| 1. |
- Olson, Maria, 1969-
(författare)
-
Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid.Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ.Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”.Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.
|
|
| 2. |
- Elvstrand, Helene, 1971-
(författare)
-
Delaktighet i skolans vardagsarbete
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Elisabeth, 1971-
(författare)
-
Återkoppling i lågstadieklassrum
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Återkoppling är en del av det vardagliga arbetet i klassrummet och även en del av lärares bedömningspraktik. Syftet med avhandlingen är att utforska och begreppsliggöra den återkoppling som kommuniceras från lärare till elev i det vardagliga arbetet i lågstadieklassrum. Pragmatism, symbolisk interaktionism och barndomssociologi utgör avhandlingens teoretiska perspektiv. Som metod användes konstruktivistisk grundad teori, som präglas av en iterativ process där analys och datainsamling sker i växelverkan. Data samlades in genom observationer i fyra klassrum, intervjuer med 13 lärare, fokusgrupper med 23 elever samt informella samtal. I resultaten presenteras en kategorisering av den återkoppling som lärare ger elever. I en systematisk konceptualisering av lärares rationaler för återkoppling synliggörs de överväganden som påverkar hur lärare ger återkoppling. Eleverna tolkade lärares återkoppling som förmedlande av måsten. Vidare delade lärare och elever en upptagenhet av att konstruera klarhet i återkopplingen, vilket gjordes utifrån tillförlitlighet och förståelse. Tillsammans ger delstudierna en bild av klassrumsåterkoppling som relationellt och komplext. Rättvisa beskrivs som eftersträvansvärt men svårt. Avhandlingen bidrar med beskrivningar av den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet, samt begrepp för att diskutera och förstå den.
|
|
| 4. |
- Forsberg, Camilla, 1983-
(författare)
-
Students’ Perspectives on Bullying
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the present thesis was to listen to, examine and conceptualise students’ perspectives on bullying. Students’ perspectives have not been commonly heard in research and less qualitative research has been conducted. This study contributes with students’ perspectives on bullying using semi-structured interviews with students from fourth-to eighth grade.This thesis includes four studies. The aim with paper I was to investigate how bystander actions in bullying situations and reasons behind these actions were articulated. Paper II was a comparison study between Sweden and US, focused on how students articulate and discuss what factors influence students’ decisions to defend or not defend victims when witnessing bullying. The aim in Paper III was to study how students themselves discuss, reason and make sense of how and why bullying processes emerges in their social worlds. In paper IV the aim was to study how junior high school girls discuss and understand bullying. Findings reveal that students’ reactions as bystanders to bullying depend on how they define the situation. Explanations to the emergence of bullying were understood through a complex social ordering of belonging process. Students position themselves and others in striving to belong, and when defining victims as responsible for bullying. Social norms and negotiation of identities were also discussed among the students. Students discussed how gender and a normative peer structure, where a pressure to fit in, interlinked with how they understood bullying.
|
|
| 5. |
- Wigg, Ulrika, 1976-
(författare)
-
Bryta upp och börja om : Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande avhandling har som syfte att belysa, analysera och diskutera hur unga människor berättar om sina erfarenheter av att tvingas bryta upp från sitt hemland och börja om i ett nytt land under sin skolgång. Åtta unga vuxna, fyra kvinnor och fyra män, deltog i livsberättelseintervjuer kring detta tema. Den teoretiska referensramen innefattar begreppen identitet i det senmoderna samhället, identitet som berättelse samt globaliseringens olika villkor i form av kategorierna turister och vagabonder, där de förstnämnda har tillgång till världen och de sistnämnda stängs ute. Vidare tas upp begreppet livschanser, vilket berör relationen mellan människors mål och ambitioner och deras möjligheter att realisera desamma. Resultatet presenteras dels i en tematiserad del, dels i en del där tre av deltagarnas berättelser presenteras som profiler. Den tematiserade delen presenterar hur deltagarna berättar om att komma till Sverige, om att börja skolan, och om att skapa ett liv här. Huvudresultaten i denna del rör upplevelser av den första tiden i Sverige, språket som en nyckel, skolans roll, familj, vänskap och identitet samt deltagarnas förhållningssätt till dessa aspekter i berättelserna. Ur några av deltagarnas berättelser uttolkas också mer tydliga strategier, och dessa fokuseras tillsammans med identitet ytterligare i den andra resultatdelen genom tre profiler, vilka har benämnts utanförskap som identitet, en kluven identitet och aktivitet som identitet. I avhandlingens diskussion behandlas metodologiska överväganden, därefter vidtar en resultatdiskussion vilken fokuserar på aspekter av uppbrottets konsekvenser i relation till de teoretiska begreppen livschanser, vagabonder, risk/tillit och identitet. Här behandlas också olika verktyg för identitetsskapande i berättelserna samt hur identiteter berättas i materialet.Den övergripande slutsatsen är att det inte är fruktbart att betrakta invandrare eller flyktingar som en homogen grupp. Deltagarna i föreliggande studie liknar varandra i stor utsträckning, och det finns likheter mellan deras berättelser, men de berättar också om skilda erfarenheter, förhållningssätt och identiteter. Detta ger liv åt, och empiriskt grundat stöd för, det slitna uttrycket ”vi måste se till individen”, också när det gäller barn och ungdomar med erfarenheter av att kommit till Sverige som flyktingar.
|
|
