| 1. |
- Bodén, Linnea, 1981-
(författare)
-
Present absences : Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to explore how school absenteeism as a material-discursive phenomenon is produced in the practices of humans and nonhumans, when absences and presences are registered and managed through digital technologies. How is the phenomenon of school absenteeism produced when absences and presences are digitally registered? How does the phenomenon of school absenteeism emerge when both human and nonhuman entanglements are included in the apparatuses of knowing?Through a posthumanist approach, the study engages empirically with two types of software for the registration of absences and presences at three Swedish schools. The results show that digital registration blurs the division between absences and presences, and queers what is absent and what is present. Digital registration produces school absenteeism as a phenomenon for all students every day, and at the same time as mainly for the students who are present most of the time. A conclusion that is drawn from the study is that digital registration makes absences present, by the visualization and performative repetition of the registration. The study points to how school absenteeism is always ‘in the making’, and proposes the concept of school absenteeing as a productive way to open up new possibilities in relation to students’ absences.
|
|
| 2. |
- Elfström Pettersson, Katarina, 1959-
(författare)
-
Production and Products of Preschool Documentation : Entanglements of children, things, and templates
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of the present study is to produce knowledge about how children, things, documents, computers, teachers, templates and other entities take part in and produce documentation in preschool systematic quality development work. The thesis asks questions about how and what is produced as quality in preschool documentation. Through a posthumanist agential realist approach, the study engages empirically in video recordings of preschool documentation practices from one Swedish preschool, and in documentation from four other Swedish preschools.The results, presented in four articles, show that documentation practice is complex and entangled with a variety of entities, human and non-human, and spaces and time. The study shows how children’s participation in production of documentation does not depend on which documentation method is used. In the study, objects such as computers, images and coloured labels, together with teachers’ attitudes and agendas, have an impact on the way that children are involved in producing documentation. The results also show that the products of documentation, intra-acting with a local template, with past and present preschool traditions and policies, produce rather than represent certain elements of quality such as teachers’ actions, children’s interests and thematic work. The thesis produces knowledge about how the focus of preschool documentation shifts away from individual children and towards teachers’ activities, and creates possibilities for what preschool practices and quality may become.
|
|
| 3. |
- Martín-Bylund, Anna
(författare)
-
Towards a minor bilingualism : Exploring variations of language and literacy in early childhood education
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this compilation thesis is to explore variations in bilingualism with the help of everyday specific situations at a Spanish-Swedish early childhood institution in Sweden, and by means of a ‘material-semiotic theorizing’. This means that material and semiotic elements are treated equally and entwined. Through studying a bilingual preschool practice, theory and politics as three interwoven practices, the thesis produces knowledge on language and literacy as socially and materially divergent, transformative occurrences. The research process is a commitment with Deleuzio-Guattarian philosophy, theory and politics, and is defined as a becoming in and of the three practices (education, theory, politics). Ethical and methodological undertakings are described as results of the interaction of these practices. Processes of data production include a yearlong fieldwork with all year groups (1-5) at a bilingual preschool in Sweden with a Spanish-Swedish language policy. The materials of data (approx. 59 hours of video-recordings and additional field-notes of everyday activities) are extended and developed upon in interaction with theoretical concepts and political concerns in terms of an analytical process that ‘puts theory to work’. The results are phrased as three temporal suggestions: 1) Bilingualism is a plural, collectively produced, both transitory and specific phenomenon 2) Bilingualism emerges with different, simultaneous dimensions of language and literacy (language as both code and material intensities) 3) Bilingualism is shared and public but also private and inconclusive. The thesis also shows the interconnectedness and continuity between different constructions of bilingualism (i.e. separate – flexible, public - private) as well as the productivity of the unknown and of what is labelled as (il)literate expertise. The impact that these suggestions may have in working with bilingualism in early childhood education is discussed. At the same time the discussion inspires to thinking towards a minor bilingualism also in more general terms.
|
|
| 4. |
- Boo, Sofia
(författare)
-
Lärares arbete med individanpassning : Strategier och dilemman i klassrummet
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A major challenge for teachers in crowded classrooms is to adapt the teaching to different pupil’s needs and abilities. Previous research shows that learning for pupils in the Swedish primary school has somewhat become an individual project. An increase in the individual work has been at the expense of whole class teaching. This has had a negative impact on pupils' academic performance. However, previous research also indicates that individual adaptation may affect results positively when the teacher is active, has knowledge of pupil’s needs and abilities and also a willingness to meet them.In the last few versions of the Swedish curriculum it is mentioned that teaching should be adjusted based on each pupil's abilities and needs. The purpose of this study is to investigate, describe and analyze how today's teachers in primary school (grades 1-6) handle individual adaptation in teaching, what strategies they use and what dilemmas that occurs. The study focuses on how work is carried out in practice. Qualitative interviews and participant observations are used in the data collection.This study has been conducted in two parts. The first part addresses five teachers and their classes in four different schools. In the second part the study has been extended with one of the above teachers whose classroom work was followed during a period of seven weeks. The results show that teachers are working hard to find methods that promote communication and interaction. They use different strategies to adapt teaching to each student. Individual work is still present but does not dominate the classroom work. Teachers individualize teaching by variation and interaction, by working together with tasks, with active relationship-oriented work and through continuous adjustments in the moment. The study also shows that teachers face several dilemmas when they individualize teaching in the classroom. One dilemma is among the ideal adaptation that teachers have a vision of, versus the time- and efficiencydriven adaptation that is possible to accomplish in the classroom. There is a tension between overall ideal images and teachers' practical everyday reality.
|
|
| 5. |
- Harling, Martin, 1972-
(författare)
-
Välja vara : En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen kartlägger och analyserar i fyra empiriska artiklar hur elevsubjekt konstrueras i skolans vardag och vilken roll marknadens principer spelar i dessa konstruktioner. I synnerhet fokuseras vilka logiker som konstituerar gymnasievalets praktiker, samt hur dessa legitimeras, tolkas och utmanas. Resultatet visar att gymnasievalets praktiker delar upp både nuet och framtiden för eleverna, som valet mellan en uttalad utopi eller en underförstådd dystopi, där eleverna i hög grad själva görs ansvariga för att lyckas eller misslyckas med att förverkliga den utopi som iscensätts i valets praktiker. Denna uppdelning framstår för aktörerna till stor del som naturlig och apolitisk, vilket i sin tur legitimerar dess effekter i termer av exkludering, ojämlikhet och segregering, ofta på basis av social klass. Den marknadsstyrda skolans diskurser konstruerar och delar också upp eleverna som om de vore varor med olika värde. Begreppet fantasmatiska logiker kan förklara hur elever greppas av marknadsliknande diskurser, samt hur de hanterar motsägelsefulla villkor. Exempelvis hur gymnasievalet för eleverna både innebär att förändras och bli vad man vill, samtidigt som man formas att bli mer av den man redan är, genom att välja att vara den man är. Elevernas problematisering och destabilisering av dominerande marknadslogiker i skolan förekommer i alla undersökta sammanhang, och beskrivs i avhandlingen som både genomskådanden och ifrågasättanden av hur skola och utbildning kopplas samman med marknadens logiker. Genom att genomskåda gymnasievalets förmenta neutralitet synliggör eleverna hur marknadsstyrningen av utbildning i allmänhet och iscensättningen av mässorna i synnerhet tycks ligga i skolornas, snarare än elevernas intresse.
|
|
| 6. |
- Muhrman, Karolina
(författare)
-
Inget klöver utan matematik : En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för aspekter som inverkar på relationen mellan yrkeselevers kunskaper och de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Detta görs genom att undersöka olika aktörers perspektiv på yrkeslivets behov av matematikkunskaper, matematikundervisning på yrkesprogram och utformningen av läroplanen Gy11. Studien görs inom gymnasiets naturbruksprogram med inriktning mot lantbruksutbildning och inom lantbruksyrket. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare, yrkeslärare och matematiklärare samt intervjuer och enkäter med elever. Resultaten från den empiriska studien har analyserats i relation till läroplanen Gy11. För analysen används framförallt Bernsteins läroplansteoretiska perspektiv med begreppen pedagogiska koder och diskurser, i vissa delar tillsammans med D’Ambrosios etnomatematiska perspektiv. Resultaten visar att lantbruksyrket kräver goda matematikkunskaper, men att det i vissa fall finns ett diskursivt gap mellan skolans matematikundervisning och behovet av matematikkunskaper i yrkeslivet. Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning, är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Undervisningens organisering styrs av en mängd ramfaktorer som både kan handla om tid, gruppsammansättningar och schema, men också om lärarnas syn på kunskap. De nationella proven utgör en betydande ramfaktor som i många fall styr undervisningen i högre grad än vad innehållet i ämnesplanen gör. Undervisningens svaga koppling till elevernas yrkesinriktning gör dem omotiverade att lära sig matematik eftersom de har svårt att se hur de ska kunna använda sina kunskaper i sitt kommande yrke. En del elever har också svårigheter med att rekontextualisera sina matematikkunskaper från skolkontexten till yrkeslivets kontext vilket bland annat kan försämra deras anställningsmöjligheter.
|
|
| 7. |
- Winzell, Helen
(författare)
-
Svensklärares skrivdidaktiska kunskapsbildning : Blivande och tidigt verksamma gymnasielärare i svenska talar om skrivundervisning
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The teaching of writing is a central task for teachers of Swedish and it is a complex activity which requires knowledge of different areas such as language, communication, and text. The aim of this licentiate’s dissertation is to investigate when and how the knowledge needed for the teaching of writing is developed in teacher education as well as during the first years of teaching. The study is based on semi-structured qualitative interviews with prospective and novice upper secondary school teachers of Swedish.The data obtained from the interviews were analyzed in two ways. The first analysis focused on the way in which the prospective and novice teachers talked about text, writing, and the teaching of writing. The result shows that, at the beginning of the teacher education, prospective teachers focus on concrete aspects of text – such as syntax, punctuation and spelling – when they speak about text, writing, writing instruction, and assessment of student writings. In other words, they pay special attention to local text levels. At the end of the teacher education programme, prospective teachers focus on aspects of text structure such as outline, the structure of paragraphs, coherence and cohesion. Certain aspects that the students pay special attention to are mentioned by the novice teachers, but these aspects are not central to them. Instead, novice teachers give special attention to the global text levels such as context, receivers and the purpose of the text, i.e. abstract aspects of text and writing. The pattern discerned shows a development that starts with a focus on the details at a local text level and expands into a more comprehensive view with a focus at a global level.The second analysis concerns the development of the knowledge base for the teaching of writing. This analysis focuses on two of the knowledge categories described by Lee S. Shulman (1986, 1987), namely subject matter knowledge and pedagogical content knowledge (PCK), both of which can be seen as central for the teaching of writing. The knowledge base manifested in the prospective teachers’ utterances mainly consists of subject matter knowledge, whereas the greater part of the knowledge base manifested in the teachers’ utterances consists of pedagogical content knowledge for the teaching of writing. The teachers also manifest a more complex subject matter knowledge and speak about writing instruction in a way which is characterized by conscious choices, reflection and metacognition. The analysis thus shows that the PCK for the teaching of writing is mainly developed in the teaching profession; in other words, after the teacher education programme is finished.
|
|
| 8. |
- Dalgren, Sara
(författare)
-
Att göra pedagogisk praktik tillsammans : Socialt samspel i förskolans vardag
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studies övergripande syfte är att åskådliggöra hur social interaktion mellan förskolepedagoger och barn i vardagliga förskoleaktiviteter genomförs och därigenom också visa hur pedagogisk praktik åstadkoms i samspelet. Mer specifikt analyseras hur det går till och vad som händer när interaktionen organiseras genom multimodalt handlande och fråga-svar-sekvenser, och hur dessa interaktionella fenomen kan tjäna pedagogiska syften. Som teoretiska och analytiska utgångspunkter använder sig studien av etnometodologiskt perspektiv och konversationsanalys. Detta innebär att delar av det videofilmade materialet har transkriberats och analyserats i detalj.Resultatet presenteras i sex empiriska kapitel och visar konkret och detaljerat hur deltagarna ”gör” förskolepedagogisk praktik tillsammans. Studiens analyser belyser hur pedagoger och barn genomför interaktionella projekt, eftersträvar intersubjektivitet och etablerar organisatoriska principer för gemensamma aktiviteter. Analyserna visar också hur ett yngre förskolebarn kan delta aktivt i måltider utan tal, hur vardagliga aktiviteter transformeras till problemlösningsprojekt och hur lokala pedagogiska praktiker orienterade mot sociala (måltids)normer, språk, fysik och matematik kan genereras spontant i förskolans vardag. Avhandlingen lyfter slutligen begreppet inbäddad undervisning och försöker därigenom definiera och empiriskt konkretisera den typ av undervisning som bedrivs i förskolan.
|
|
| 9. |
- Hegender, Henrik
(författare)
-
Mellan akademi och profession : Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att granska hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom svensk lärarutbildning. Utgångspunkten tas i det faktum att lärares yrkeskunskaper under lång tid varit uppdelade och beskrivna som teoretiska och praktiska, till exempel uttryckta som lärares tänkande respektive lärares handlande, eller vad lärare vet och vad lärare kan utföra. Det senaste policydokumentet för svensk lärarutbildning speglar denna uppdelning och poängterar vikten av en integrering av det teoretiska och praktiska under såväl högskoleförlagd utbildning (HFU) som VFU. Därmed finns det policyintentioner kring en mer forskningsgrundad VFU samtidigt som HFU anmodas ta sin utgångspunkt i erfarenhetsgrundad kunskap.Som analysverktyg används ett kunskapsteoretiskt ramverk där lärarkunskap förstås som påståendekunskap eller procedurkunskap och kunskap-för-praktiken (forskningsgrundad) eller kunskap-i-praktiken (erfarenhetsgrundad). I Studie I granskas kunskapsmål, riktade mot VFU, vid sjutton lärarprogram i Sverige. I Studie II och Studie III granskas bedömningssamtal i två olika VFU-kurser vid ett (1) lärarprogram i Sverige.Resultaten från Studie I visar att kunskapsmålen kan förstås som ett mischmasch av lärares påstående- och procedurkunskaper, där procedurkunskaperna dominerar, och kunskapsmålens kunskapsgrunder kan svårligen spåras. I Studie II och Studie III arrangerar lärarutbildarna sina skolbesök och bedömningssamtal på olika sätt vilket påverkar vilka av, och hur, lärarstudenternas kunskaper bedöms. I Studie II besöker lärarutbildarna lärarstudenterna vid deras skolplaceringar men gör inga lektionsobservationer innan bedömningssamtalen. I Studie III görs lektionsobservationer. Resultaten från de båda studierna visar att bedömningssamtalen explicit kännetecknas av en formativ bedömning där lärarstudenternas procedurkunskaper och kunskap-i-praktiken fokuseras. En bedömning av påståendekunskaper och kunskaper-för-praktiken kan svårligen spåras. I Studie III analyseras bedömningen av lärarstudenternas procedurala kunskaper-i-praktiken även med hjälp av ett ramverk av modeller för bedömning av yrkeskunskap. Resultatet visar att bedömningen av lärarstudenternas procedurkunskaper karaktäriseras av en holistisk modell där lärarutbildarna refererar till flera olika omständigheter som påverkar lärarstudenternas handlingar, med koppling till deras egna erfarenhetsgrundade och tysta yrkeskunskaper, snarare än till kursernas formella kunskapsmål.En diskussion förs om frånvaron av kunskap-för-praktiken i VFU i relation till teorier om yrkeskunskap och yrkeslärande. Vidare diskuteras den tydliga närvaron av kunskap-i-praktiken i VFU i relation till teorier om de tysta dimensionerna av yrkeskunskap.
|
|
| 10. |
- Albinsson, Anders
(författare)
-
”De va svinhögt typ 250 kilo” : Förskolebarns mätande av längd, volym och tid i legoleken
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the dissertation is to study, describe and analyses which comparative measurement activities preschool children construct and use, and how they solve problems and communicate when they use the comparative measurement activities whilst playing with Lego (“the Lego play”). The measurement activities chosen are length/height, quantity and time.The empirical material is based on data from two preschool classes with children aged 2 – 5 year, It was collected through participant observation (video captures) of the children’s Lego play. The theoretical starting points in this study are grounded in childhood sociology and the sociocultural perspective. The study assumes the childhood sociology perspective by viewing the children as competent and active in creating meaning as well as controlling and influencing their own and others’ social environment. The sociocultural perspective gives prominence to development and learning, and its related tools and concepts are used to analyses the results of the study. That is, the Lego play is studied in a social context from the child’s perspective, and the sociocultural perspective describes and analyses the child’s use of mathematics and the acquisition of knowledge in the Lego play in a sociocultural context.The results show that children measuring length/height and quantity explored a store of measurement tools in order to make comparisons, and adapted these to the context in question. These were own body, other body, artefacts, numbers and counting. The measurements were used individually and with others, and the solving of the own or shared problems constituted a large share of the time spent constructing models during Lego play. By contrast, the time concept was used mainly as a tool when the children played with their finished Lego models. Thus, a time perspective was added to the child’s finished model, which inspired thoughts and reflections about time used in the Lego play. The children used the time concepts of the present, the past and the future, and also considered the concept of velocity in the context of the timescale. The children’s communication had a large impact on the Lego play, and they expressed their ideas verbally, physically and through action. The children’s use of mathematics was prominent and meaningful during the Lego play.
|
|
