| 1. |
- Ayton, Katarina, 1957-
(författare)
-
An Ordinary School Child : Agency and Authority in Children’s Schooling
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this doctoral thesis is to explore the position, and the restrictions and possibilities for action available to children in a Swedish mainstream school class. With focus on everyday activities the questions generated were: whether being a member of a specific school class has significance; how the children position themselves in negotiations of time and space; in what manner the children can claim, and be granted, command over their school day activities; and what happens when the adults’ right to control becomes visible.The main data are fieldnotes generated through participant observation where the researcher was positioned as a student participating in the children’s activities. Two theoretical discussions underpin this study, the concept of generation which is used to explore the relationship between children and adults in school at a general level, and positioning theory which is used to understand the multiplicity and fluidity of this relationship on the individual and specific level.It was found that the children’s positioning in relation to the adults in school occurs within two relationships, generational and institutional, and that the two merge and reinforce one another. While the institutional relationship orders the staff–student positioning in school activities the participants are producing and reproducing the generational categories of children and adults, linking this to a generational order.It is further shown that in relation to this the children may be positioned both as vulnerable and incomplete children and as professional pupils. The positioning as professional pupil indicates that although the children are positioned as subordinate within both relationships, this subordination does not exclude children agency. In the study class the teacher encourages agency and the children are found to be active in their positioning, in their participation and in their schooling.
|
|
| 2. |
- Karlsson, Yvonne, 1959-
(författare)
-
Att inte vilja vara problem : social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats.Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt.Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot.
|
|
