| 1. |
- Olsson, Helén, 1961-
(författare)
-
Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården : Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet.Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan).Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III.I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning.Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer.Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades.Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö.[1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text.[2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.
|
|
| 2. |
- Landstedt, Evelina, 1978-
(författare)
-
Life circumstances and adolescent mental health: Perceptions, associations and a gender analysis
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Despite a well-documented gender pattern of adolescent mental health, public health research investigating possible influencing factors from a gender-theoretical approach is scarce. This study aimed to explore what factors and circumstances are related to adolescent mental health and to apply a gender analysis to the findings in order to improve the understanding of the relationships between life circumstances and the gendered patterning of mental health among young people. The study population was 16-19-year-old Swedish students and data was collected by means of focus groups (N=29) and self-administered questionnaires (N=1,663, 78.3% response rate) in school settings. Mental health problems were defined in a broad sense including the adolescents’ own understandings, perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm. The mental health problems of perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm were twice as common among girls as boys. The findings suggest that adolescent mental health is associated with the life circumstances of social relationships, demands and responsibility taking and experiences of violence and harassment. Supportive relationships with friends, family and teachers were found to be of importance to positive mental health, whereas poor social relationships, loneliness and lack of influence were associated with mental health problems. Perceived demands and responsibility taking regarding school work, relationships, future plans, appearance and financial issues were strongly related to mental health problems, particularly among girls regardless of social class. The results indicate that physical violence, sexual assault, bullying and sexual harassment are severe risk factors for mental health problems in young people. Boys and girls experienced different types of violence, and the victim-perpetrator relationships of physical violence differed. These diverging experiences appeared to influence the associations with mental health problems in boys and girls. A gender analysis provides the tools to gain knowledge about the ways that boys’ and girls’ lives are shaped by gender relations and constructions at different levels in society and how these life circumstances represent risk- or protective factors for mental health. For example, unequal power structures and the ways girls are expected to ‘do’ femininity likely influence their life circumstances in ways that place them at greater risk of mental health problems. Hegemonic constructions of masculinity and advantaged positions likely contribute to life circumstances that are positive for mental health but are also implying risk factors for poor mental health among boys, e.g., violence. It is also important to recognise how the intertwined cultural and structural aspects of gender and social class influence the lives and mental health of boys and girls. In conclusion, gendered and class-related mechanisms at the different levels in society influence the distribution of risk factors unevenly among boys and girls, which could be a possible explanation for the gender differences in reports of perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm. The likelihood of gender and socioeconomic differences in mental health problems should be taken into account in prevention and health promotion strategies at all levels in society. A greater awareness about gender relations and the gendered social circumstances under which young people live is required. The school environment is an important arena with respect to prevention and health promotion. There is also a need for a joint action against violence and harassment at all levels in society. Implications do not only concern young people; social policy and legislation should focus on reducing gender and class inequalities in general.
|
|
