| 1. |
- Agius, Maria, 1981-
(författare)
-
Åberopande av nödläge inom folkrätten
- 2008
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 133-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den moderna folkrätten har ett utstuderat system för ansvarsutkrävande när en stat svikit de plikter man åtagit sig i förhållande till andra stater. Inom statsansvarsrätten finns dock ett antal ansvarsfrihetsgrunder. En av de mer kontroversiella är den s.k. nödlägesinvändningen. Nödläge har kommit upp i ett antal intressanta internationella rättsfall under de senaste decennierna, bl.a. rörande åtgärder för att skydda miljön, humanitära interventioner och internationell terroristbekämpning. Trots att det fortfarande är ett kontroversiellt institut är det tydligt att stater under vissa omständigheter undgår ansvar för folkrättsbrott om de handlat av nöd. Frågan som diskuteras här är huruvida möjligheten att avvika från internationella åtaganden med hänvisning till ett nödläge kan vara skadlig för den internationella rättens utveckling. Staters tillit till internationella rättsregimer kan skadas och deras benägenhet att reglera sina mellanhavanden i traktatsform minska. Nödlägesinstitutet är dock starkt kringskuret i internationell praxis. Vidare medför det inte att beteendet är att anse som i sig lagligt. Nödläge kan därför i vissa avseenden utan större fara för den internationella rättsordningen utgöra en nödvändig säkerhetsventil.
|
|
| 2. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-
(författare)
-
Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :8, s. 764-771
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
- Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kunskapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot centrala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på politiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expertvälde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en deliberativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika utgångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frågan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Alexius-Borgström, Katarina, 1967-
(författare)
-
Argument för och emot inrättande av en Djurombudsman
- 1999
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 84:10, s. 968-986
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
- Under 1980- och 1990-talen har i Sverige inrättats ett flertal s. k. intresserepresentativa ombudsmän. Mot bakgrund av bl. a. den etiska och rättspolitiska debatt som numera pågår om djurens ställning i olika sammanhang diskuteras i denna artikel frågan om det nu inte är dags att de allt talrikare svenska ombudsmännen får sällskap av en Djurombudsman, dvs. en ombudsman som tillvaratar djurens intressen. Diskussionen förs utifrån analyser av ombudsmännens demokratiska och rättsstatliga legitimitet, fri- och rättighetsbegreppet samt djurplågeribrottets utformning.
|
|
| 6. |
- Algotsson, Karl-Göran, 1940-
(författare)
-
Lagrådets politiska betydelse
- 2009
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :2, s. 165-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)
|
|
| 7. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 225-239
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
- De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.
|
|
