| 1. |
- Ahlberg, Kristina, 1954
(författare)
-
Synvändor : universitetsstudenters berättelser om kvalitativa förändringar av sätt att erfara situationers mening under utbildningspraktik
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main purpose of this study has been to examine the questions: Do people experience view-turns? Can they describe them? What do the processes signify? A narrative method, with an open and dual-focussed interview question to students of medicine, nursing, occupational therapy and physiotherapy in their final term, was used to obtain accounts of university students? experiences of changing ways of experiencing during educational placement. The accounts revealed that all interviewed students except one had found it meaningful and possible to describe experienced processes of changing ways of experiencing. The accounts were analysed phenomenographically and two qualitatively different main categories were discerned, which were drawn directly from the students? descriptions: Addition of Something New, with subcategories Information and Result, and Restructuring of Awareness, with subcategories Figure/Ground, Difference/Similarity, Perspective and Whole/Part. Categorisation of the accounts was verified in a three-stage interjudge reliability test with three independent assessors. Significant difference between placing in the two main categories was found between accounts by students of medicine and those by students of nursing, occupational therapy and physiotherapy. Medical students? accounts were categorised predominantly as addition of something new, whilst accounts from nursing, occupational therapy and physiotherapy students were categorised almost exclusively as restructuring of awareness. This difference was elucidated by theoretical and historical connection to the Natural Attitude and the Philosophical Attitude described within early phenomenology. The described view-turns were theoretically elucidated with phenomenology, pragmatic meaning formation theory and gestalt theory. The theories, which each give a partial understanding of view-turns, all fail however to explain fully the findings of this study. Contradictions amongst the single-dimensional theoretical understandings offered are suggested to be reconciled through the variation theory of learning, by the premise of co-constitution of experiencing and the experienced. An element of contradiction is seen to be integral to dynamic processes of learning. The research question?s simultaneous focussing on two ways of experiencing something appears to have been decisive in revealing dynamic processes of changing ways of experiencing as well as way of experiencing.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Claesson, Silwa, 1947
(författare)
-
Lärares levda kunskap
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Haglund, Björn, 1962
(författare)
-
Traditioner i möte : en kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan fritidspedagoger bidra till att utveckla arbetet i skolan? I Björn Haglunds avhandling, Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan, studeras fritidspedagoger som arbetar med barngrupper under skoltid. Avhandlingens resultat pekar på att fritidspedagoger kan bidra till att utveckla och integrera fritidshemmens och skolans traditioner. Det finns dock inte någon automatik i att skolans arbete utvecklas enbart för att fritidspedagoger deltar i arbetet. På olika sätt försöker man från politiskt håll att förbättra och utveckla arbetet i skolan. De politiska intentionerna är bl.a. att arbetet ska utvecklas mot att elevernas kunskaper i olika ämnen tillgodoses samtidigt som även fostran och utvecklandet av social kompetens poängteras. Ett sätt att utveckla innehållet på ett sådant sätt anses vara att i högre grad än tidigare anknyta fritidspedagoger till skolans arbete med yngre skolbarn. Avhandlingen beskriver tre olika tillvägagångssätt som fritidspedagogerna använder sig av då man arbetar i skolan. Några av de studerade fritidspedagogerna använder sig av ett innehåll som poängterar både social fostran och kunskaper som av tradition är förknippade med skolans undervisning. Andra fritidspedagoger genomför aktiviteter som enbart syftar till att stärka barns självförtroende, skapa gemenskap i barngruppen och att fostra barnen. En tredje grupp fritidspedagoger använder sig av ett innehåll som syftar till att ligga i linje med vad man uppfattar som skolans traditioner, att anknyta till skolämnen och arbetsdisciplin. Att man bevarar de egna traditionerna eller att man övertar skolans traditioner är dock inte något som kan sägas förnya eller utveckla skolans arbete utifrån de politiska intentionerna. Det visar sig också att den enskilda fritidspedagogen betonar olika sorters innehåll och genomför olika sorters arbete vid olika tillfällen under arbetsdagen. Arbetet verkar på så sätt splittrat och fritidspedagogerna får, bl.a. beroende på deras egna syften med olika aktiviteter, olika roller i arbetet. Sammanfattningsvis kan fritidspedagoger visserligen bidra till att utveckla innehållet i skolan men om deras arbete ska utvecklas till att omfatta både social fostran och mer ämnesinriktade kunskaper är detta bl.a. beroende av deras egna uppfattningar av vad barnen gör i klassrummen och vad aktiviteter i skolan ska innehålla. Dessutom är innehållet i det arbete de utför beroende av de förväntningar som skolledning, lärare och föräldrar har på aktiviteternas innehåll.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
