| 1. |
- Landström, Sara, 1980, et al.
(författare)
-
Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
|
|
| 2. |
- Warberg, Anna, 1985
(författare)
-
Svensk internationell domsrätt enligt EU:s insolvensförordning
- 2023
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln belyser den svenska internationella domsrätten för insolvensförfaranden enligt EU:s insolvensförordning art. 3.1 med fokus på utvecklingen i EU-domstolens praxis de senaste fem åren. Anknytningskriteriet ”platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen” kommenteras även mot bakgrund av förordningens uttalade mål att motverka illojal forumshopping.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2020, s. 770-784
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskuterar i ljuset av den såkallade Girjas-domen sedvanans ställning och betydelse i svensk förmögenhetsrätt.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andreasson, Jens, 1978
(författare)
-
En funktionell syn på rättigheter och juridisk argumentation - utifrån exemplet upphovsrättshavarens ställning i konkurs
- 2006
-
Ingår i: SvJT. - 0039-6591. ; 2006:5-6, s. 438-449
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna uppsats diskuteras två olika modeller - en substantiell, rättighetsformalistisk kontra en funktionell, realistisk - för att hantera rättigheter i konkurssammanhang. Utgångspunkt tas i NJA 2005 s. 510 där HD behandlade frågan om upphovsrättsinnehavarens ställning i konkurs för det fall det finns licenstillverkade lagerexemplar kvar i konkursboet. I uppsatsen hävdar författaren att HD har valt att följa en substantiell, rättighetsformalistisk, argumentationslinje och att det finns anledning att belysa och ifrågasätta detta val. Inte minst i förhållande till den funktionella svenska sakrättsliga traditionen. Skulle den här typen av substantiella resonemang komma att utvecklas till norm för hur immateriella rättigheter och andra liknande intellektuella konstruktioner behandlas i konkurs, kan konsekvensen bli att juridiken alltmer kommer att framstå som ett hinder för utvecklingen av nya verksamheter, produkter, tjänster och marknader baserade på immateriella resurser.
|
|
| 8. |
- Andreasson, Jens, 1978
(författare)
-
Inlösen, äganderättsövergång och "legal transplants
- 2005
-
Ingår i: SvJT. - 0039-6591. ; 2005:5, s. 523-533
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äganderättens övergång är, inom svensk sakrätt, ett för länge sedan utmönstrat begrepp. Istället är äganderätten uppbruten i sina funktionella element och varje konflikttyp behandlas därmed för sig. När så konceptet äganderättens övergång nyligen plötsligt dök upp i en modern lagstiftningsprodukt, för att sedan nästan lika plötsligt försvinna, uppkom ett antal olika frågor. Var det här fråga om ett s.k. "legal transplant", dvs. en regelmassa med utländsk förebild? Hur skulle ett sådant främmande koncept komma att tolkas? Vilka konsekvenser skulle det kunna få? Kommer vi att få se fler "legal transplants" av det här slaget? Den övergripande slutsatsen är att risken är stor att transplantat av denna typ har en negativ effekt. I synnerhet om de införs utan motivering och utan angiven reflektion över de rättskulturella implikationerna.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
