| 11. |
- Heldt, Tobias, et al.
(författare)
-
Peace & Love 2011 : Uppskattning av festivalens ekonomiska betydelse via segmenteringsansatsen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att kartlägga samt värdera och presentera ekonomiska effekterkopplade till Peace & Love festivalen 2011 genom att tillämpa segmenteringsansatsen.Utgångspunkten är en uppdelning av festivalbesökarna i olika kategorier (segment) som därefteranvänds för att skatta den direkta ekonomiska effekten av festivalen. Uppskattningen av deekonomiska effekter som presenteras är baserade på enkätsvar från 1036 festivalbesökare samt1540 intervjuer vid entréerna.Resultatet från studien pekar på att den traditionella metoden med uppskattning av effekter via enuppdelning av konsumtion mellan turister och icke turister överskattar den totala effekten jämförtmed uppskattning via boendesegmentering med ca 10 procent. Den totala effekten viaboendesegmentering uppskattas till dryga 185 Mkr. Besökarnas konsumtion i samband medPeace & Love festivalen kan omräknas till 61,85 helårsverken. Peace & Love festivalen beräknasskapa drygt 22 helårsverken inom restaurang och handel i Borlängeregionen utöver de 23helårsverken som festivalorganisationen skapar.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Hellqvist, Magnus, 1964-, et al.
(författare)
-
"Falun ovan från Falun under", ny kunskap om Falu gruva. Projektrapport 2. : Jordartskartering och sedimentborrningar runt Falu gruva
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the second presentation of the project ‘Falun above from Falun under’ and comprises one report on ongoing work within the project. The main aims of this particular project are to reconstruct the landscape surrounding Falu Copper mine before mining activity started and to determine how increasing activity in the area affected the environment, and whether this could be measured as an indicator of increasing human impact in the area. This report presents the mapping and investigation of quaternary deposits and landscape analysis, the results from cores taken at two lake sites, Önsbacksdammen and Stora Vällan, 14C dating on selected seeds, and planning of continued research within the project.
|
|
| 14. |
- Hellqvist, Magnus, 1964-, et al.
(författare)
-
Field report from sediment coring in peat for landscape analysis in Hjaltadalur, Skagafjörður, north Iceland 2010 : Sediment drilling in Hólar, Vidvik and Kolkuós, Hjaltadalur
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This field report presents fieldwork undertaken in Hjaltadalur, Skagafjördur, northern Iceland during summer 2010. The main aim was to initiate coring in selected mires in order to determine the composition of organic material and sediments in the mires, sub-sample for sedimentological and palaeoecological analyses, and initiate advanced landscape analysis of Hjaltadalur. Three mires were selected for sediments coring in Hjaltadalur: Ástunga close to Kolkóus, Hólakot at Viðvik, and Hólar. All three represented a landscape transect in NW to SE direction, from close to the coast to valley interior, i.e. close to the old settlement at Hólar.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Liedgren, Pernilla, 1968-, et al.
(författare)
-
Evidensbaserad praktik i svenskt socialt arbete : En forskningsöversikt och ett förslag till fortsatt forskning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar en översikt av forskning om evidensbaserad praktik (EBP) i svenskt socialt arbete inom den kommunala socialtjänsten och andra verksamheter inom den svenska socialvården. Syftet är att beskriva forskningsläget om EBP i socialt arbete samt ge förslag till fortsatt forskning på området. I rapporten redovisas forskning om stöd, attityder och förhållningssätt till det evidensbaserade arbetet med fokus på organisation, chefer och första linjens socialarbetare. Resultaten visar att genomförandet av EBP i socialt arbete till stora delar styrts centralt av Socialstyrelsen. Den EBP-version som på detta sätt prioriterats och spridits skulle kunna kallas en guideline-modell. Forskning visar också att svenska socialarbetares anpassning till ett EBP-koncept enligt guideline-modell är relativt svagt. Trots det är socialarbetare liksom sina chefer överlag allmänt positiva till EBP, men det finns också en relativt stark oro för att den version av EBP som sprids av Socialstyrelsen är för rigorös för att passa praktiskt socialt arbete. Mot bakgrund av det fokus som forskningen haft och de kunskapsluckor som finns om socialarbetares förhållande till en reflekterande praktiker-modell avslutas rapporten med att ge ett förslag på framtida möjliga forskningsfrågor utifrån detta perspektiv.
|
|
| 17. |
- Liedgren, Pernilla, Docent, 1968-
(författare)
-
Översyn magisterprogram i socialt arbete med inriktning evidensbaserat arbete med barn och unga
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har som syfte att göra en översyn av magisterprogramet i evidensbaserat socialt arbetes första år. Intervjuer har genomförts med studenter, lärare samt representanter för arbetslivet (kommuner). I rapporten presenteras följande förlag; 1) Att avsluta fri-fart, fri-start upplägget och istället införa fast fart (25% alt. 50%) takt för studierna. Kurserna kan fortfarande bestå av inspelade föreläsningar och ha en stor flexibilitet, inom terminsgränserna. 2) Att begränsa examinationerna till fem. 3) Att ha kvar distans/nätundervisningen och att uppmuntra kursansvariga att lägga in diskussionstrådar, chat, connectmöten och bjuda in studenter som bor nära studieorten att närvara vid streamade föreläsningar. 4) Att ge möjligheter till ett program. Att erbjuda magisterkurserna som fristående kurser som sedan vägs samman i en magisterexamen. 5) Att inrätta ett programråd där återkommande diskussioner förs kring socialarbetarnas utbildning, policyns implementering och vidarutveckling.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Lundgren, Mats, et al.
(författare)
-
När byn förlorade sin skola : - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.
|
|
| 20. |
- Lundgren, Mats, 1949-, et al.
(författare)
-
Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv : En följeforskningsstudie av projektet InnoWent, Teknikdalen. Slutrapport
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Innowent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt är ett exempel på ett försök att utveckla samverkan mellan företag och offentliga organisationer i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfördes av Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Den här rapporten avgränsas till ”Teknikdalsdelen”. I rapporten fokuseras följande frågeställningar: - Hur beskriver de involverade aktörerna att projektet genomförts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras från att i projektform arbeta med att utveckla förutsättningar för att tillväxtföretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin förlängning, t.ex. i for av om det underlättar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av företag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och därför beskrivs några grundläggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i förlängningen antas understödja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha för att utveckla nya företag. Då coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs några olika infallsvinklar på hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla några bakomliggande tankar för att skapa vad som benämns som hållbar affärsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hållbar affärsutveckling vilat på. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett nätverk av aktörer i form av en utvidgad och bättre organiserad idéjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfällen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hållbar affärsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta område håller på att initieras. Det har skett en framgångsrik satsning på att nå ut med information om verksamheten genom att använda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella nätverk. Däremot kvarstår problem att hantera hur företagen, framför allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lättare kan få tillgång till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstår i flera avseenden som framgångsrikt, även om svårigheter inte saknats.
|
|
