| 1. |
- Martín-Bylund, Anna
(författare)
-
Towards a minor bilingualism : Exploring variations of language and literacy in early childhood education
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this compilation thesis is to explore variations in bilingualism with the help of everyday specific situations at a Spanish-Swedish early childhood institution in Sweden, and by means of a ‘material-semiotic theorizing’. This means that material and semiotic elements are treated equally and entwined. Through studying a bilingual preschool practice, theory and politics as three interwoven practices, the thesis produces knowledge on language and literacy as socially and materially divergent, transformative occurrences. The research process is a commitment with Deleuzio-Guattarian philosophy, theory and politics, and is defined as a becoming in and of the three practices (education, theory, politics). Ethical and methodological undertakings are described as results of the interaction of these practices. Processes of data production include a yearlong fieldwork with all year groups (1-5) at a bilingual preschool in Sweden with a Spanish-Swedish language policy. The materials of data (approx. 59 hours of video-recordings and additional field-notes of everyday activities) are extended and developed upon in interaction with theoretical concepts and political concerns in terms of an analytical process that ‘puts theory to work’. The results are phrased as three temporal suggestions: 1) Bilingualism is a plural, collectively produced, both transitory and specific phenomenon 2) Bilingualism emerges with different, simultaneous dimensions of language and literacy (language as both code and material intensities) 3) Bilingualism is shared and public but also private and inconclusive. The thesis also shows the interconnectedness and continuity between different constructions of bilingualism (i.e. separate – flexible, public - private) as well as the productivity of the unknown and of what is labelled as (il)literate expertise. The impact that these suggestions may have in working with bilingualism in early childhood education is discussed. At the same time the discussion inspires to thinking towards a minor bilingualism also in more general terms.
|
|
| 2. |
- Winzell, Helen
(författare)
-
Svensklärares skrivdidaktiska kunskapsbildning : Blivande och tidigt verksamma gymnasielärare i svenska talar om skrivundervisning
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The teaching of writing is a central task for teachers of Swedish and it is a complex activity which requires knowledge of different areas such as language, communication, and text. The aim of this licentiate’s dissertation is to investigate when and how the knowledge needed for the teaching of writing is developed in teacher education as well as during the first years of teaching. The study is based on semi-structured qualitative interviews with prospective and novice upper secondary school teachers of Swedish.The data obtained from the interviews were analyzed in two ways. The first analysis focused on the way in which the prospective and novice teachers talked about text, writing, and the teaching of writing. The result shows that, at the beginning of the teacher education, prospective teachers focus on concrete aspects of text – such as syntax, punctuation and spelling – when they speak about text, writing, writing instruction, and assessment of student writings. In other words, they pay special attention to local text levels. At the end of the teacher education programme, prospective teachers focus on aspects of text structure such as outline, the structure of paragraphs, coherence and cohesion. Certain aspects that the students pay special attention to are mentioned by the novice teachers, but these aspects are not central to them. Instead, novice teachers give special attention to the global text levels such as context, receivers and the purpose of the text, i.e. abstract aspects of text and writing. The pattern discerned shows a development that starts with a focus on the details at a local text level and expands into a more comprehensive view with a focus at a global level.The second analysis concerns the development of the knowledge base for the teaching of writing. This analysis focuses on two of the knowledge categories described by Lee S. Shulman (1986, 1987), namely subject matter knowledge and pedagogical content knowledge (PCK), both of which can be seen as central for the teaching of writing. The knowledge base manifested in the prospective teachers’ utterances mainly consists of subject matter knowledge, whereas the greater part of the knowledge base manifested in the teachers’ utterances consists of pedagogical content knowledge for the teaching of writing. The teachers also manifest a more complex subject matter knowledge and speak about writing instruction in a way which is characterized by conscious choices, reflection and metacognition. The analysis thus shows that the PCK for the teaching of writing is mainly developed in the teaching profession; in other words, after the teacher education programme is finished.
|
|
| 3. |
- Johansson, Maritha
(författare)
-
Läsa, förstå, analysera : En komparativ studie om svenska och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje.
|
|
| 4. |
- Harling, Martin, 1972-
(författare)
-
Välja vara : En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen kartlägger och analyserar i fyra empiriska artiklar hur elevsubjekt konstrueras i skolans vardag och vilken roll marknadens principer spelar i dessa konstruktioner. I synnerhet fokuseras vilka logiker som konstituerar gymnasievalets praktiker, samt hur dessa legitimeras, tolkas och utmanas. Resultatet visar att gymnasievalets praktiker delar upp både nuet och framtiden för eleverna, som valet mellan en uttalad utopi eller en underförstådd dystopi, där eleverna i hög grad själva görs ansvariga för att lyckas eller misslyckas med att förverkliga den utopi som iscensätts i valets praktiker. Denna uppdelning framstår för aktörerna till stor del som naturlig och apolitisk, vilket i sin tur legitimerar dess effekter i termer av exkludering, ojämlikhet och segregering, ofta på basis av social klass. Den marknadsstyrda skolans diskurser konstruerar och delar också upp eleverna som om de vore varor med olika värde. Begreppet fantasmatiska logiker kan förklara hur elever greppas av marknadsliknande diskurser, samt hur de hanterar motsägelsefulla villkor. Exempelvis hur gymnasievalet för eleverna både innebär att förändras och bli vad man vill, samtidigt som man formas att bli mer av den man redan är, genom att välja att vara den man är. Elevernas problematisering och destabilisering av dominerande marknadslogiker i skolan förekommer i alla undersökta sammanhang, och beskrivs i avhandlingen som både genomskådanden och ifrågasättanden av hur skola och utbildning kopplas samman med marknadens logiker. Genom att genomskåda gymnasievalets förmenta neutralitet synliggör eleverna hur marknadsstyrningen av utbildning i allmänhet och iscensättningen av mässorna i synnerhet tycks ligga i skolornas, snarare än elevernas intresse.
|
|
| 5. |
- Huq, Rizwan-ul, 1985-
(författare)
-
Monolingual Policy, Bilingual Interaction : English-taught Education in Bangladesh
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The research reported here is an investigation of bilingual instruction in Bangladeshi schools. In particular, the thesis explores how schooling takes place when a second language is used as a medium of instruction to teach subject content. The study is based on a corpus of 44 hours of video recordings from real-life classroom interaction at two Bangladeshi schools in two metropolitan cities. The age range of the students is 9 to 13 years. Using multimodal conversation analysis, the thesis analyzes the participants’ practice – as it emerges through mundane classroom activities – and thereby examines participants’ language use in the presence of an existing language policy. The findings show how everyday instructional activities are accomplished in classrooms, especially the pedagogical focus on clarifying subject content and vocabulary. It further highlights that the interrelation between classroom interaction and language policy is informed by the participants’ use of embodied resources and the surrounding material ecology. The dissertation contributes to the growing literature on social interaction in bilingual classrooms and the wider field of bilingual and multilingual pedagogy.
|
|
| 6. |
- Norburg, Ulrika, 1973-
(författare)
-
Fängelse, skola, uppfostringsanstalt eller skyddshem? : Åkerbrukskolonien Hall för pojkar år 1876-1940
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1876 inrättades uppfostringsanstalten Hall utanför Södertälje. Anstalten var en av de första anstalterna i Sverige som tog emot pojkar i åldrarna 10-15 år som hade dömts i domstol till att insättas på uppfostringsanstalt. Dessutom tog Hall emot pojkar som låg i riskzonen för att bli brottsliga. Uppfostringsanstalter var under 1800-talet ett europeiskt fenomen och flera länder hade under mitten av 1800-talet inrättat uppfostringsanstalter. Hall var en plats för såväl straff, arbete och utbildning samt en plats för avskiljning från samhället där vistelsen skulle förbereda pojkarna/de unga männen för ett liv utanför institutionen. Avhandlingens övergripande syfte är att ta reda på hur Hall placerades i kraftfältet mellan staten och civilsamhället samt mellan fångvård och skola. Vad var egentligen en uppfostringsanstalt och hur förändras dess innebörder och identitet? Flera analyser har visat att anstalten hade tydliga associationer till fångvården både gällande språkbruk, metoder och bestraffningar. Samtidigt är det inte helt klart vilket klientel som anstalten skulle ta emot och vad anstaltens uppgift var. Det fanns dessutom otydligheter om hur barnen och ungdomarna skulle behandlas och vad anstalten förväntades åstadkomma med de intagna. Fångvårdens reformering som pågick under samma tidsperiod som Hall inrättades gav med största sannolikhet idéer för anstaltens organisation och utformning men samtidigt utvecklades anstalten i en allt mer pedagogisk inriktning präglad av tidens syn på barn och barndom. Det är därför associationerna till fångvården leder till att anstalten blir kritiserad. I samband med den nya lagstiftningen år 1902 och år 1924 blev Hall en av flera anstalter samtidigt som staten förespråkade pedagogiska inrättningar. Diskussionen om Hall behöver betraktas mot bakgrund av de diskursiva förskjutningar som pågick under Halls verksamhetsperiod. När Hall inrättades så var det framförallt den juridiska, moraliskt/religiösa diskursen som gjorde sig märkbar som senare ersattes av en medicinsk, pedagogisk diskurs. När staten tillsätter en utredning för att diskutera skyddshemmen år 1935 får föreningen kritik för att de inte klarade av sitt uppdrag. Det leder till att det tas beslut om att Hall ska lägga ned sin verksamhet samt att byggnaderna ska övergå i statlig ägo men med en annan verksamhetsinriktning: fångvård.
|
|
| 7. |
- Wallner, Lars
(författare)
-
Framing Education : Doing Comics Literacy in the Classroom
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Interest in comics as Swedish school material has risen in the last few years and the publication of comics for children and adolescents has also increased. Meanwhile, although research around new literacies has taken an interest in combinations of image and text, there is still little research on comics as a literacy material, especially as part of school practices. With comics’ rise in popularity, and their quality as examples of new literacies, this points to the relevance of exploring how meaning making with comics is done in schools. The purpose of this study is to contribute knowledge on how locally situated literacy practices are done, practices in which pupils and teachers make meaning with comics. The study combines literacy, comics and discursive psychology to investigate aspects of literacy not as individual, inner workings, but as part of participants’ social constructions, in line with New Literacy Studies. With this perspective, it is possible to investigate literary concepts such as narrative, and participants’ construction of story elements, through the way in which these aspects are utilized by participants to construct social action – what participants do with their utterances. To study this, video recordings have been made in one primary and one secondary school, in two different Swedish cities. The results of the study show constructions of a comics literacy, where participants engage with both visual and textual aspects of the material and negotiate focalization of narrative perspective and construction of narrative structure as well as narrative devices such as speech and thought bubbles. Furthermore, meaning making of comics literacy also includes the construction of discourses around comics as a specific type of story telling, either for material or literary reasons. The thesis discusses how participants construct classroom literature, and provides insight into how interaction around comics enables participants to construct and negotiate discourses around what comics literacy is and what it enables, as well as how to talk about, create, and read comics.
|
|
| 8. |
- Winzell, Helen, 1974-
(författare)
-
Lära för skrivundervisning : En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.I en delstudie analyseras hur skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning framställs och förmedlas som kunskapsområden i kursplaner som beskriver ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kurser i ämneslärarutbildningen i svenska. Resultatet visar att det i detta hänseende finns ett påtagligt tomrum som dels kan relateras till den låga andelen mål som uttryckligen handlar om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning i skolan, dels kan relateras till ord och uttryck som har svag referens till skrivundervisning som ett skrivutvecklande arbete.Den andra delstudien handlar om vad blivande och verksamma gymnasielärare i svenska lägger tyngdpunkt på när de i kvalitativa intervjuer talar om text, skrivande och skrivundervisning. Resultatet visar ett mönster som går från fokus på konkreta textdetaljer på lokal textnivå till ett mer övergripande förhållningssätt där samtliga textnivåer tycks samspela i en mer balanserad helhet. I samma material analyseras hur kunskap som kan relateras till skrivundervisning manifesteras när intervjupersonerna talade om skrivundervisning. I de blivande lärarnas utsagor manifesteras främst ämneskunskap, medan de verksamma lärarna främst manifesterar skrivdidaktisk kunskap. Lärarnas ämneskunskap är också mer komplex än studenternas.Den tredje delstudien handlar om hur nyblivna svensklärares skrivdidaktiska kunskap förändras under det första året i yrket och vilka faktorer som ligger bakom en sådan förändring. Genom kvalitativa intervjuer vid tre tillfällen (september, februari och juni) undersöks hur lärarna tycks transformera sina ämneskunskaper till undervisningsstrategier i skrivundervisningen.Resultatet visar att lärarnas strategier för att undervisa i skrivande förändras under läsåret. Förändringen tycks gå från en teoretisk och överförande undervisning till en mer praktisk och upptäckande undervisning. Detta pekar på en förändrad skrivdidaktisk kunskap. Det verkar främst vara arbetet tillsammans med eleverna som leder till denna förändring. En annan viktig faktor tycks vara återkommande moment (cykler) som gör det möjligt för lärarna att omvandla sin förståelse av skrivutvecklande arbete tillsammans med eleverna.Sammantaget pekar avhandlingens resultat på att svensklärares skrivdidaktiska kunskap främst utvecklas i yrket.
|
|
