| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Deldén, Maria, 1963-, et al.
(författare)
-
Utbildning för hållbar utveckling i kurser i lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna : Ett uppdrag inom pedagogiskt arbete
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report documents the results of an assignment commissioned by the School of Teacher Education at Dalarna University. The assignment includes investigation of how education for sustainability (EfS) has been integrated into the contents and teaching methods of courses in Educational Work, and what can be improved. The report also provides some suggestions on how EfS can be integrated in various courses in teacher education programs. Four university teachers, who have knowledge and experiences in teaching sustainability in different courses, were interviewed to explore how they integrated EfS in their courses and what challenges, if any, they have encountered. In addition to this, a literature review was also undertaken. The results indicate that in some natural science courses, sustainability has explicitly been addressed in the content, literature, and activities, whereas in some courses in other programs, it seems that sustainability has been integrated without having a clear link between teaching contents, learning goals, and activities. It is also found that the level of EfS integration in different courses depends on individual university teachers’ initiative, knowledge, and competencies. Although Dalarna University’s policy emphasizes the integration of sustainability throughout its activities, the implementation level of EfS in education programs at Educational Work is slow. To equip future teachers with knowledge, skills, and competences needed to work with sustainability, the School of Teacher Education needs to provide sustainability courses for students focusing on EfS and Agenda 2030, from basic to advanced levels. There is also a need for professional development training for university teachers to improve their knowledge and competences in EfS.
|
|
| 4. |
- Kullberg, Christian, Professor, 1957-, et al.
(författare)
-
Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies.The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women.The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings.The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred.The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Osman, Fatumo, 1973-, et al.
(författare)
-
Integrerat föräldraskapsstöd i SFI-verksamheten
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända föräldrar kommer med kompetenser, resurser och med förmåga att ta hand om sig själva och sin familj. Det finns dock utmaningar för en del nyanlända föräldrar med att navigera i det nya landet t ex. när det gäller föräldraskap. Den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd framhåller vikten av att erbjuda ett evidensbaserat föräldraskapsstöd för flera arenor i syfte att nå ut till alla föräldrar, särskilt nyanlända föräldrar. En arena som inte tidigare har provats för föräldraskapsstöd är svenska för invandrare (SFI-) verksamheten. I detta projekt har vi undersökt genomförbarheten och utfallet av ett integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning enligt programmet International Child Development Program (ICDP). ICD-programmet är utformat utifrån tre dialoger och åtta samspelsteman som återspeglar artiklarna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Vid projektets start var det Komvux och ASTAR som bedrev SFI-undervisningen och det är dessa två arenor som vi har följt när de implementerade ICDP på SFI-verksamheten. Följdforskningen innebär att man tillsammans med projektledare och rektorer gör de anpassningar som behövs under genomförandet. I projektet utbildades tio SFI lärare och studiehandledare till ICDP-vägledare. Inom Komvux användes tre till fem tolkar för att möjliggöra ett genomförande på deltagarnas modersmål. I gruppen vid ASTAR genomfördes träffarna på svenska. Resultatet av rapporten bygger på intervjuer med SFI-elever, lärare och studiehandledare, observationer vid genomförandet av ICDP i klasserna, checklista som SFI-lärare fyllde i om implementeringen samt enkätfrågor som fylldes i av SFI-elever både före och efter ICDP- kursen. Resultatet visar att SFI-verksamheten är en arena där föräldraskapsstöd enligt ICDP-programmet kan implementeras för att tidigt stödja nyanlända grupper i deras föräldraskap och integration. Det är dock viktigt att politiker, chefer och medarbetare ser värdet av att genomföra det. Resultaten understryker vikten av att det finns en koordinator som fungerar som en spindel i nätet och som underlättar för lärarna vid planering och genomförande av ICDP-kursen.Enkätstudien till deltagarna på ICDP-kursen visade den sociala inkluderingen förbättrades efter ICDP-kursen. Tilliten till föräldraskapet ökade och deltagarna upplevde att de blev tryggare i sitt föräldraskap. Även samspelet mellan föräldrar och barn förbättrades. För SFI-lärare och studiehandledare innebar genomförande av föräldrakursen (ICDP) utveckling av personlig och professionell kompetens, ökad förståelse för elevers situation samt ett förbättrat samspel mellan dem och deras elever.
|
|
| 7. |
- Quarles van Ufford, Sara
(författare)
-
Polisanmälan och tvärprofessionell samverkan i Barnahus : Om socialtjänstens perspektiv på polisanmälan och tvärprofessionell samverkan när barn misstänks vara utsatta för våld och sexuella övergrepp
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultaten av en studie som genomförts på uppdrag av Barnahus i Dalarna. Barnahus i Dalarna startades 2007 med målsättningen att erbjuda barn som misstänks vara utsatta för våldsbrott i nära relationer och sexualbrott ett behovsanpassat omhändertagande. Verksamheten utgörs av tvärprofessionell samverkan mellan Åklagarkammaren i Falun, Polismyndigheten Dalarna, socialtjänsten i Dalarnas samtliga kommuner, Barn- och ungdomsmedicin i Dalarna och Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Under 2021 uppmärksammades en minskning av ärenden som aktualiseras för samråd i Barnahus och det uppfattades viktigt att öka kunskapen om socialtjänsternas perspektiv på polisanmälan och tvärprofessionell samverkan. Det uppdrogs därför till Sara Quarles van Ufford, Högskolan Dalarna, att genomföra en intervjustudie med representanter för de socialtjänster som ingår i barnahussamverkan. Syftet var att undersöka socialtjänsternas perspektiv på polisanmälan av misstänkta vålds- och sexualbrott mot barn och identifiera upplevda hinder, möjligheter och förbättringsområden för tvärprofessionell samverkan, samt belysa socialtjänsternas utgångspunkter vid utredning av våld mot barn. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med första linjens arbetsledare inom socialtjänsten som analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analysmetod. Resultaten visade att socialtjänsterna delvis har olika utgångspunkter och strategier för att utreda våld mot barn vilket påverkar inställningen till att polisanmäla brottsmisstankar – och som leder till att våld mot barn handläggs på olika sätt. Det framkom att bedömningar av om en polisanmälan ska göras kraftigt skiljer sig åt, liksom den upplevda nyttan och konsekvenserna av en polisanmälan. Medan vissa betonar vikten av att barnet synliggörs som brottsoffer menar andra att en polisanmälan försvårar samarbete och stöd till familjen. Generellt uppfattas socialtjänstens utredningsprocess försvåras när brottsutredningen drar ut på tiden med negativa konsekvenser för barn och familjer – och vetskapen om att förundersökningar tenderar att dra ut på tiden kan upplevas som ett hinder för att göra en polisanmälan. Samtidigt menar flera informanter att en utebliven polisanmälan kan innebära risker för att våld och intressekonflikter mellan barn och föräldrar förminskas och inte utreds på djupet. Vidare framkom att tvärprofessionell samverkan ofta uppfattas upphöra efter det initiala samrådet och att barnpsykiatrisk kompentens inte upplevs tillgänglig vid behovsbedömningar som aktualiseras i ett senare skede av processen. Det uppfattas också vara svårt för barn som aktualiseras i Barnahus att få hjälp via Barn- och ungdomspsykiatrin. Generellt uppfattas det finnas flera vinster med att göra en polisanmälan – men också flera förbättringsområden för tvärprofessionell samverkan som kan sammanfattas i fem övergripande områden: Tydliggöra, stärka och jämställa barnahusaktörernas roller Ökad snabbhet i brottsutredningen och synkronisering med socialtjänstens utredningFörbättrade möjligheter för fortsatt tvärprofessionell samverkan i Barnahus med fokus på stöd och behandlingI större utsträckning beakta geografiska aspekter i barnahussamverkanÖkat fokus på ”barnets bästa” i barnahussamverkan
|
|
| 8. |
- Ädel, Annelie, et al.
(författare)
-
Studentperspektiv på ansvar i uppsatshandledning på kandidatnivå
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ansvar har både juridisk och etisk betydelse och är ett nyckelord i högre utbildning. I den högre utbildningen förekommer en rad olika roller med olika juridiskt ansvar såväl som olika förväntningar på etiskt ansvar. I sammanhang där flera roller är sammankopplade för att lösa en komplex uppgift finns potentiellt olika syn på ansvarsfördelning. Det gäller i synnerhet handledningssituationen, där etiskt ansvar och ansvarsfördelning kan vara särskilt omgärdade av gråzoner, särskilt vad gäller nyckelrollerna student och handledare. Studien behandlar studenters syn på ansvar i kandidatuppsatsprocessen. En enkätundersökning med studenter från examensarbeteskursen inom två språkämnen vid ett svenskt lärosäte (Högskolan Dalarna) visar att majoriteten anser sig ha fått processen förklarad vid kursstart, men att en relativt stor andel inte håller med om det. Några pekade på skillnader i beskrivningar och praxis. Studenterna anser att student och handledare har ett gemensamt ansvar för flera aspekter av uppsatsarbetet, men att studenten har större ansvar för t.ex. att uppsatsen är fri från plagiat och att den blir klar i tid och handledaren större ansvar för t.ex. att forskningsfrågan är relevant för ämnesområdet och att metoden och materialet är lämpliga. Svaren pekar på en viss variation i synen på ansvar. Ser man exempelvis närmare på exakt vilka aspekter av uppsatsprocessen man anser att studenten respektive handledaren bör ha ansvar för, så är bilden inte samstämmig. Resultaten pekar på ett behov av att diskutera ansvar och därmed medvetandegöra de bilder vi bär med oss in i uppsatshandledningen.
|
|
| 9. |
- Enberg, Anton
(författare)
-
Leksands IF:s samhällsekonomiska betydelse
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten av det arbete som är genomfört inom ramen för ett KTP-projekt som syftade till att undersöka Leksands IF betydelse för kommun och omgivande samhälle. Arbetet har genomförts i fem delstudier vilka undersökt olika delar av Leksands IF:s verksamhet. En medborgarundersökning för att ta reda på vilken påverkan som Leksands IF har på invånarna i kommunen. En analys av koncernen Leksands IF:s bidrag till skatt samt lokala och regionala handeln. En studie av den turistekonomiska effekten från Leksands IF:s hemmamatcher och Leksands hockeyskola. En studie av den ekonomiska effekten från hockeygymnasiet vilket inkluderade ekonomisk ersättning och konsumtionen kopplat till gymnasiets elever samt kostnaden för driften av Leksands hockeygymnasium.Resultat från medborgarundersökningen visar att Leksands IF:s närvaro i kommunen värderas olika utifrån vilket engagemang som invånarna har till Leksands IF, vilken tätort i Leksands kommun de tillhör och om de har barn som är eller varit kopplade till föreningen. De värden som främst förknippas positivt med Leksands IF är att föreningen skapar en identitet, tillhörighet och stolthet för invånarna samtidigt som de anser att företagsverksamheten påverkas positivt i kommunen. Generellt upplever invånarna att Leksands IF har en liten negativ påverkan men där utvecklingsområden finns när det kommer till ekonomisk transparens, trafiksituationen under matchdagar, machokulturen inom ishockeyn och att kultur och andra föreningar tenderar att hamna i skymundan av Leksands IF.Den ekonomiska sammanställningen av koncernen Leksands IF visar att för räkenskapsåret 2022–2023 hade koncernen en total skattekontribution på 57,45 miljoner kronor. Under en treårsperiod har koncernen betalat totalt 132,16 miljoner kronor till underleverantörer i Dalarna, varav 69,89 miljoner kronor till företag i Leksands kommun. Av handeln med underleverantörer under de senaste tre åren har 57 % gått till företag i Dalarna, varav 30,5 % till företag i Leksands kommun. Sammanställningen visar också att Leksands kommun betalar en grundhyra till Leksands IF för att kunna nyttja och hyra ut istider. Grundhyran uppgår till 4,46 miljoner kronor och är justerat efter index till ca 6 miljoner kronor för 2023. Leksands IF tar också emot 50 000 kronor i form av sponsring genom kommunala bolag, i övrigt betalas inga kommunala stöd eller bidrag.De turistekonomiska effekterna från herrlagets hemmamatcher i SHL inklusive slutspelet uppskattas vara 17,36 miljoner kronor i Leksands kommun och generera 11,36 årsverken i kommunen. Den ekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 3,90 miljoner kronor. Damernas matcher i SDHL uppskattas generera en turistekonomisk effekt på 145 663 kronor i Leksands kommun och 29 567 kronor i övriga Dalarna. Den turistekonomiska effekten från hockeyskolan uppskattas till 5,36 miljoner kronor och skapa 3,27 årsverken i Leksands kommun. Den uppskattade turistekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 603 738 kronor.Den ekonomiska effekten från hockeygymnasiets elever och besökare uppskattas till 5,05 miljoner kronor i Leksands kommun och skapa 1,89 årsverken. Den totala ekonomiska effekten från de samverkansavtal som skrivs mellan elevernas hemkommuner, ersättningar till elevernas hemkommuner och kostnaden för driften av hockeygymnasiet uppskattas till ett plusresultat på 4,13 miljoner kronor till Leksands kommun. Den totala ekonomiska effekten från Leksands hockeygymnasium uppskattas till 9,18 miljoner kronor.Summeringen av den totala ekonomiska effekten från de ekonomiska analyserna av herrlagets hemmamatcher, Leksands hockeyskola och Leksands hockeygymnasium inklusive slutspelet i SHL uppskattas till 31,90 miljoner kronor i Leksands kommun, vilket i sin tur uppskattas generera 17,96 årsverken i kommunen. Den ekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 4,64 miljoner kronor. Då det finns en osäkerhet i hur många av besökarna från damlagets hemmamatcher i SDHL som inkluderas i analysen från herrlagets matcher i SHL presenteras den ekonomiska effekten från damlagets hemmamatcher separat. Den ekonomiska effekten från damlagets matcher i SDHL uppskattas till ca 145 000 kronor i Leksands kommun och 30 000 kronor i övriga Dalarna.
|
|
| 10. |
|
|
