| 1. |
|
|
| 2. |
- Reichel, Jane, Professor, 1971-
(författare)
-
EU-domstolens dom C-439/19 B EU:C:2021:1054 (Stora Avdelningen) : utrymmet att behandla personuppgifter om lagöverträdelser i allmänna handlingar som hålls tillgängliga för allmänheten
- 2022
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :1, s. 117-130
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I juni 2021 prövade EU-domstolen för första gången utrymmet att väga in intresset av informationsfrihet och offentlighet i bedömningen om en personuppgiftsbehandling om lagöverträdelser i allmänt tillgänglig information är tillåten, enligt artikel 85 och 86 i EU:s allmänna dataskyddsförordning,GDPR. EU-domstolen fann för det första att de administrativa överträdelserna föll inom tillämpningsområdet för artikel 10 GDPR, dvs. att de skulle klassificeras som ”lagöverträdelser som innefattar brott”. Vidare fann EU-domstolen att trafiksäkerhet visserligen var ett sådant allmänt intresse som kundemotivera behandling av personuppgifter om lagöverträdelser, men att den aktuella lagstiftningen inte var proportionerligt utformad. I rättsfallskommentaren analyseras målet i två led. Den första frågan som ställs är vad betyder för utvecklingen av en europeisk förvaltningsrätt inom området för administrativa sanktioner. Den andra frågan,som ges ett större utrymme, behandlar vad domen betyder för tillämpningen av GDPR inom tryckfrihetsförordningens (TF:s) och yttrandefrihetsgrundlagens (YGL:s) tillämpningsområde. Vid analysen av den andra frågan beaktas det liggande förslaget till reformen av grundlagarna, där vissa former av personuppgiftsbehandlingen om fällande domar i brottmål och lagöverträdelsersom innefattar brott lyfts ut från grundlagsskyddet och istället kan regleras ivanlig lag. Är reformen tillräcklig för att göra svensk lag förenlig med GDPR?
|
|
| 3. |
- Reichel, Jane, 1971-
(författare)
-
Europeiska principer för god förvaltning och 2017 års förvaltningslag
- 2018
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :3, s. 423-441
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln behandlas införandet av en ny rubrik om ”grunderna för god förvaltning” i 2017 års FL, under vilken centrala rättsstatliga principer samt regler för service, tillgänglighet och samverkan har samlats. Principen om god förvaltning är sedan lång tid etablerad inom EU-rätten och förekommer även i dokument från Europarådet samt i viss utsträckning inom Europadomstolens praxis. I artikeln analyseras frågan hur den svenska versionen med ”grunderna för god förvaltning” förhåller sig till de europeiska principerna, vad gäller såväl innehåll som funktion av standard eller utkrävbar rättighet. I vad mån kan EU-domstolens senare praxis avseende tillämpningen av principen om god förvaltning på nationell nivå inverka på hur FL tolkas och tillämpas? Analysen görs mot bakgrund av de syften som reformen av FL har avsett att uppfylla, att stärka enskildas rättssäkerhet, införa ett mer heltäckande förfarande och att göra lagen mer lättillgänglig.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Reichel, Jane, 1971-
(författare)
-
Offentlighet eller dataskydd som ledande princip i EU:s integrerade förvaltning?
- 2018
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :1, s. 91-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Informationshantering har kommit att bli en central del i samarbetet mellan EU:s institutioner, myndigheter och organ och nationella myndigheter, vanligen benämnt den europeiska integrerade förvaltningen. En stor del av de kontakter som tas mellan de samarbetande myndigheterna rör insamling, delning och spridning av information, både i myndigheternas faktiska förvaltning och som underlag i enskilda ärenden. Reglering av informationshantering har utvecklats till ett viktigt policyområde för EU-lagstiftaren, med bl.a. en strategi för en inre digital marknad och en ny allmän dataskyddsförordning som träder i kraft i maj 2018. Därutöver har EU-domstolen utvecklat en progressiv praxis till skydd för den grundläggande rätten till skydd för personuppgifter. En viktig fråga ur svenskt perspektiv är hur utvecklingen påverkar den svenska offentlighetsprincipen, såsom den kommer till uttryck i tryckfrihetsförordningen. I artikeln analyseras rättsfall från EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen som väger intresset av offentlighet mot intresset av dataskydd, liksom förslaget om reglering av informationshantering i ReNEUALs modellag för den europeiska förvaltningen. Kan Sverige fortsätta att ha offentlighetsprincipen som den ledande principen för sin förvaltning, när förvaltningen i en allt större utsträckning samverkar och delar information med europeiska och nationella organ inom EU:s integrerade förvaltning?
|
|
| 6. |
- Slokenberga, Santa, et al.
(författare)
-
Legal and ethical governance of intercontinental biobanking : Some experiences from a H2020 project
- 2017
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :1, s. 169-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biobanks exist today on every continental though they have evolved differently in different parts of the world. The African States have been involved in biobank research for a considerable time but for decades large volumes of data and samples have been transferred outside the continent to developed countries for their storage and eventual further use, thus affecting the capacity-building and development for researchers in Africa. Currently, there are ongoing projects to build biobank research capacity within the regions where they are at an early developmental stage and collaborate transnationally in that regard. One of them is B3Africa, an EU-funded project that aims to facilitate collaboration between selected EU Member States and the African States and enhance mutual data and sample exchange between the EU and African States. Within the project, an informatics platform, the eB3Kit, is being developed. The platform integrates available open-source software, services and tools for biobanking and bioinformatics. Further, an ethical and legal framework for collaboration is being drafted that may bridge biobank research activities in the EU Member States and the African States. This article focuses on the latter, the ethical and legal framework.
|
|
