SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0039 6591 ;lar1:(gu)"

Sökning: L773:0039 6591 > Göteborgs universitet

  • Resultat 1-10 av 54
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andreasson, Jens, 1978 (författare)
  • En funktionell syn på rättigheter och juridisk argumentation - utifrån exemplet upphovsrättshavarens ställning i konkurs
  • 2006
  • Ingår i: SvJT. - 0039-6591. ; 2006:5-6, s. 438-449
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I denna uppsats diskuteras två olika modeller - en substantiell, rättighetsformalistisk kontra en funktionell, realistisk - för att hantera rättigheter i konkurssammanhang. Utgångspunkt tas i NJA 2005 s. 510 där HD behandlade frågan om upphovsrättsinnehavarens ställning i konkurs för det fall det finns licenstillverkade lagerexemplar kvar i konkursboet. I uppsatsen hävdar författaren att HD har valt att följa en substantiell, rättighetsformalistisk, argumentationslinje och att det finns anledning att belysa och ifrågasätta detta val. Inte minst i förhållande till den funktionella svenska sakrättsliga traditionen. Skulle den här typen av substantiella resonemang komma att utvecklas till norm för hur immateriella rättigheter och andra liknande intellektuella konstruktioner behandlas i konkurs, kan konsekvensen bli att juridiken alltmer kommer att framstå som ett hinder för utvecklingen av nya verksamheter, produkter, tjänster och marknader baserade på immateriella resurser.
  •  
2.
  • Andreasson, Jens, 1978 (författare)
  • Inlösen, äganderättsövergång och "legal transplants
  • 2005
  • Ingår i: SvJT. - 0039-6591. ; 2005:5, s. 523-533
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Äganderättens övergång är, inom svensk sakrätt, ett för länge sedan utmönstrat begrepp. Istället är äganderätten uppbruten i sina funktionella element och varje konflikttyp behandlas därmed för sig. När så konceptet äganderättens övergång nyligen plötsligt dök upp i en modern lagstiftningsprodukt, för att sedan nästan lika plötsligt försvinna, uppkom ett antal olika frågor. Var det här fråga om ett s.k. "legal transplant", dvs. en regelmassa med utländsk förebild? Hur skulle ett sådant främmande koncept komma att tolkas? Vilka konsekvenser skulle det kunna få? Kommer vi att få se fler "legal transplants" av det här slaget? Den övergripande slutsatsen är att risken är stor att transplantat av denna typ har en negativ effekt. I synnerhet om de införs utan motivering och utan angiven reflektion över de rättskulturella implikationerna.
  •  
3.
  •  
4.
  • Andreasson, Jens, 1978, et al. (författare)
  • Prioritet för köpare - en fråga om tradition eller princip?
  • 2015
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 709-748
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Lösöreköpskommittén har i SOU 2015:18 föreslagit bl.a. att traditionsprincipen bör avskaffas. I denna artikel presenteras några resultat av en enkel argumentationsanalys avseende kommitténs argumentation. Analysen indikerar att kommittén haft en normativ ambition snarare än en utredande. Resultaten är därför relevanta för dem som är intresserade av den reella frågan om prioritet för köpare. Möjligen är artikeln också relevant som ett generellt exempel på en kritisk analys av argumentationen i en offentlig utredning.
  •  
5.
  •  
6.
  • Bladini, Filip, 1958 (författare)
  • Mängdförsäkring — ett missbruk av institutet gruppförsäkring?
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 837-861
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Försäkringsavtalslagens omfattande reglering av gruppförsäkringar har blivit en legitimerande grund för försäkringsprodukter med tveksamt konsumenträttsligt innehåll. Även om dessa produkter till formen är gruppförsäkringar bär de helt andra kännetecken än de gruppförsäkringar som låg till grund för lagens regler. Förutom att försäkringarna ger ett smalt försäkringsskydd som det av olika anledningar är svårt för konsumenter att värdera, är det i egentlig mening inte grupper som ansluts. Konsumenterna hamnar i dessa försäkringar genom att de står med i vissa företags kundregister. En fråga som detta väcker är därför när negativ avtalsbindning bör accepteras och till denna hör om frågan bäst hanteras inom försäkringsavtalsrätten eller marknadsrätten.
  •  
7.
  • Bylander, Eric, 1973 (författare)
  • Behovet av att ställa ytterligare frågor enligt 35 kapitlet 13 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken
  • 2008
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 657-668
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Den 1 november 2008 träder lagändringarna beslutade inom det processrättsliga lagstiftningsprojektet En modernare rättegång i full kraft. Installationen av ny teknik för ljud- och bildhantering har under lång tid ansetts hindra detta ikraftträdande. Sedan den 1 december 2007 pågår en försöksordning avseende viss sådan teknik. I artikeln kommenteras en av projektets mest centrala bestämmelser, den först nu ikraftträdande 35 kapitlet 13 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken, vilken lyder: ”Kan ett muntligt bevis läggas fram i hovrätten genom en ljud- och bildupptagning av förhöret vid tingsrätten, får beviset tas upp på nytt endast om ytterligare frågor behöver ställas.”
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 54

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy