då det gäller de nyckelbegrepp som använts som analysinstrument, har främst den italienska marxistiska filosofen och politikern Antonio Gramscis verk tjänat som utgångspunkt, då jag funnit hans teorier beträffande hegemonin varit högst lämpliga att bruka i analyser av detta slag. Termen hegemoni (gegemoniya) förekom redan mot slutet av 1800-talet, främst inom den ryska arbetarrörelsen, men det var onekligen Gramsci som utvecklade det till ett teoretiskt begrepp under åren runt 1930 i Mussolinis fängelser. Hegemonin är idag det begrepp som många människor närmast förknippar med hans namn och som förklarar hur ett visst system kan upprätthålla sin maktställning och bibehålla sitt stöd från de dominerade grupperna. Grarnscis tänkande, tillsammans med Klas Åmarks maktresursbegrepp är lämpliga teoretiska utgångspunkter, då de förefaller komplettera varandra.Jag kommer således att undersöka maktrelationerna mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet, avdelning 12 i Norrköping. Undersökningsperioden omfattar främst sextiotalet, men även de första åren av 1970-talet. Sextiotalet beskrivs ibland som ett decennium där arbetsmarknaden de första fem åren är relativt konfliktfri, medan den senare delen av decenniet präglas av ökande motsättningar och av framväxande proteströrelser som t.ex. FNL-rörelsen och nyvänstern. Dessa rörelser kritiserade hårt det svenska samhället och inte minst socialdemokratin, som i någon mening tvingades till en politisk omorientering.Motsättningarna mellan socialdemokratin och kommunisterna gällde bl.a. synen på den politiska demokratin och på det politiska partiets roll liksom olika uppfattningar om vilken taktik som skulle användas mot arbetsgivarna och vilken strategi man skulle förlita sig på i konflikten mellan klasserna. Socialdemokratin anklagade kommunisterna för att sätta enskilda intressen framför den allmänna välfärden. Kommunisterna å andra sidan betraktade socialdemokraterna som arbetarförrädare vilka systematiskt svek arbetarklassen.
4.
  • Arvidsson, Daniel, et al. (författare)
  • Män till sjöss : En studie av manligheter och yrkesidentiteterbland svenska sjömän / Reklam i populärpressen 1952 och 1967 : Reklammakarnas bild av Veckojournalens läsare
  • 2004
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Män till sjöss : En studie av manligheter och yrkesidentiteter bland svenska sjömän Av Daniel ArvidssonSyftet med denna uppsats är, att utifrån minnesberättelser skrivna av sjömän, undersöka och diskutera (I) sjömäns manlighet och (II) sjömäns yrkesidentitet. Minnesberättelserna uppmanades sjömännen att nedteckna efter ett upprop av Nordiska museet år 1953. Frågorna är följande:Vad kännetecknade idealbilden av hur en sjöman skulle vara? Med denna frågan vill jag ta reda på hur sjömännen ansåg att en ”äkta” sjöman skulle vara. Jag vill också ta reda på om det fanns olika identitetsideal kopplade till de olika yrkeskategorierna ombord.Hur uttrycktes manligheten/manligheterna och hur förändrades dessa? Med denna fråga vill jag undersöka den manliga identiteten och om det skedde några förändringar av denna från det att sjömännen gick till sjöss, kring år 1900, till nedtecknandet år 1953.2 Frågan syftar också till att undersöka om  det fanns olika manliga ideal.Hur bemötte sjömännen de klassiska föreställningarna om bordellbesökande, busiga, alkoholdrickande sjömän med tatueringar? Genom denna fråga vill jag ta reda på hur sjömännen behandlade ”samhällets” stereotypa syn på sjömän. Jag vill undersöka om och eventuellt hur sjömännen kopplade ihop en skötsamhet i jobbet med utsvävningarna i hamnkvarteren.Varför såg sjömännens identitet(er) ut som den/de gjorde? Genom denna fråga vill jag försöka tränga bakom manligheten och yrkesidentiteten och undersöka om det fanns ett ”system”, som styrde sjömännens identiteter ombord. Jag vill förstå vad som producerade och reproducerade hierarkin ombord.Genom förståelse av det förflutna växer kunskapen om det nutida. Vi lever idag i ett samhälle där män, i större utsträckning än kvinnor, besitter makt. Genom denna undersökning hoppas jag väcka tankar, som kan vara applicerbara på dagens mansrespektive kvinnoroller. Detta är dock inget jag diskuterar explicit i min uppsats. Nu följer en kort bakgrund till forskningen om manlighet som sedan leder in i den forskning om manligheter och yrkesidentiteter som använts i min studie.
5.
  • Axelsson, Thom, et al. (författare)
  • Självmord i teorin : : En analys av olika forskares tolkning av självmord / Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv?
  • 2000
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord Av Thom AxelssonSjälvmord i all sin tragik tycks vara en av de saker som människorna i alla tider haft svårt att förlika sig med. Det är något som berör alla inblandade med olustiga och vanmäktiga känslor. Därmed är inte sagt att det tolkats och setts på samma sätt genom åren. Ovanstående fall som är hämtat från vårtinget i Fryksdal 1724 ger oss en inblick i hur dåtidens människor såg på självmordet och hur de hanterade det.Självmord och självmordsförsök var kriminellt i Sverige ända fram 1864. Trots avkriminaliseringen så tillämpades en särskild begravning för de som tagit sina liv ända till 1908. Självmord nämns i lagen för första gången i Kristofers landslag 1442 och i den kyrkliga lagstiftningen 1571. Självmördarna hörde hemma bland de grova brottslingarna vilket innebar att de gick miste om en kristlig begravning. Enligt kyrkoordningen från 1571 skulle kyrkan inte ens befatta sig med självmördare. Den som begått självmord skulle föras av skarprättaren till skogen och brännas eller grävas ner på galgbacken. Självmordsförsök nämns i lagen först 1734, men har redan tidigare varit straffbart i praxis. Det heter då att den som försökt begå självmord ska plikta med fängelse vid vatten och bröd, spö eller ris, efter omständigheter. Från att under 1600- talet ha setts som ett djävulens verk och ett brott mot Gud gavs det under 1800-talet allt mer psykologiska och medicinska förklaringar.
6.
  • Bengtsson, Staffan, et al. (författare)
  • Den identitetsskapande represenationsfrågan : En studie av i 1900-talets represemationsforskning samt resonemang kring en ny möjlig ansats / Från kvinnohistoria till genushistoria : En undersökning av begrepp och teori inom feministisk vetenskapsdiskurs från 1985-1995
  • 1998
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den identitetskapande representationsfrågan : En studie av 1900-talets representationsforskning samt resonemang kring en nymöjlig ansats Av Staffan Bengtsson.''Den fråga, som nu är föremålet för vår överläggning, är onekligen den viktigaste. som kan förekomma. Den innefattar varken mer eller mindre, än att grundlägga Senska nationens fram tida öden ... "Ovanstående ord fälldes av en ledamot i bondeståndet under en riksdag vid mitten av 1800-talet. Vad som åsyftades var frågan kring den politiska representationens karaktär och hur denna skulle vara organiserad under riksdagens sammankomster.När frågan slutligen avgjordes på 1860-talet, och den traditionella ståndsindelningen upphörde, upplöstes också den i medeltiden inrättade samhällsbyggnaden. Därmed torde man i likhet med denne talare kunna stämma in i att få frågor har haft så stor historisk betydelse som just kampen kring en förändrad representation.Med detta fastslaget växer också funderingarna kring hur denna process har behandlats av forskarna. Har man lyckats täcka in de möjliga ansatser som finns att tillgå för att öka förståelsen kring den komplexitet som omgärdar ett förkastande av ståndssamhället? Utifrån detta tankefundarnent har det således tyckts mig angeläget att i en något vidare undersökning mer kritiskt granska före liggande problematik.Syftet med följande studie låter jag tudela. För det förs ta bär undersökningen på en ambition att åstadkomma en historiografisk kartläggning över 1900-talets representationsforskning; med avsikt på forskningsobjekt, perspektiv och drivkrafter. I detta ligger, om än underordnat, även en strävan att utreda huruvida en statsvetares skildring av frågan skiljer sig från en historikers.För det andra ska uppsatsen visa på en annorlunda forskningsansats i ämnet. Utifrån den utgångspunkten ska kulturanalysen behandlas för att reda ut huruvida denna vinkling kan vara ett behjälpligt instrument inom representationsforskningen. Som en exemplifiering av en sådan ansats ska slutligen medelklassens föreställningsvärld i representationsfrågans 1800-tal kortfattat belysas.
7.
  • Ekman, Charlotta, et al. (författare)
  • Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta / Den ovissa morgondagen : En undersökning av arbetarfamiljers utsatthet i Norrköping under perioden 1900-1910
  • 1999
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta Av Charlotta Ekman.Kartor är ett källmaterial som inte har använts så ofta av historiker. Den främsta anledningen till. det är förmodligen att det handlar om bilder där man har en viss osäkerhet inför användandet. Informationen är kodad på ett sätt som skiljer sig från det traditionella källmaterialets skrivna text och siffror. Därmed krävs också en annan metod för att tillgängliggöra den kunskap som finns att hämta.Nu är kartorna visserligen inte helt outnyttjade. Inom bebyggelsehistoria är speciellt de utförliga skifteskartoma regelmässigt använda och för kulturmiljövården är de ett viktigt hjälpmedel för att lokalisera objekt. I dessa sammanhang är det dock bara kartornas rent geografiska fakta man utnyttjar. För namnforskning har också det språkliga innehållet använts. Jag menar att det finns möjligheter att komma åt mer. Speciellt de äldre kartorna, som går att spåra tillbaka till den enskilda personen bakom deras utförande, ger möjligheter till en djupare tolkning där man kan komma åt tankestrukturer.Det är inte bara till den geografiska omgivningens faktiska förändringar kartorna kan bli en källa utan också till de inställningar till den geografiska omgivningen som människor haft och de tolkningar de har gjort av den. Värderingar och attityder speglas omedvetet i allt material som produceras. I den här uppsatsen ska jag använda mig av en samling 1600-talskartor för att undersöka vilka spår man kan se av den tidens mentala föreställningar om den rumsliga omgivningen. Ett exempel på hur dessa kartor ser ut visas på en bild längst bak i texten.
8.
  • Ericsson, Christer, 1948- (författare)
  • Paternalismen som maktrelation
  • 1998
  • Ingår i: Makt och moral : en vänbok till och med Klas Åmark. - Linköping : Linköpings universitet. - 91-7219-138-4 ; s. 43-58
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
9.
10.
  • Friberg, Anna, 1980- (författare)
  • Kampen om historien: Tre skildringar av den svenska fackföreningsrörelsen studerade utifrån ett socialdemokratiskt hegemoniperspektiv
  • 2007
  • Ingår i: En kvinna i tiden : en studie om prinsessan Eugénies filantropiska verksamhet på Gotland under senare delen av 1800-talet / Anna Hagberg ; Kampen om historien : tre skildringar av den svenska fackföreningsrörelsen studerade utifrån ett socialdemokratiskt hegemoniperspektiv / Anna Friberg. - Linköping : Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköping univ.. - 978-91-85895-25-0 ; s. 51-83
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Uppsatsens utgångspunkt är historikern Åsa Linderborgs avhandling Socialdemokraterna skriver historia: Historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000. Enligt Linderborg har det socialdemokratiska partiet kontrollerat och styrt den svenska historieskrivningen. Detta, hävdar Linderborg, har varit möjligt då socialdemokraterna har haft en hegemonisk position. Begreppet hegemoni hämtas från den italienske marxisten Antonio Gramsci och förstås som en makt som den styrande klassen har över andra klasser. Genom att de lyckas överföra sin kultur, moral och sina normer framstår deras maktposition som naturlig och ifrågasätts inte.Uppsatsen syftar till att testa Linderborgs teori om den socialdemokratiska hegemonin över historieskrivningen och gör detta med fackföreningshistoriken som undersökningsobjekt. Utifrån hegemoniperspektivet studeras tre skildringar av fackföreningsrörelsen. Uppsatsens visar att det är tänkbart att socialdemokraterna kan ha haft ett visst inflytande över den svenska fackföreningshistoriken, men menar att detta inte ska förstås som en övergripande kontroll av ämnet, något som Linderborg verkar avse.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 30
Åtkomst
fritt online (28)
Typ av publikation
bok (25)
bokkapitel (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
rapport (1)
doktorsavhandling (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (30)
Författare/redaktör
Kvarnström, Lasse, (7)
Kolsgård, Svante, (6)
Strömbäck, Lars, (5)
Nilsson, Hans, (1)
Blomberg, Eva, (1)
Ahlqvist, Cecilia, (1)
visa fler...
Ivarsson Lilieblad, ... (1)
Sjöberg, Mats, (1)
Karlsson, Maria, (1)
Bengtsson, Staffan (1)
Anderson, Anita, (1)
Backman, Stina, (1)
Åmark, Klas (1)
Andrén, Niclas, (1)
Laurin, Astrid, (1)
Åsberg, Cecilia (1)
Arvidsson, Daniel, (1)
Vincent, Jonatan, (1)
Axelsson, Thom, (1)
Brusman, Mats, (1)
Engström, Alexander, (1)
Sviden, John, (1)
Horgby, Björn (1)
Kvarnström, Lars, (1)
Gustafsson, Sofia, (1)
Qvarsell, Roger (1)
Sundin, Jan, (1)
Nordin, Catharina, (1)
Danielson, Magnus, (1)
Förhammar, Staffan, (1)
Lindström, Dag, (1)
Ekman, Charlotta, (1)
Seifarth, Sofia, (1)
Ericsson, Christer, ... (1)
Johansson, Gustaf, (1)
Holme, Lotta, (1)
Sandén, Annika (1)
Forsberg, Mathias, (1)
Szulc, Artur, (1)
Friberg, Anna, (1)
Friberg, Anna, 1980- ... (1)
Waltersson, Kent (1)
Hagberg, Anna, (1)
Trost, Jan, 1935-, (1)
Hellström, Sven, (1)
Björk, Elin (1)
Karlsson, Greger, (1)
Ziedorn, Camilla, (1)
Lundgren, Sanna, (1)
Nygren, Viktoria, (1)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (27)
Uppsala universitet (1)
Luleå tekniska universitet (1)
Malmö universitet (1)
Mittuniversitetet (1)
Örebro universitet (1)
Språk
Svenska (28)
Engelska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Humaniora (29)
Samhällsvetenskap (6)
Medicin och hälsovetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy