| 1. |
- Bylander, Eric, 1973
(författare)
-
Behovet av att ställa ytterligare frågor enligt 35 kapitlet 13 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken
- 2008
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 657-668
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den 1 november 2008 träder lagändringarna beslutade inom det processrättsliga lagstiftningsprojektet En modernare rättegång i full kraft. Installationen av ny teknik för ljud- och bildhantering har under lång tid ansetts hindra detta ikraftträdande. Sedan den 1 december 2007 pågår en försöksordning avseende viss sådan teknik. I artikeln kommenteras en av projektets mest centrala bestämmelser, den först nu ikraftträdande 35 kapitlet 13 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken, vilken lyder: ”Kan ett muntligt bevis läggas fram i hovrätten genom en ljud- och bildupptagning av förhöret vid tingsrätten, får beviset tas upp på nytt endast om ytterligare frågor behöver ställas.”
|
|
| 2. |
- Bylander, Eric, 1973
(författare)
-
Modernare rättegång – och bättre?
- 2007
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5-6, s. 516-526
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Landström, Sara, 1980, et al.
(författare)
-
Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
|
|
