| 1. |
|
|
| 2. |
- Ekelund, Robin
(författare)
-
Scandia Introducerar: Digital Memory Studies
- 2020
-
Ingår i: Scandia. - : Stiftelsen Scandia. - 0036-5483. ; 86:2, s. 119-135
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna 'Scandia introducerar' presenterar inriktningen 'digital memory studies' inom det större forskningsfältet 'memory studies', men även hur den berör digital historia och mediahistoria.
|
|
| 3. |
- Forsberg, Henrik, 1983-
(författare)
-
Den svårsmälta svälten: forskningen om 1860-talets hungersnöd i Sverige : [A famine difficult for historians to digest: research on the 1860s famine in Sweden]
- 2023
-
Ingår i: Scandia. - Lund : Stiftelsen Scandia. - 0036-5483. ; 89:1, s. 99-114
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges sista nödår inträffade vid slutet på 1860-talet efter en rad missväxter. Även om populärhistoriska verk gjort ämnet bekant för en bredare allmänhet så står den vetenskapliga kunskapsnivån på en relativt låg nivå. Översiktsverken i Sveriges historia under 1800-talet presenterar händelsen som en liten parentes, samtidigt som kausalitetsförhållanden och nödens regionala skillnader inte uppmärksammas tillräckligt. Missväxterna var inte riksomfattande utan varierade kraftigt från region till region och från år till år. Det största skördebortfallet var i Västerbotten år 1867 vilket följdes av en ökad dödlighet. Västerbottens dödlighet år 1868 var landets högsta jämfört med alla andra län. Undsättningsåtgärderna har ofta kritiserats av svenska historiker, men då har de inte heller tagit i beaktandet att dödligheten aldrig steg till den katastrofala nivå på 8 % som den gjorde i storfurstendömet Finland, inte ens i det hårdaste drabbade Västerbotten. Emigrationen ökade också och översiktsverken i Sveriges historia brukar ofta betona missväxtåren 1867–69 som en påtryckande faktor till den transatlantiska massutvandringen. Men, utvandringen leddes inte från Västerbotten, där nöden enligt befintlig forskning var djupast utan från södra Sverige. Forskningsprojektet Nöd i Norden finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser utreder missväxtårens sociala och ekonomiska följder i Västerbotten samt kontrasterar skeenden med samtida missväxtförhållandena öster om Kvarken.
|
|
| 4. |
- Geevers, Liesbeth
(författare)
-
Ny dynastisk historia
- 2019
-
Ingår i: Scandia. - 0036-5483. ; 85:2, s. 87-97
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Är det möjligt att diskutera ett nytt forskningsfält som heter ”ny dynastisk historia”? Fanns det då något som vi brukade benämna ”gammal dynastisk historia”? Detta bidrag hävdar att en ny dynastiska historia faktiskt finns – ett fält som har vuxit ut ur många andra fält, såsom statsbildningshistoria, hovstudier, adelsstudier, kvinnohistoria, familjehistoria med mera. Nya insikter om alla dessa fält tillåter en omvärdering av kanske ett av de äldsta inom historieämnet nämligen dynastisk historia. Genom nya perspektiv och forskningsmetoder förvandlas ett ämne som kan verka vara gammaldags och ointressant till något innovativt med stor påverkan på alla fält det växte ut ur.
|
|
| 5. |
- Haikola, Karl
(författare)
-
Historiska perspektiv på 1970-talet
- 2020
-
Ingår i: Scandia. - : Scandia: Tidskrift for historisk forskning, Lund University. - 0036-5483. ; 86:1, s. 81-98
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Denna 'Scandia utblick' diskuterar historiska perspektiv på 1970-talet med utgångspunkt i både svensk och internationell forskning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Millkrantz, Jens, 1989, et al.
(författare)
-
Petrokultur och energihistoria
- 2022
-
Ingår i: Scandia. - : Scandia: Tidskrift for historisk forskning, Lund University. - 2002-4339 .- 0036-5483. ; 88:1, s. 127-140
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Trots dess helt avgörande roll för det moderna samhällets uppkomst och utveckling har oljan varit förvånansvärt frånvarande i historisk forskning, med vissa undantag för specifikt energihistorisk forskning. Samtidigt har oljan och oljerelaterade idéer och praktiker tagit allt större plats inom andra humanistiska discipliner, såsom miljö- och energihumaniora. I denna översiktsartikel introducerar vi den forskning från dessa fält som samlats under begreppet petrokulturer (petrocultures).
|
|
| 8. |
- Rydström, Jens
(författare)
-
The queering of history : The development of queer-history in Scandinavia
- 2007
-
Ingår i: Scandia. - 0036-5483. ; 73:3, s. 86-112
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The article discusses the implications of queer theory for historical research, assessing the effects of three theoretical challenges, namely the shift of emphasis from studying the different to studying the norm; the deconstruction of identities; and the discontinuity of history, in particular the questioning of teleological historiography. The general tendency of historians to search for significant causes has prevented many of them from studying the deviant, the author argues, and a shift to studying normalising forces in history then becomes particularly difficult. Furthermore, the author comments on the controversy between David Halperin and Eve Kosofsky Sedgwick and defends Halperin's understanding of historicity, understood as an argument for the study of historical change. An analysis of power relations and normalising structures risks becoming static, thus obfuscating the understanding of change and the forces opposing oppressive normative discourses, he claims. Finally, the discontinuity of history is addressed through a critical assessment of an ongoing discussion about the ""queering of time,"" which literary scholar Elizabeth Freeman has called ""the turn toward time."" The author argues that a radical reconceptualization of historical time has but a small chance to gain credibility within the historical field, and defends historical method with critical evaluation of sources, intersubjective corroboration, and causal explanations. On the other hand, he welcomes the theoretical insights presented by queer theory as far as they concern the choice of a study object, and their challenges to a simplified conceptualisation of same-sex desire. The second half of the article is an overview of the roots of queer history in Scandinavia, and the present state of the field. Lesbian and gay scholars from Denmark, Finland, and Sweden attended social constructivist conferences in Amsterdam in the 1980s and brought home important insights concerning lesbian and gay history. The queer turn of social studies was also prepared by a lesbian feminist thinker like Adrienne Rich, translated to Swedish in 1983. The first generation of lesbian and gay historians in Denmark, Finland and Norway presented work in a social constructivist vein in the late 1980s. The next generation included scholars in Nor-way and Iceland, and developed queer theory as an analytical tool. There is now a lively network of Scandinavian queer researchers presenting their work both in mainstream academic publications, and in specialised journals like Lambda Nordica, based in Sweden, and the bilingual SQS in Finland.
|
|
| 9. |
- Sjöberg, Maria, 1960
(författare)
-
Flera paradoxer
- 2012
-
Ingår i: Scandia. - 0036-5483. ; Supplement:2012:78, s. s. 76-84
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Tolvhed, Helena
(författare)
-
Intersektionalitet och historievetenskap
- 2010
-
Ingår i: Scandia. - 0036-5483. ; 76:1, s. 59-72
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln är en introduktion till centrala debatter kring det vetenskapliga fältet för intersektionalitetsstudier, men också till de tre artiklar, skrivna av Maria Vallström, Rosemarie Fiebranz och Åsa-Karin Engstrand, som följer i detta nummer av Scandia. Jag tecknar här en bild över hur intersektionalitet som förhållningssätt har vuxit fram och belyser de ibland kritiska diskussioner som förts kring begreppet. Jag resonerar också kring de utmaningar som jag uppfattar att intersektionalitetsforskningen står inför. Jag argumenterar i denna artikel för att intersektionalitet för historikern kan utgöra en väg till fördjupade förståelser av de historiska sammanhangens komplexitet, och påminna om vikten av att undvika att determinera olika positioneringars inbördes ordning eller relationer. Vidare understryker jag det historiska perspektivets och de historiska studiernas relevans för att föra den intersektionella forskningen vidare i såväl teoretiskt som metodologiskt hänseende. Empiriska historiska studier kan, vilket de tre bidragen i detta nummer av Scandia illustrerar, visa hur de historiska sammanhangens komplexitet går utanför på förhand definierade och klart avskiljda kategorier, och därmed tydliggöra kategoriernas reducerande otillräcklighet. I studier av förflutna sammanhang tydliggörs, hävdar jag, maktdimensioners föränderliga och kontextbundna samspel. Utifrån de i numret ingående artiklarna diskuteras också de möjligheter som finns att genom muntlig historia undersöka hur maktfyllda positioneringar och historiska förändringsprocesser levs, upplevs och motstås.
|
|
