| 1. |
- Bengtsson, Jenny
(författare)
-
Jag sa att jag älskade han men jag har redan sagt förlåt för det : Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie undersöks hur föreställningar kring normalitet kommer till uttryck och förhandlas i de vardagliga praktikerna i skolans tidigare år. I särskilt fokus är normer kring ålder, genus och sexualitet. Det empiriska materialet är skapat genom deltagande observation och intervjuer med elever och lärare i två klasser i två skolor (årskurs 2 och 3). I studien används poststrukturalistiska teorier för att belysa hur makt verkar i det vardagliga, både i att göra begriplighet och meningsfullhet men också att definiera avvikelser och normalisera utanförskap och underordning. Analysen visar hur elever och lärare iscensätter och ifrågasätter olika förväntningar på hur man ska vara och agera som barn, vuxna, elever, lärare, flicka, pojke, etcetera. Detta "görande" av normer kopplas i studien till skapandet av olika tillhörigheter, formella och informella miljöer, skillnader mellan lektioner och raster, klassrum och omklädningsrum eller mellan allvar och skratt. Studien visar att sådana växlingar ger utrymme för förhandlingar och utmaningar i vad som kan betraktas som osäkra ormråden eller gränsland. Genom att rikta fokus mot hur normer samverkar visar studien vidare att utmaningar och ifrågasättanden av normer kring genus och sexualitet riskerar att trivialiseras i relation till elevernas position som barn. Detta innebär att även om normerna verkar som gränser för det möjliga och önskvärda, kan man inte likställa utmaningar och överskridande av gränser med omvandling av normer. Studien hävdar således att pedagogiskt arbete som syftar till att problematisera hur normer upprepas och utmanas i skolan måste överväga tvetydigheter och osäkra som en del av att skapa hierarkiska ordningar.
|
|
| 2. |
- Boo, Sofia
(författare)
-
Lärares arbete med individanpassning : Strategier och dilemman i klassrummet
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A major challenge for teachers in crowded classrooms is to adapt the teaching to different pupil’s needs and abilities. Previous research shows that learning for pupils in the Swedish primary school has somewhat become an individual project. An increase in the individual work has been at the expense of whole class teaching. This has had a negative impact on pupils' academic performance. However, previous research also indicates that individual adaptation may affect results positively when the teacher is active, has knowledge of pupil’s needs and abilities and also a willingness to meet them.In the last few versions of the Swedish curriculum it is mentioned that teaching should be adjusted based on each pupil's abilities and needs. The purpose of this study is to investigate, describe and analyze how today's teachers in primary school (grades 1-6) handle individual adaptation in teaching, what strategies they use and what dilemmas that occurs. The study focuses on how work is carried out in practice. Qualitative interviews and participant observations are used in the data collection.This study has been conducted in two parts. The first part addresses five teachers and their classes in four different schools. In the second part the study has been extended with one of the above teachers whose classroom work was followed during a period of seven weeks. The results show that teachers are working hard to find methods that promote communication and interaction. They use different strategies to adapt teaching to each student. Individual work is still present but does not dominate the classroom work. Teachers individualize teaching by variation and interaction, by working together with tasks, with active relationship-oriented work and through continuous adjustments in the moment. The study also shows that teachers face several dilemmas when they individualize teaching in the classroom. One dilemma is among the ideal adaptation that teachers have a vision of, versus the time- and efficiencydriven adaptation that is possible to accomplish in the classroom. There is a tension between overall ideal images and teachers' practical everyday reality.
|
|
| 3. |
- Elfström Pettersson, Katarina
(författare)
-
Playing a part in preschool documentation : A study of how participation is enacted in preschool documentation practices and how it is affected by material agents
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the present study is to explore how children’s participation is constructed and enacted in preschool documentation and what kinds of activities evolve between teachers, children and material objects in preschool documentation practices. The study is based on videorecorded observations of teachers and children documenting different preschool activities in two preschool groups. The video observations are analysed using theoretical perspectives on power relations, governmentality, documentality and agentic realism. The results are presented in two research articles. The results show the complexity of children’s participation in preschool documentation practice. In the first article two different documentation methods, with different theoretical underpinnings, were used in the preschool: portfolio and pedagogical documentation. The results show that, regardless of documentation method, children’s participation varied from attendance to involvement and influence, which can be seen as two ends of a power relation. Power relations between teachers and children also varied between situations as well as within individual situations. The result of the second article shows that children’s participation in preschool documentation practices, as well as the documentation itself, was affected and controlled not only by the humans present, but also by different material agents, such as photos and colour-coded labels. Taking material agents into account allows for a broader understanding of documentation practices, which in turn could open up for new forms of children’s participation in preschool documentation.
|
|
| 4. |
- Fredriksson, Kristina
(författare)
-
Drama som pedagogisk möjlighet : En intervjustudie med lärare i grundskolan
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to develop insights about what meaning teachers ascribe to their work with drama in education. Based on a socio-cultural perspective drama is seen as a tool for learning. Another point of departure is the Swedish National curriculum, which states that aesthetic learning processes should be an integrated part throughout compulsory education. The data for the study consists of interviews with eleven primary school teachers.The qualitative analysis shows a variation in how the teachers perceive drama. Drama can be used for example to illustrate different factual knowledge or to explore and create meaning in relation to a human dilemma or a complex subject matter. The working methods vary from focusing the artistic dimension of drama to giving the art form minor or no importance at all.The findings indicate, in line with previous studies, that drama is mainly used to work with the school's social goals, like creating a friendly atmosphere and prevent bullying. The findings also show that teachers find it difficult to integrate drama in their everyday teaching. One obstacle which is pointed out is the fact that in Swedish compulsory schools drama does not have its own curriculum and thus is not included in the schedule. Other explanations are that many teachers experience that they have insufficient drama skills and lack of time for drama work, depending on the school's focus on measurable knowledge and goals to be achieved.The conclusion is that drama can allow meetings where different stories can be viewed from several perspectives and be an opportunity for greater understanding and deeper knowledge. Drama can also be dismissed because it is not real and drama can be used in a fostering way, to direct students towards a desirable behavior. In other words, drama can be described as a multifaceted and powerful educational tool.
|
|
| 5. |
- Hegender, Henrik
(författare)
-
Mellan akademi och profession : Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att granska hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom svensk lärarutbildning. Utgångspunkten tas i det faktum att lärares yrkeskunskaper under lång tid varit uppdelade och beskrivna som teoretiska och praktiska, till exempel uttryckta som lärares tänkande respektive lärares handlande, eller vad lärare vet och vad lärare kan utföra. Det senaste policydokumentet för svensk lärarutbildning speglar denna uppdelning och poängterar vikten av en integrering av det teoretiska och praktiska under såväl högskoleförlagd utbildning (HFU) som VFU. Därmed finns det policyintentioner kring en mer forskningsgrundad VFU samtidigt som HFU anmodas ta sin utgångspunkt i erfarenhetsgrundad kunskap.Som analysverktyg används ett kunskapsteoretiskt ramverk där lärarkunskap förstås som påståendekunskap eller procedurkunskap och kunskap-för-praktiken (forskningsgrundad) eller kunskap-i-praktiken (erfarenhetsgrundad). I Studie I granskas kunskapsmål, riktade mot VFU, vid sjutton lärarprogram i Sverige. I Studie II och Studie III granskas bedömningssamtal i två olika VFU-kurser vid ett (1) lärarprogram i Sverige.Resultaten från Studie I visar att kunskapsmålen kan förstås som ett mischmasch av lärares påstående- och procedurkunskaper, där procedurkunskaperna dominerar, och kunskapsmålens kunskapsgrunder kan svårligen spåras. I Studie II och Studie III arrangerar lärarutbildarna sina skolbesök och bedömningssamtal på olika sätt vilket påverkar vilka av, och hur, lärarstudenternas kunskaper bedöms. I Studie II besöker lärarutbildarna lärarstudenterna vid deras skolplaceringar men gör inga lektionsobservationer innan bedömningssamtalen. I Studie III görs lektionsobservationer. Resultaten från de båda studierna visar att bedömningssamtalen explicit kännetecknas av en formativ bedömning där lärarstudenternas procedurkunskaper och kunskap-i-praktiken fokuseras. En bedömning av påståendekunskaper och kunskaper-för-praktiken kan svårligen spåras. I Studie III analyseras bedömningen av lärarstudenternas procedurala kunskaper-i-praktiken även med hjälp av ett ramverk av modeller för bedömning av yrkeskunskap. Resultatet visar att bedömningen av lärarstudenternas procedurkunskaper karaktäriseras av en holistisk modell där lärarutbildarna refererar till flera olika omständigheter som påverkar lärarstudenternas handlingar, med koppling till deras egna erfarenhetsgrundade och tysta yrkeskunskaper, snarare än till kursernas formella kunskapsmål.En diskussion förs om frånvaron av kunskap-för-praktiken i VFU i relation till teorier om yrkeskunskap och yrkeslärande. Vidare diskuteras den tydliga närvaron av kunskap-i-praktiken i VFU i relation till teorier om de tysta dimensionerna av yrkeskunskap.
|
|
| 6. |
- Hjort, Simon
(författare)
-
Kritiskt tänkande i klassrummet : En studie av didaktiska val och manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskaps- och filosofiundervisning
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Developing students’ ability to think critically is an important goal of Swedish upper secondary school education. The aim of this thesis is to describe and analyse critical thinking at the classroom level from a didactic perspective. Using participant observation and interviews, two groups of students and their two course teachers are being studied during two months. The groups study philosophy and social studies respectively. The thesis explores in what way critical thinking is manifested in the classroom and how the teachers view critical thinking in relation to their teaching. Didactic decisions and challenges are identified and discussed.The findings show that critical thinking is manifested in the classroom dialogue. Focus, relevance and precision are distinctive qualities of critical discussions. The teachers use different strategies to scaffold critical thinking, such as developing what the students say, questioning assumptions and supporting with distinctions. Some of the challenges facing the teachers are finding ways of assisting students to be independent in their thinking, disputing what they say without being perceived as biased and creating the right atmosphere in the group allowing for critical thinking to take place. It’s concluded that critical thinking at the classroom level is a highly complex phenomenon that involves more than just thinking skills which is the dominant view among researchers in the field.
|
|
| 7. |
- Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
”Mellanklass kan man kalla det” : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden. Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett.
|
|
| 8. |
- Sandlund, Monica, 1955-
(författare)
-
Lärare med utländsk bakgrund : Sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möte med den svenska skolan genom deras berättelser. Studien har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med förståelsen att mening skapas i interaktion med andra. Berättandet ses här som en handling och en dominerande uttrycksform för identitetsskapande. I avhandlingen lyfts sju lärare fram genom deras yrkeslivsberättelser om den svenska mångkulturella skolan. Studien är en longitudinell undersökning och empirin består av fjorton livsberättelseintervjuer som gjorts i två omgångar med ett till fyra års mellanrum. Med hjälp av livsberättelseansatsen som teoretisk och metodologisk utgångspunkt analyseras följande frågeställningar: Vilka yrkesethos framträder i lärarnas berättelser om möten och relationer i den svenska skolan? Vilka positioner intar och tillskrivs lärarna i sina berättelser? Hur gestaltas legitimitet i lärarnas berättelser? Resultatet diskuteras i relation till teorier och diskurser om skola, lärarprofession, mångkulturella/interkulturella intentioner samt sociala strukturer. Studien visar att lärarna gör identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. Detta sker genom konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion av yrkesethos. I avhandlingen framkommer indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsade. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera och göra motstånd mot kraven på konformitet.
|
|
| 9. |
- Severinsson, Susanne, 1965-
(författare)
-
Unga i normalitetens gränsland : Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie riktas fokus mot hur samhället ordnar för barns välfärd när de generellt inriktade insatserna inte räcker till. Studien baseras på observationer och intervjuer i tre olika verksamheter för unga i åldern 12-16 år: 1) ett hem för vård eller boende, HVB, med egen skola, 2) en kommunal särskild undervisningsgrupp, f d skoldaghem, och 3) ett HVB för utredning och behandling utan egen skola. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de fått i uppdrag att fostra unga och att arbetet utförs i gränsområdet mellan undervisning och behandling. Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Genom att studera hur samhället hanterar unga som avskilts från den reguljära skolan syftar studien till att synliggöra hur olika diskurser om ”problembarn”, undervisning och behandling, skapar möjligheter och begränsningar för verksamheternas mål, medel och aktörer. Studiens metodologi är en kombination av etnografi och diskursanalys. Studien tar sin utgångspunkt i interaktion, vardag och identitetsformande processer. I dessa kommunikativa praktiker som är intimt relaterade till identitetsskapande, arbetar lärare och behandlare. Analys av vardagssituationer i dessa pedagogiska och sociala praktiker samt intervjuer av de unga och de anställda ger en ökad förståelse för vad som händer där och vad arbetet betyder för dess aktörer. Miljöerna består till stor del av informella mötesplatser där en flexibilitet i tolkningsmöjligheterna skapar förhandlingsutrymme om både vad som sker där, men också vilka de unga är. Användningen av informella miljöer, lekfullhet, kroppskontakt och humor upprätthåller konsensus och bygger relationer. Relationen möjliggör att de anställda kan skapa tillit och förtroende hos de unga och används för att stödja de unga och påverka dem i önskvärd riktning. Relationen innebär att de unga, samtidigt som de får stöd och omsorg, också kan kontrolleras. Två olika strategier, omsorg och kontroll, kopplas samman i vad Foucault beskriver som en pastoral maktutövning. Relationen är grunden för intersubjektivitet, d v s en delad kunskap om situationen och dem själva. Diskurserna som används utgår från att de unga ska förändras. Diskurserna tydliggör att de ungas förändring främst ses som avhängiga dem själva, men att förändring är sannolik och möjlig genom de ungas involvering. De unga själva ses i hög grad som ansvariga för att leva upp till de krav som samhället ställer på individer i den åldern. De anställda förväntas klara av fysisk gränssättning, använda tvångsåtgärder och hantera andra repressiva inslag. De ungas aktörskap synliggörs genom deras motstånd inför det som strider mot deras motiv och det som står på spel för dem, d v s deras normalitet. Intervjuer med de unga har sammanfattat de möjliga identitetsalternativ de unga uppfattar finns tillgängliga för dem och handlar om skapandet av vilka de varit och vilka de kan bli. Identiteterna beror på vilka tolkningsrepertoarer som används i de olika verksamheterna. Repertoarerna gör det möjligt att skapa olika identitetskonstruktioner där en del kan ses som mer normala än andra. En del av identitetsalternativen innebär att se sig själv som kriminell eller med brister av olika slag. Kamratkretsen på hemmaplan och som elev i skolan är den plats och det sammanhang där de unga känner sig mest som alla andra.
|
|
| 10. |
- Stenliden, Linnéa, 1964-
(författare)
-
Visual Storytelling Interacting in School : Learning Conditions in the Social Science Classroom
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this compilation thesis is to understand how technology for visual storytelling can be shaped and used in relation to social science education in primary school, but also how social dimensions, technical and other matters create emerging learning conditions in such an educational setting. The visual storytelling technology introduced and used in the study is ‘the Statistics eXplorer platform, a geovisual analytics. The choice of theoretical perspectives to inform and guide the study is a socio-cultural view of human action, but also actor network theory is used to take account also of activities of technology and other matters. The study builds on three empirical materials that generate data from 16 social science teachers, and 126 students from five social science classrooms, in three Swedish primary schools. It contains field notes from the introduction of the technology; focusgroup interviews with teachers; think-aloud interviews with students and two kinds of video recordings from the classrooms (with an ordinary video camera and with software that capture activities at the computer screen, students’ activities and the audio as well). The analysis shows that the visual storytelling technology is shaped in relevant ways for social science teachers. The analysis also illustrates that the visual educational material are usable for primary school students in their social science education. They illustrate further how teachers, students, technology, information, tasks, data types, etc. together and in in close relation create highly complex learning conditions. The technology can therefore be seen as appropriate for the educational practice, but the complexity together with students’ apprehension of how to announce knowledge distribute severe problem spaces in the learning activities. The technology can therefore be assumed as a catalyst for educational change, but to achieve its potentials, reflections on didactic design and knowledge formation is requested to support the quality of students’ knowledge in relation to visual analysis.
|
|
