| 1. |
- Aagaard, Marianne, 1985-
(författare)
-
Tredjemans svikliga förledande - Kan en godkänd betalningstransaktion vara obehörig?
- 2024
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 323-342
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ett stort antal bankkunder blir av med sina pengar genom bedrägerier är ett samhällsproblem. Specialregleringen i betaltjänstlagen erbjuder i vissa fall ett skydd för kunden, men bara när transaktionen som genomförts är obehörig. Gränsdragningen mellan behöriga och obehöriga transaktioner har därför mycket stor praktisk betydelse för den enskildes möjlighet att få sitt konto återställt efter ett bedrägeri. Men hur förhåller sig den betaltjänsträttsliga specialregleringen till våra sedan länge gällande avtalsrättsliga ogiltighetsregler, och kan en i och för sig godkänd transaktion ändå bedömas vara obehörig, därför att kunden har blivit svikligen förledd att godkänna transaktionen?
|
|
| 2. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-
(författare)
-
Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :8, s. 764-771
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kunskapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot centrala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på politiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expertvälde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en deliberativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika utgångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frågan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.
|
|
| 3. |
- Algotsson, Karl-Göran, 1940-
(författare)
-
Lagrådets politiska betydelse
- 2009
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :2, s. 165-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 225-239
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.
|
|
| 5. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 464-473
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.
|
|
| 6. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
|
|
| 7. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Straffbara åtgärder vid obestånd
- 2024
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 10-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De centrala borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken tar sikte på gäldenärens agerande vid obestånd, i tiden före konkurs. Men vad är det egentligen som är brottsligt enligt dessa straffbud, och varför? I artikeln hävdas att obeståndsbrotten, som de centrala borgenärsbrotten kallas, i allt väsentligt handlar om att gäldenären i en obeståndssituation gör något som han eller hon inte var skyldig att göra, till nackdel för någon av sina befintliga borgenärer. Utifrån begreppsparet kongruent och inkongruent prestation undersöks den närmare innebörden av det straffbara området. Vissa oklara situationer och undantag diskuteras. Dessutom ifrågasätts om avgränsningen av det straffbara området är helt lyckad.
|
|
| 8. |
- Andersson, Torbjörn
(författare)
-
En gemensam högsta domstol?
- 2008
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 349-356
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergström, Maria
(författare)
-
EU som lagstiftare inom straffrätten och reglerna mot penningtvätt
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :4, s. 357-374
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel fokuserar på förändrade förutsättningar för EU-straffrättens påverkan på Sverige. Ämnet är som bekant oerhört aktuellt efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget 1 december 2009. En av de främsta förändringarna efter Lissabon rör straffrätten där EU:s medlemsstater har överlåtit ytterligare lagstiftningsmakt och många av våra svenska regler nu antas av EU:s lagstiftare. Ett exempel är reglerna mot penningtvätt som härleds ur ett EU-direktiv som i sin tur följer internationella rekommendationer. Penningtvättsdirektivet antogs emellertid innan EU hade fått överstatlig lagstiftningsmakt på straffrättens område. En fråga detta ger upphov till är om detta är typiskt för EU eller ett udda undantag?
|
|
