| 1. |
- Brännström, Malin, 1973-, et al.
(författare)
-
Samebyars avtalsrätt — en replik
- 2019
-
Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 165-169
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.
|
|
| 2. |
- Ulander-Wänman, Carin
(författare)
-
Arbetsbrist och arbetstagares rätt till kompetensutveckling
- 2017
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 613-630
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En arbetstagares kompetens har betydelse för möjligheterna att behålla ett arbete hos nuvarande arbetsgivare. Förändringar i arbetsgivarens verksamhet kan leda till behov av ny kompetens och att befintliga arbetstagare inte uppfyller de nya arbetskraven. Mot den bakgrunden är det intressant att undersöka vilken rätt eller skyldighet till kompetensutveckling en arbetstagare har med stöd av lagen om anställningsskydd (LAS).2 Det finns även ett värde i att undersöka om arbetstagares kompetensutveckling har haft någon betydelse i Arbetsdomstolens tvister som rört uppsägningar på grund av arbetsbrist och arbetstagares kvalifikationer
|
|
| 3. |
- Calleman, Catharina
(författare)
-
Arbetsdomstolen och sexismen
- 2000
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :8, s. 685-694
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Calleman, Catharina
(författare)
-
Förstärkt integritetsskydd i arbetslivet?
- 2002
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :5-6, s. 472-482
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Judiciell aktivism eller prejudikatbildning? : en empirisk granskning av Högsta domstolen
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 143-158
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett antal kommentatorer har hävdat att Högsta domstolen under senare år intagit en ny, friare roll i förhållande till lagstiftaren. Debatten har framförallt kommit att gälla ett antal enskilda och kontroversiella domar som enligt vissa debattörer kan beskrivas som ”judiciell aktivism”. Mot bakgrund av denna debatt och utifrån ett omfattande empiriskt material studerar vi hur Högsta domstolens verksamhet utvecklats över tid. Studien bekräftar att Högsta domstolen genomgått en omfattande förändring, men att det handlar om att domstolen under längre tid utvecklats till en tydligare och aktivare prejudikatinstans, snarare än ett plötsligt utslag av judiciell aktivism.
|
|
| 7. |
- Hjertstedt, Mattias, 1974-, et al.
(författare)
-
Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning : En analys av rättighetsskyddet vid frihetsberövande och reell husrannsakan
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 665-691
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidanEuropakonventionens skydd för rätten till frihet och till privatliv enligt artiklarna 5 och 8. Avslutningsvis diskuteras i vad mån det svenska systemet ger ett tillfredsställande rättighetsskydd.
|
|
| 8. |
- Hjertstedt, Mattias, 1974-, et al.
(författare)
-
Tvångsmedel, legalitet och samtycke : Regleringen av medicinska åldersbedömningar i straff- och asylprocessen
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :4, s. 361-385
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medicinska åldersbedömningar utgör ett exempel på kroppsliga undersökningar som det allmänna vidtar mot enskilda. Under vilka förutsättningar sådana undersökningar är tillåtna varierar, men två vanliga kravkonstruktioner är legalitet — att det i lagtexten uppställs ett antal förutsättningar — och samtycke — att den enskilde själv disponerar över om undersökningen genomförs. I denna artikel illustreras dessa två konstruktioner genom en analys av den rättsliga regleringen av medicinska åldersbedömningar i straffprocessen (legalitet) och asylprocessen (samtycke). Därvid jämförs de båda processformerna med avseende på innehåll, problematik och förhållande till tvångsmedelsbegreppet.
|
|
| 9. |
- Holm, Fanny, 1980-, et al.
(författare)
-
Hanteringen av svenska IS-resenärer i Syrien ur folkrättsligt perspektiv
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 250-277
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Så många som 40 000 personer tros ha rest från andra länder för att ansluta sig till IS i Syrien och Irak. Många av dessa s.k. terroristresenärer hålls idag internerade i det kurdiska självstyrets läger i Syrien och bland dem finns män, kvinnor och barn från Sverige. Situationen i lägren väcker en rad folkrättsliga frågor. Artikeln belyser den svenska regeringens agerande utifrån de folkrättsliga ramarna för frihetsberövande, straffrättsligt ansvarsutkrävande och repatriering av medborgare. Den visar att den svenska hanteringen av lägren präglats av ambivalens, och diskuterar om detta kan förklaras utifrån de folkrättsliga normernas vaghet och motstridighet, sambandet med internationell terrorism och den aktuella inrikespolitiska debatten
|
|
| 10. |
- Holm, Fanny, 1980-, et al.
(författare)
-
Vem ska skydda politikerna? Ett fragmenterat rättsligt skydd för förtroendevalda som möter hot och våld
- 2024
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 421-438
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda på grund av deras politiska uppdrag är ett allvarligt problem, både för den individ som utsätts och för det demokratiska systemet. Artikeln undersöker vilket ansvar som åvilar olikaaktörer att ge förtroendevalda skydd mot brottsutsatthet och stöd när brott har begåtts. En analys av det rättsliga ramverket visar att förtroendevalda om-fattas av generella regler för brottsoffer, men att aktörernas ansvar för olika kategorier av politiker skiljer sig åt, och att det mer omfattande förebyggande arbete som arbetsmiljölagstiftningen tar sikte på, inte gäller denna grupp. Författarna efterlyser en översyn av det rättsliga ramverket i syfte att åstadkomma likvärdigt skydd och stöd för alla förtroendevalda.
|
|
