| 1. |
- Flores, Fernando
(författare)
-
Från Rudbeck till Mandelbrot : Identifikation, imitation och komparation i nutidsvetenskap
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- InledningDet är kväll den 15:e januari 2004. Idag var det den andra dagen i Mijailovic-rättegången i Stockholms tingsrätt. Mijailovic försvarar sig, men inte genom att svara på frågor. Han representerar det moderna. Hans psykos, säger han, fick honom att få panik, höra röster och döda en utrikesminister. Om han fått träffa en läkare skulle allt varit annorlunda. Sedan början av 1800-talet har detta sätt resonera varit en vanlig, om inte alltid godtagen försvarslinje och förklaringsmodell, i synnerhet när det gäller allvarliga våldsbrott. Foucault visade i sin bok om Pierre Rivière hur experterna redan i början av 1800-talet kunnat sjanghaja någon som inte alls åberopat vanvett, för att ge ett gott exempel för denna försvarsposition. Parallellt med rättegången, men utanför den, utvecklas en talan som helt och hållet stöder Mijailovics position. Kritiken av den "postmoderna” psykiatrin, som förebrås relativism och socialkonstruktivism är hård och skoningslös. En antibiologisk och antiorganisk psykiatrikritik, säger de moderna, leder till charlatanism, nonchalans och ansvarslöshet. Här blir Mijailovic ett exempel. Den dominerande uppfattning som enligt media "totalt dominerar bland experterna" är emellertid en helt annan. Mijailovic är, säger man, trots hans tidigare bevisade aparta och egenartade beteende, absolut inte vansinnig, och har inte heller varit det. Han är rationell och planerande. Han rår för sina handlingar, tänker ut, förföljer och drar slutsatser. Så kommer det onda, detta förmoderna element par préference, in i diskussionen. Det är i detta förvirrade diskussionsklimat jag möter Fernando Flores' nya bok. Författaren har tidigare demonstrerat sin förmåga att leverera en överraskande meta-antropologi. Vad vi nu möter är en ny antro-historia, ett försök att rita upp ett slags tidskarta över positioner i tänkandets utveckling. Det här sker inte genom ett försök att demonstrera kontinuiteter. Snarare är det brott, överraskningar och återtaganden av utvecklingslinjer som står i centrum. Ibland blir hans bok ett Rekordmagasin där tragiska moderna hjältar som Turing och Foucault figurerar med sina uppfinningar och diskursiva bravader, ibland en filosofilexikon, och ibland en originell och kärleksfull diskussion om vad man kan få ut av någon av de tänkare som Flores älskar, som Wittgenstein eller Merleau-Ponty. Som amatörläsare kan man inte annat än förtjusas och förvirras av Fernando Flores' intensiva attack och hans ständiga perspektivbyten. Sune SunessonLund, januari 2004
|
|
| 2. |
- Flores, Fernando
(författare)
-
Mellan åsikt och vittnesbörd : Amerika och Västerlandets arkaiska rötter
- 2004. - 2
-
Bok (refereegranskat)abstract
- The question of America’s cultural position in relation to the rest of the world is essential for all research connected to America and to the history of modern Europe. This situation has become obvious over the last years because of our societies’ latest “crisis”, with the consecration of the “post-modern” and “global” view of society, history and culture. The aim of the dissertation is to analyse the relation between an archaic and a modern world view during the fifteen-century. The term “archaic” not viewed as a synonym of “antique”. “Antique” often implies a period of time far from today. I use the term “archaic”, implying a world view, a cosmology, which can be found within any period. Archaic is a way of thinking history; a way of understanding the world and a way of developing identity relations. This interpretation of the relation between the archaic and the modern, lead my argumentation to the conclusion that these different world views must be based on different structures of reason, and that fluctuations between the two structures of reasoning ought to have created a “history of reason”. One of the central conclusions of this thesis is that modernity and archaism develop, disappear and develop again within each act of communication. I also discuss the problem of how the archaic communicates with the modern. How can cultural exchange happen when the cultural conditions are so different? I introduce the idea of cultural influence as a kind of “contagion”. Cultural influence is considered active already at a micro-level via every form of contact. I assume that people can assimilate foreign cultural products even when these products appear in a vague form or unclear presentation. My second assumption is that a culture can assimilate as much as it can give away. I call this assumption the principle of proportional cultural exchange. I found an important starting point in Marcel Mauss’ The Gift and in Lévi-Strauss’ developments of Mauss’ ideas. The work of Lévi-Strauss, includes an illuminating presentation of ideas about delimitation of borders between archaic and modern worldviews. The work of Lévi-Strauss provides an obligatory reference for all studies of the relation between archaic and modern rationality. The one hundred and fifty year old ideas of archaic society of Marx and Engels are then discussed. I especially found the ideas of “communism” and “property” confusing. However, Marx’ study of the “Asiatic production’s system” can yet today illustrate the socio-economical situation of Mexico in the times of the conquest. At the same time, the views of Morgan, Marx and Engels show themselves to be strongly influenced by the traditional mythical ideas about “primitive” societies inherited from Thomas More, Bartolomé de Las Casas, Montaigne, Andreae and Campanella.
|
|
