| 1. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brännström, Malin, 1973-, et al.
(författare)
-
Samebyars avtalsrätt — en replik
- 2019
-
Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 165-169
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.
|
|
| 5. |
- Burman, Monica, 1962-
(författare)
-
Domstolars bemötande : några kommentarer till Förtroendeutredningens förslag
- 2009
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : IUSTUS. - 0039-6591. ; :7, s. 774-780
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Förtroendeutredningens betänkande "Ökat förtroende för domstolarna" behandlas domstolarnas kvalitetsarbete, bemötande, domskrivning och mediekontakter. Ombedd att kommentera betänkandet har jag valt att inrikta mig på frågan om domstolars bemötande av parter och bevispersoner, särskilt vad avser institutionellt bemötande, personbemätande samt utbildningsfrågor. Utredningen står för ett viktigt perspektivskifte där brukarnas upplevelser liksom frågor om värdegrund och motverkande av diskriminering lyfts fram. Frågan om domstolars bemötande blir väl belyst i betänkandet och om utredningens förslag genomförs kommer bemötandefrågorna onekligen att ta ett viktigt steg framåt.
|
|
| 6. |
- Calleman, Catharina
(författare)
-
Arbetsdomstolen och sexismen
- 2000
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :8, s. 685-694
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Calleman, Catharina
(författare)
-
Förstärkt integritetsskydd i arbetslivet?
- 2002
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :5-6, s. 472-482
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Judiciell aktivism eller prejudikatbildning? : en empirisk granskning av Högsta domstolen
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 143-158
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett antal kommentatorer har hävdat att Högsta domstolen under senare år intagit en ny, friare roll i förhållande till lagstiftaren. Debatten har framförallt kommit att gälla ett antal enskilda och kontroversiella domar som enligt vissa debattörer kan beskrivas som ”judiciell aktivism”. Mot bakgrund av denna debatt och utifrån ett omfattande empiriskt material studerar vi hur Högsta domstolens verksamhet utvecklats över tid. Studien bekräftar att Högsta domstolen genomgått en omfattande förändring, men att det handlar om att domstolen under längre tid utvecklats till en tydligare och aktivare prejudikatinstans, snarare än ett plötsligt utslag av judiciell aktivism.
|
|
