| 1. |
- Andreasson, Jens, 1978, et al.
(författare)
-
Prioritet för köpare - en fråga om tradition eller princip?
- 2015
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 709-748
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lösöreköpskommittén har i SOU 2015:18 föreslagit bl.a. att traditionsprincipen bör avskaffas. I denna artikel presenteras några resultat av en enkel argumentationsanalys avseende kommitténs argumentation. Analysen indikerar att kommittén haft en normativ ambition snarare än en utredande. Resultaten är därför relevanta för dem som är intresserade av den reella frågan om prioritet för köpare. Möjligen är artikeln också relevant som ett generellt exempel på en kritisk analys av argumentationen i en offentlig utredning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
Är BankID för helt olika användningsområden en dunderblunder? : Om regleringsintention och handlingslogik
- 2023
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 108:5–6/2023, s. 445-456
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det digitala kontosamhället har regleringsintentionen varit att skilja mellan olika nivåer av risk för att på så vis begränsa riskerna. Trots denna intention har e-legitimationen BankID kommit att användas för så olika förhållanden som bank, Swish och buss. Det har medfört att BankID används för såväl ingripande rättshandlingar avseende stora belopp som för struntsummor, och likaså i såväl privat som offentlig miljö. Att använda en och samma nyckel för så olika sammanhang innebär till synes risker. Bidragande orsaker till dessa risker är att användarna generellt underskattar vikten av säkerhetstänkande och likaså att de inte förstår vad de låser upp när de är på väg att bli lurade. Till riskerna bidrar också att personal i de olika verksamheterna föreställer sig att regleringen påbjuder BankID. Såväl användare som personal föreställer sig att de agerar i linje med intentionen med regleringen, men utfallet förefaller vara något annat än intentionen. Till synes föreligger en diskrepans mellan regleringsintention och den handlingslogik som regleringen genererar. Det kan vara av vikt att studera exempel på sådan diskrepans för att förstå hur lagstiftare och andra regleringskonstruktörer kan åstadkomma intentionsenlig reglering.
|
|
