| 1. |
- Bylander, Eric, Professor, 1973-
(författare)
-
Den datoriserade domaren
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :1, s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artificiell intelligens (AI) kan uppfattas som ett hot mot framtiden för domarna och domstolarna. I den professorsinstallationsföreläsning som här återges i skriftlig form konstateras att frågan om vi bör ersätta den mänskliga domaren med en dömande maskin reser fundamentala frågor om domarrollen och dömandets natur. Till belysning av vad som kan tänkas vara möjligt och lämpligt lämnas en beskrivning av vägen fram till dagens teknikanvändning i de svenska domstolarna. Distinktionen mellan juridiken betraktad som å ena sidan en konst och å andra sidan en teknik identifieras som betydelsefull för studier av om det finns något unikt mänskligt i uppgiften att vara domare i domstol och vad detta i så fall kan tänkas bestå i.
|
|
| 2. |
- Bylander, Eric, 1973-
(författare)
-
Nordiska Föreningen för Processrätt och det tolfte nordiska processrättsmötet
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 337-342
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan sin tillkomst år 1981 anordnar Nordiska Föreningen för Processrätt (NFfP) regelbundet nordiska processrättsmöten. Det tolfte i ordningen ägde rum på Rånäs Slott utanför Uppsala i augusti 2012. Fyra av de femton anföranden som hölls på mötet publiceras i bearbetad form i detta nummer av Svensk Juristtidning. Inledningsvis beskrivs här föreningen och dess verksamhet. Därefter presenteras kortfattat de publicerade anförandena.
|
|
| 3. |
- Bylander, Eric, 1973-
(författare)
-
Regeringsformens krav på alla rättegångars genomförande rättvist och inom skälig tid
- 2017
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 102:5-6, s. 370-398
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan år 2011 stadgas i 2 kap. 11 § 2 st. 1 p. regeringsformen: ”En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.” Denna del av 2010 års revision av regeringsformen har, under de drygt sex år som gått sedan ikraftträdandet, avsatt förvånansvärt få spår och de som avsatts har inte följts upp i den utsträckning man kunnat förvänta sig. Här behandlas främst de möjligheter bestämmelsen har öppnat att göra gällande en rätt till en rättvis rättegång genomförd inom skälig tid – motsvarande Europakonventionens krav – även i fall då prövningen avser annat än civila rättigheter eller skyldigheter eller anklagelser om brott, så att konventionen inte är direkt tillämplig.
|
|
| 4. |
- Landström, Sara, 1980, et al.
(författare)
-
Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
|
|
