| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alexius-Borgström, Katarina, 1967-
(författare)
-
Argument för och emot inrättande av en Djurombudsman
- 1999
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 84:10, s. 968-986
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 1980- och 1990-talen har i Sverige inrättats ett flertal s. k. intresserepresentativa ombudsmän. Mot bakgrund av bl. a. den etiska och rättspolitiska debatt som numera pågår om djurens ställning i olika sammanhang diskuteras i denna artikel frågan om det nu inte är dags att de allt talrikare svenska ombudsmännen får sällskap av en Djurombudsman, dvs. en ombudsman som tillvaratar djurens intressen. Diskussionen förs utifrån analyser av ombudsmännens demokratiska och rättsstatliga legitimitet, fri- och rättighetsbegreppet samt djurplågeribrottets utformning.
|
|
| 4. |
- Asp, Petter, 1970-
(författare)
-
Enighet om tumregeln
- 2015
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 292-296
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- ASP, PETTER, 1970-
(författare)
-
Svensk rättspraxis-straffrätt 2001-2009
- 2010
-
Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; , s. 902-999
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- ASP, PETTER, 1970-, et al.
(författare)
-
The Pirate Bay : En kommentar
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Karnov group. - 0039-6591. ; , s. 103-119
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln kommenterar författarna Svea hovrätts dom i det s.k. Pirate Baymålet. Bland de frågor som kommenteras märks bl.a. tillämpligheten av svensk lag, omfattningen av det straffrättsliga ansvaret för medhjälp till (medhjälp till) upphovsrättsintrång samt frågan om skadestånd.
|
|
| 9. |
- Azad, Azade, et al.
(författare)
-
Barn och ungdomar minns och berättar detaljerat efter att ha bevittnat dödligt våld
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 97, s. 746-759
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta barn som kommer i kontakt med rättsväsendet har utsatts för stressfyllda eller traumatiska händelser. Följaktligen är effekten av starka negativa känslor på minnet och berättandet, av både juridiska och kliniska skäl, av stor vikt att undersöka. I ett pågående forskningsprojekt har vi kartlagt de mönster som präglar barns minnen och berättande när de bevittnat dödligt våld, samt olika bakgrundsfaktorer som kan tänkas påverka barnens vittnesmål. Totalt har vi analyserat polisförhör med över 100 barn och ungdomar i åldrarna 3–17 år. Huvudresultaten visar att barn berättar detaljerat om dessa upplevelser i polisförhör, oavsett ålder och relation till gärningsmannen och/eller offret. Därtill visar resultaten att upprepade förhör leder till ett än mer detaljerat berättande. Det finns således skäl till att reflektera över etablerade uppfattningar angående i vilken utsträckning barn är lojala mot sina föräldrar och av den anledningen tiger om det våld de upplevt i hemmet. Barnets vittnesmål är av stor vikt för att få ett bättre underlag i en brottsutredning och för att försäkra barnets rätt till brottsskadeersättning samt för att domstolarna vid straffvärdesbedömningen ska kunna beakta att ett barn bevittnat brottet.
|
|
| 10. |
- Bellander, Henrik, 1978-, et al.
(författare)
-
Om tillämpning av rättegångsbalkens kostnadsregler i skiljeförfaranden
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 747-769
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I samband med att skiljeförfaranden avslutas uppkommer vanligtvis frågor beträffande i vilken utsträckning en part ska kunna få ersättning för sina kostnader från motparten. Trots att det är en vanligt förekommande fråga som inte sällan rör betydande belopp ges ingen närmare vägledning i lag, förarbeten eller praxis. I litteraturen återfinns ett antal generella uttalanden om att samma principer som gäller för rättegång i tillämpliga delar kan gälla även i skiljeförfarande. I vilken utsträckning 18 kap. rättegångsbalken ska eller bör tillämpas i skiljeförfaranden, och vilka skäl som motiverar en sådan ordning, råder det dock oklarhet kring. I artikeln behandlas dessa frågor närmare med utgångspunkt i två exempelsituationer – när käromålet endast bifalls till viss del respektive när en parts processföring har varit vårdslös eller orsakat kostnader som inte varit skäligen påkallade.
|
|
