SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:1650 7339 "

Sökning: L4X0:1650 7339

  • Resultat 1-10 av 21
  • [1]23Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Brissman, Henrik (författare)
  • Mellan nation och omvärld : debatt i Sverige om vetenskapens organisering och finansiering samt dess internationella och nationella aspekter under 1900-talets första hälft
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Between the nation and the surrounding world - Debate in Sweden regarding the organisation and financing of research and its international and national aspects during the first half of the twentieth century My thesis regards the attitude of the Swedish research society to research as a national and an international phenomenon during the period 1900-1950. My work relates to the question in which way the landscape of the research policy of the surrounding world has influenced Swedish research during this period. Primarily it deals with a change between German and American influences. The aim is to give a contribution to the understanding of the national and international character of research. The thesis consists of three parts; Part 1 deals with the international landscape of organisation and co-operation in research. Such phenomenon as the German “Mandarins”, when the Nazis seized power of in Germany, the progressive ideal of research, “Bernalism” and the consequences for science in Europe and United States through the financial support from Rockefeller Foundation and Carnegie Foundation is discussed. A picture of the fundamental feature concerning the relationship between research, economy and politics in Europe and United States is given. In order to relate the international picture to the Swedish conditions, I discuss the debate regarding to the societal role of research within the Swedish research society, there I show the span between the national and international aspects concerning Swedish research. The national motive was strong and a legitimizing element for the actors of research, both when they articulated their needs in political discourses and in the national debate. They argued that the destiny of the nation was dependent of that research had a leading role in the society. Most of the problems in society could be soluted with scientific methods. The discussion of the freedom of research and it’s societal use was in great respect influenced of contemporary international currents, even though the national perspectives and priorities were the most important. Part 2 deals with five studies, the boundary organisation The Royal Academy of Engineering Sciences (Ingenjörsvetenskapsakademien), the professional organisation The Swedish Society of Medicine (Svenska Läkaresällskapet) and the research councils, Medical Research Council (Medicinska forskningsrådet), The Research Council of Social Sciences (Samhällsvetenskapliga forskningsrådet) and The Humanistic Fund (Humanistiska fonden). In these studies I focus on the international relations of the scientific organisations. Part 3 will show the results in a summary discussion. I argue that the view of the Swedish research society on international scientific cooperation is connected with the national needs and motifs. International and national motives are no way contrary to each other – if no nations, then no internationalism. From the point of view of the scientific organisations, there are no evidences that Swedish researchers and scientific-political actors were so unambiguous dependent of German science and science politics. Instead there was a complex mosaic of international relations, which were concerning several nations, and Germany was one among many, even if it was an important one. United States, Great Britain and the Nordic countries were other important nations to have a scientific exchange with, and in some cases more important than Germany.
2.
  • Nilsson, Kristian (författare)
  • Baltic-Finns and Scandinavians : Comparative-Historical Linguistics and the Early History of the Nordic Region
  • 2012
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The study investigates how the early nineteenth century invention of comparative-historical linguistics affected European ethnohistoric thought, and how this process altered ethnohistorical research on the early, pre-Christian history of the Nordic region. The case study of the Nordic region (Denmark, Iceland, Norway, Sweden, Finland and Estonia) includes the discipline histories of Finno-Ugric studies, linguistics and the larger field of intellectual history. The study examines the ethnohistorical narratives on relations between Finno-Ugric-speaking Baltic-Finns and Indo-European-speaking Scandinavians. The study covers a time period from the Middle Ages until 1900, with a chronological focus on the period 1770-1900.
3.
  • Christensen-Nugues, Charlotte (författare)
  • Och de skall vara ett hjärta : konsensusdoktrinen i medeltida kanonisk rätt
  • 2003
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Under 1100-talet utvecklades inom kanonisk rätt principen att makarnas samtycke är tillräckligt för att skapa ett giltigt äktenskap. Varken familj eller andra auktoriteter, inte ens kyrkliga, hade laglig bestämmanderätt över två personers giftermål. Denna lagstiftning stod i konflikt med det sekulära samhällets uppfattning av äktenskapet och även i vissa fall med kyrkans institutionella intressen. Konsensusdoktrinen innebar en revolution i synen på äktenskapet och påverkade praktiskt taget alla samhällsgrupper. Vid en första anblick tycks den häpnadsväckande modern men de underliggande idéerna visar på föreställningar som ligger långt ifrån moderna tänkesätt. Att dessa föreställningar nu kan tyckas främmande bör inte leda till att man underskattar dess faktiska betydelse, även ur ett nutida perspektiv. De gav upphov till ett av de grundläggande dragen i den västerländska äktenskapsmodellen - individens rätt att gifta sig om, när och med vem han eller hon vill. Föreliggande studie behandlar interaktionen mellan sakramentsdoktrin och äktenskapslagstiftning, mer specifikt sambandet mellan den asketiska traditionen inom kyrkan och konsensusdoktrinen. Flera forskare har hävdat att det medeltida katolska kyskhetsidealet var oförenligt med idén om äktenskaplig kärlek. I själva verket var kyskhetsidealet en förutsättning för en mer andlig definition av äktenskapet som satte makarnas känslomässiga relation i centrum. Som Hugo av Saint-Victor uttryckte det; makarna skall inte endast vara ett kött, utan, framför allt, ett hjärta. Vid 1100-talets slut var konsensusdoktrinen fast etablerad i teorin. En annan fråga är om och hur den tillämpades i verkligheten och, inte minst, hur den uppfattades av lekmännen. För att svara på dessa frågor har jag studerat ett rättegångsregister från den kyrkliga domstolen i Cerisy (Normandiet) för perioden 1314-1346. Det ömsesidiga samtyckets betydelse framträder mycket tydligt i äktenskapsmålen. Varken familjens önskemål, de inblandade personernas rykte och vandel (t. ex. om de tidigare hade dömts för skörlevnad av samma domstol) eller ens frågan om huruvida de hade barn, och i så fall med vem, verkar ha påverkat domsluten i någon högre grad. Det enda återkommande argumentet är frågan om huruvida parterna utväxlat ömsesidigt samtycke eller ej. En annan viktig aspekt i registret är lekmännens kunskaper om kanonisk rätt, även i dess mer komplicerade aspekter. Rättegångsregistret från Cerisy visar inte endast hur den kanoniska rättens äktenskapslagstiftning tillämpades lokalt, utan även att den hade blivit en integrerad del i den normandiska landsortsbefolkningens liv och att lekmännen inte tvekade att använda reglerna för sina egna syften.
  •  
4.
  • Danneskiold-Samsøe, Jakob (författare)
  • Muses and Patrons : Cultures of Natural Philosophy in Seventeenth Century Scandinavia
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This study analyses the development of natural philosophy in Scandinavia in the 16th and 17th century. Rather than dealing with individual natural philosophers and ideas, it evolves around groups of natural philsophers - the Bartholin family and the former assistants of Tycho Brahe in Denmark, the Rudbeck family in Sweden. The study of nature is put into a cultural, religious, social, and political context, and much attention is given to the phenomenon of patronage. General developments in the two countries, particularly political, are drawn upon to explain the different conext, national style, and development of natural philosophy in Denmark and Sweden
5.
  • Eriksson, Jonnie (författare)
  • Monstret & människan : Paré, Deleuze och teratologiska traditioner i fransk filosofi, från renässanshumanism till posthumanism
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Avhandlingens ämne är monstrets roll i människans försök att definiera sig själv – hur kroppar som kan benämnas ”monstruösa” fungerar som naturfilosofiska figurer i humanismens strävan att avgränsa det mänskliga från det omänskliga. Studien spänner över perioden från renässansen eller den tidigmoderna eran till postmoderniteten men fokuserar den franska miljön och två gestalter som representerar skiftet från den tidiga humanismen till posthumanismen: å ena sidan Ambroise Paré (1509–1590), känd som ”den moderna kirurgins fader”, och å andra sidan Gilles Deleuze (1925-1995), en av efterkrigstidens mest betydande filosofer. Inriktningen i denna studie är därför på ett möte mellan naturvetenskap och filosofi i ett ämne som tenderar att stötas ut från dem båda: det monstruösa. Här framhävs i stället monstruositet som ett begrepp med vittomfattande och djupa implikationer för förståelsen av vad som accepteras som mänskligt, naturligt och värdigt liv. Den historiska studien visar dels hur denna problematik löper genom idéhistorien, från antiken in i vår samtid, med ständigt förnyad aktualitet (från mytologi och spådomskonst till cybernetik och genteknik, via naturalhistoria och utvecklingslära), dels hur monstret självt på många sätt trängts undan i ett slags utrotningshistoria i etableringen av ”det normala”, som är humanismens kanske mest centrala problem: risken att finna det omänskliga i människan.
  •  
6.
  • Flores, Fernando (författare)
  • Från Rudbeck till Mandelbrot : Identifikation, imitation och komparation i nutidsvetenskap
  • 2004
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • InledningDet är kväll den 15:e januari 2004. Idag var det den andra dagen i Mijailovic-rättegången i Stockholms tingsrätt. Mijailovic försvarar sig, men inte genom att svara på frågor. Han representerar det moderna. Hans psykos, säger han, fick honom att få panik, höra röster och döda en utrikesminister. Om han fått träffa en läkare skulle allt varit annorlunda. Sedan början av 1800-talet har detta sätt resonera varit en vanlig, om inte alltid godtagen försvarslinje och förklaringsmodell, i synnerhet när det gäller allvarliga våldsbrott. Foucault visade i sin bok om Pierre Rivière hur experterna redan i början av 1800-talet kunnat sjanghaja någon som inte alls åberopat vanvett, för att ge ett gott exempel för denna försvarsposition. Parallellt med rättegången, men utanför den, utvecklas en talan som helt och hållet stöder Mijailovics position. Kritiken av den "postmoderna” psykiatrin, som förebrås relativism och socialkonstruktivism är hård och skoningslös. En antibiologisk och antiorganisk psykiatrikritik, säger de moderna, leder till charlatanism, nonchalans och ansvarslöshet. Här blir Mijailovic ett exempel. Den dominerande uppfattning som enligt media "totalt dominerar bland experterna" är emellertid en helt annan. Mijailovic är, säger man, trots hans tidigare bevisade aparta och egenartade beteende, absolut inte vansinnig, och har inte heller varit det. Han är rationell och planerande. Han rår för sina handlingar, tänker ut, förföljer och drar slutsatser. Så kommer det onda, detta förmoderna element par préference, in i diskussionen. Det är i detta förvirrade diskussionsklimat jag möter Fernando Flores' nya bok. Författaren har tidigare demonstrerat sin förmåga att leverera en överraskande meta-antropologi. Vad vi nu möter är en ny antro-historia, ett försök att rita upp ett slags tidskarta över positioner i tänkandets utveckling. Det här sker inte genom ett försök att demonstrera kontinuiteter. Snarare är det brott, överraskningar och återtaganden av utvecklingslinjer som står i centrum. Ibland blir hans bok ett Rekordmagasin där tragiska moderna hjältar som Turing och Foucault figurerar med sina uppfinningar och diskursiva bravader, ibland en filosofilexikon, och ibland en originell och kärleksfull diskussion om vad man kan få ut av någon av de tänkare som Flores älskar, som Wittgenstein eller Merleau-Ponty. Som amatörläsare kan man inte annat än förtjusas och förvirras av Fernando Flores' intensiva attack och hans ständiga perspektivbyten. Sune SunessonLund, januari 2004
7.
  • Flores, Fernando (författare)
  • Mellan åsikt och vittnesbörd : Amerika och Västerlandets arkaiska rötter
  • 2004. - 2
  • Bok (refereegranskat)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Frågan om Amerikas kulturella ställning i förhållande till den övriga världen är av central betydelse för all forskning som berör Amerikas och det moderna Europas historia. Det här förhållandet har blivit påtagligare under senare tid beroende av vårt samhälles senare "kris" med det s. k. "postmoderna" - och "globaliserade" - perspektivets genombrott. I avhandlingen presenteras det problematiska förhållandet mellan en arkaisk amerikansk och en modern europeisk världsåskådning under 1500-och 1600-talet. Arkaiskt betraktas inte som synonymt med "antikt". Den "antika" tidsåldern ligger kronologiskt sett långt ifrån nuet. Med "arkaisk" menas däremot en världssyn, en kosmologi, som kan ingå i varje tidsålder. Det arkaiska är ett sätt att tänka, att uppleva världen och att utveckla identitetsrelationer. En av avhandlingens huvudteser är att modernitet och arkaism skapas, förintas och återskapas i varje kommunikativ akt snarare än vid en viss tidpunkt i en kronologisk serie. I introduktionen diskuteras även problemet hur det arkaiska kommunicerar med det moderna. Hur kan ett kulturellt utbyte ske när de kulturella villkoren är så olikartade? Jag presenterar först idén om kulturell påverkan som en form av "smitta". En kulturell påverkan betraktas som aktiv redan på ett mikroplan genom varje form av kontakt. Jag utgår här från ett antagande enligt vilken människorna kan "ta till sig" främmande kulturella produkter, även i de fall dessa har en vag och otydlig form. I en andra arbetshypotes antar jag att en kultur tar till sig lika mycket som den ger ifrån sig. Jag kallar denna hypotes för principen om proportionellt kulturellt utbyte. En viktig utgångspunkt finner jag i Marcel Mauss Gåvan och i de vidareutvecklingar som Lévi-Strauss gör av Mauss idéer. Lévi-Strauss verk är en obligatorisk utgångspunkt för den studerar förhållandena mellan arkaiska och moderna samhällen. Vidare diskuteras Marx och Engels syn på det arkaiska samhället och giltigheten i deras nu hundrafemtio år gamla uppfattning. Särskilt missvisande finner jag deras tolkning av begreppen "kommunism" och "egendom" i sådana samhällen. Men Marx resonemang angående det asiatiska produktionssättet kan fortfarande belysa den socioekonomiska situationen i det mexikanska samhället före européernas ankomst. Samtidigt visar sig Morgans, Marx och Engels syn på det arkaiska samhället vara tydligt påverkad av traditionella mytiska föreställningar representerade av bland andra Thomas More, Bartolomé de Las Casas, Michel de Montaigne, Johan Valentin Andreae och Tommaso Campanella.
8.
9.
  • Håkansson, Håkan (författare)
  • Seeing the Word : John Dee and Renaissance Occultism
  • 2001
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This study reassesses the occult philosophy of the British polymath John Dee (1527-1609). Focusing on his treatise Monas hieroglyphica (1564) and his notorious angelic conversations in the 1580s, it describes Dee’s philosophical career as a continuous search for a language which could yield knowledge of both nature and God. Situating Dee’s philosophy in the context of early modern “symbolic exegesis”, a group of discursive practices aimed at uncovering the creative principles of God by means of language, the study is an attempt to show how Dee’s seemingly divergent interests were interrelated. In Monas hieroglyphica he treated such disciplines as grammar, biblical exegesis, kabbalah, astronomy, alchemy, and mathematics as grounded on a common foundation, identical to the Word of God. By conceiving a graphical symbol, expressing God’s Word in visual form, Dee believed that he could bring these sciences to perfection. In the later angelic conversations, Dee’s aim was to recover the language spoken by the prelapsarian Adam. The Adamic language was conceived of as representing accurately God’s creative Word, and Dee’s recovery of this tongue would ultimately result in a complete restitution of both religion and knowledge. Dee’s works provide an example of how metaphoric associations between the Word of God, language, nature and the human soul could be exploited in Renaissance occult thought. Such metaphoric associations had an important role in shaping and legitimizing early modern views of symbolism, mysticism, and magic. Relying on Dee’s own sources, many of which still survive with his annotations, this study tries to reconstruct Dee’s search for the perfect language, while simultaneously stressing the syncretistic character of his views.
10.
  • Libell, Monica (författare)
  • Morality Beyond Humanity : Schopenhauer, Grysanowski, and Schweitzer on Animal Ethics
  • 2001
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Författaren undersöker de djuretiska idéerna hos tre tyska tänkare: Arthur Schopenhauer, Ernst Grysanowski och Albert Schweitzer. Genom att placera in dem i deras intellektuella kontext, söker författaren undersöka de skilda dimensioner som innefattas i deras djuretik och svara på frågan hur man kan förstå deras åsikter utifrån deras specifika historiska kontext. Författaren hävdar att diskussioner kring djuretik ökade från början av 1800-talet fram till 1880-talet. Grunden var två idéströmingar från Upplysningen: det ökande vetenskapliga intresset för den fysiska kroppen, intuitionen och instinkter samt tidens gryende reformrörelse, med dess betoning av civilization, utbildning, humanitet och samhällsreformer. Mot slutet av seklet förenades dessa strömningar samtidigt som deras intresse gick mot en mer naturorienterad moral. I undersökningen framkastas idéen att denna utveckling tyder på att den djuretiska diskursen följde en cirkulär snarare än en linjär utveckling. Den bildade en epok som började med de humanitära reformidéerna under Upplysningen och slutade med den social-darwinistiska moralföreställningen.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 21
  • [1]23Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy