| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hansen, Fredrik
(författare)
-
Åkeriägaren, hastigheten och den ekonomiska beslutssituationen
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vägverkets hastighetsmätningar visar att lastbilstrafiken kör för fort. I denna rapport analyseras denna problematik med fokus på åkeriägaren och dennes ekonomiska beslutssituation. I den teoretiska ansatsen inhämtas resultat från beteendeekonomin, en ny inriktning inom nationalekonomi som rönt stor popularitet. Den empiriska delen rapporterar från intervjuer med åtta åkeriägare. Även lämpliga frågor för en eventuellt kommande enkät redovisas.Till att börja med rapporterar vi från de hastighetsmätningar som Vägverket och NTF gjort den senaste tiden. Vi tittar även på de informationskampanjer som nyligen varit. Även den svenska åkerinäringen presenteras kort eftersom åkeriägaren är långt ifrån en homogen grupp. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta åkeriägare verksamma i olika branscher och i olika delar av Sverige. Deltagarna fick svara på frågor kring hur de såg på dagens marknad, Vägverkets information om ekonomiska förtjänster att hålla hastigheten, varför det körs för fort, hur man fattade ekonomiska beslut samt kontraktets funktion.Resultaten från intervjuerna är att deltagarna är medvetna och håller med om det ekonomiska motivet att hålla 80 km/h. Dock verkar det finns en toleransnivå bland de flesta och detta ända upp till 85 km/h. Detta tillsammans med vilka tidsmarginaler åkeriägare har i sin planering bör undersökas närmare. Nästan alla deltagare hade fordonsdatorer eller funderade på att skaffa och såg inga problem att kontrollera sina chaufförer. Dock kan man enbart kontrollera överhastigheter över 80 km/h. Bränslepriset sågs inte som ett nämnvärt problem eftersom ett högt bränslepris drabbade konsumenten till sist.Rapporten föreslår även att vidare studier bör utföras kring både hur den digitala färdskrivaren och marknadsstrukturen som svenska åkerier möter kan påverka trafiksäkerheten. Dessutom föreslås att Vägverkets hastighetsmätningar blir mer specifik, liknande de som NTF gjort, för att göra det möjligt med mer riktade informationskampanjer i framtiden Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Vägverkets Skyltfond.
|
|
| 4. |
- Heldt Cassel, Susanna, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för pendling i sårbara arbetsmarknadsregioner
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regionförstoring är ett begrepp som under senare tid blivit allt mer populärt inom såväl forskning som politik och planering. Regionförstoring genom ökad rörlighet på arbetsmarknaden har identifierats som ett medel för att åstadkomma regional tillväxt inom den regionala utvecklingspolitiken. Då förutsättningarna för regionförstoring avgörs i individers möjlighet att pendla undersöker vi i denna rapport förutsättningar för pendling bland anställda vid två företag i en arbetsmarknadsregion som betecknas som en sårbar industriregion. Denna typ av region kan ha särskilt mycket att vinna på en ökad pendling då utbudet på arbetsmarknaden är begränsat. Samtidigt är det viktigt att förstå de individuella förutsättningarna i varje lokal kontext för att få kunskap om de faktiska möjligheterna till pendling och arbetsresor. Rapporten syftar till att undersöka hur förutsättningarna för pendling skiljer sig åt för individer i en sårbar region. De aspekter som vi särskilt fokuserar på är betydelsen av utbildningsnivå och kön för benägenheten att pendla. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten är dels en enkätundersökning och dels intervjuer, både enskilda och i fokusgrupper, med anställda på företagen Spendrups bryggeri AB och ABB Power Systems.
|
|
| 5. |
- Karim, Hawzheen, et al.
(författare)
-
Vägbarriärens inverkan på snöplogning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna arbetsrapport presenterar en studie som utfördes i syfte att undersöka hur vägbarriärer påverkar utförandet av plogningen och till detta relaterade kostnader. Målet var att kunna identifiera och beräkna de eventuella ökningar i snöplogningskostnaderna som tillkommer på grund av vägbarriärer. Studien utfördes med hjälp av en metod som heter ”Case Study Reasearch Strategy”. Fältstudier av snöplogningen utfördes på 6 vägsträckor. Fältstudierna täckte fyra vägtyper: motorväg, mötesfria vägar, 4-fältiga vägar och målade 2+1-vägar. De barriärtyper som studerades var betongbarriär, stållineräcke, rörräcke och w-profilräcke. Plogningskvalité, arbetsmiljö, trafiksäkerhet och framkomlighet studerades med hjälp av direkta observationer av plogningsaktiviteter på fält. Genom at mäta tiden för att ploga en viss sträcka bestämdes plogningshastigheten. Resultatet visade att vägbarriärtypen påverkar varken snöplogningshastigheten eller plogningstiden nämnvärt. Vidare visade resultatet att vägbarriärtypen inte påverkar snöplogningskvaliteten längs med mittremsan. Däremot, försämras plogningskvalitén längs vägrenar med betongbarriärar eller w-profilräcken som sidobarriärer. Det är dock svårt att beräkna de kostnader som tillkommer på grund av försämrad plogningskvalité. Trots att både trafiksäkerheten och framkomligheten försämrades drastiskt under plogningen, kunde man konstatera att dessa två aspekter inte påverkades av vägbarriärtypen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sellner, Anna
(författare)
-
Utveckling av webbaserat stöd : För att nå särskild behörighet för studier på högskolenivå för yrkesverksamma och elever på Byggprogrammet
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är populärt att läsa Byggprogrammen på gymnasierna idag. Därför har de elever som börjar dessa program relativt höga ingångsbetyg, men saknar ibland motivation att studera, trots att kompetensen finns. Branschen behöver mer ingenjörer och utbildade arbetsledare. Det här projektet tillsattes därför för att undersöka möjligheterna till ett stöd inom matematik för dessa elever. Under perioden januari – juni 2009 har en pilotstudie genomförts. Syftet var att se över möjligheterna, från Högskolan Dalarnas sida, att stötta de här eleverna i sina matematikstudier. Studenter från högskolan skulle fungera som mattekompisar till eleverna på gymnasiernas Byggprogram i Dalarna. Till en början gjordes informationssökningar och benchmarking för att ta reda på om liknande verksamheter fanns i resten av landet och hur de i så fall fungerade. Därefter utstakades en plan, med exempel hämtade från andras goda erfarenheter, för hur det här stödet skulle kunna se ut. Det resulterade i en träff på högskolan i maj 2009, då gymnasieelever kom till högskolan och fick träffa lärare och studenter på Högskolan Dalarnas Byggprogram. Träffen fick få besökare, i förhållande till inbjudna elever, men gav ett positivt gensvar. De som kom var nöjda. Slutresultatet visar att den här typen av verksamhet borde fortsätta, förslagsvis inom ramen för projektet Teknikerjakten, för att alla uppsatta mål ska kunna nås. Det behövs mer samarbete mellan gymnasielärarna internt, mellan lärare på gymnasier och högskolor samt mer personlig kontakt mellan elever och studenter.
|
|
