| 1. |
- Landström, Sara, 1980, et al.
(författare)
-
Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
|
|
| 2. |
- Warberg, Anna, 1985
(författare)
-
Svensk internationell domsrätt enligt EU:s insolvensförordning
- 2023
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln belyser den svenska internationella domsrätten för insolvensförfaranden enligt EU:s insolvensförordning art. 3.1 med fokus på utvecklingen i EU-domstolens praxis de senaste fem åren. Anknytningskriteriet ”platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen” kommenteras även mot bakgrund av förordningens uttalade mål att motverka illojal forumshopping.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ericson, Marika, 1977-, et al.
(författare)
-
Covid-19 i Sverige : Rättsliga perspektiv på krisberedskap och de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 1080-1097
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang. Artikeln inleds med en genomgång och analys av vissa ingripande rättsliga åtgärder av klassisk smittskyddskaraktär, exempelvis förbud mot folksamlingar, stängning av skolor och andra verksamheter och liknande. Däremot tar vi inte upp åtgärder av stödjande karaktär, exempelvis olika former av ekonomiskt stöd såsom permitteringsstöd, anstånd med skatter och dylikt. Efter detta går vi igenom vissa grundläggande skillnader mellan regelverket för totalförsvar och krisberedskap och beskriver krisberedskapssystemet något mer i detalj. Slutligen betraktar vi Covid-19 ur systemperspektivet och drar slutsatser inför framtiden.
|
|
| 6. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2020, s. 770-784
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskuterar i ljuset av den såkallade Girjas-domen sedvanans ställning och betydelse i svensk förmögenhetsrätt.
|
|
| 7. |
- Kellgren, Jan, professor, 1967-
(författare)
-
Juridik och pedagogik
- 1998
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 652-670
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln uppmanas till debatt och nytänkande rörande pedagogiska frågor i juridisk undervisning. Ett antal tänkbara teman för sådan diskussion förs fram och diskuteras. I artikeln diskuteras särskilt frågan vilka ämnen och perspektiv som bör uppmärksammas och studeras inom ramen för juristprogrammen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ulander-Wänman, Carin
(författare)
-
Arbetsbrist och arbetstagares rätt till kompetensutveckling
- 2017
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 613-630
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En arbetstagares kompetens har betydelse för möjligheterna att behålla ett arbete hos nuvarande arbetsgivare. Förändringar i arbetsgivarens verksamhet kan leda till behov av ny kompetens och att befintliga arbetstagare inte uppfyller de nya arbetskraven. Mot den bakgrunden är det intressant att undersöka vilken rätt eller skyldighet till kompetensutveckling en arbetstagare har med stöd av lagen om anställningsskydd (LAS).2 Det finns även ett värde i att undersöka om arbetstagares kompetensutveckling har haft någon betydelse i Arbetsdomstolens tvister som rört uppsägningar på grund av arbetsbrist och arbetstagares kvalifikationer
|
|
| 10. |
- Adestam, Johan, 1982-, et al.
(författare)
-
Avtalsrättsligt medhjälparansvar
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2022:1, s. 98-123
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. De centrala frågorna blir då om H strider mot någon avtalsförpliktelse som B har mot A och om C har företagit H på ett sådant sätt att den i relationen mellan A och B tillämpliga ansvarsgrunden (t.ex. oaktsamhet) är uppfylld. Den traditionella bilden har emellertid utmanats i litteraturen och även i prejudikatet NJA 2018 s. 301. Artikeln argumenterar för att de konkurrerande beskrivningarna är omotiverade och att gällande rätt alltjämt svarar mot den traditionella bilden.
|
|
