| 1. |
- Adestam, Johan, 1982-, et al.
(author)
-
Avtalsrättsligt medhjälparansvar
- 2022
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2022:1, s. 98-123
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. De centrala frågorna blir då om H strider mot någon avtalsförpliktelse som B har mot A och om C har företagit H på ett sådant sätt att den i relationen mellan A och B tillämpliga ansvarsgrunden (t.ex. oaktsamhet) är uppfylld. Den traditionella bilden har emellertid utmanats i litteraturen och även i prejudikatet NJA 2018 s. 301. Artikeln argumenterar för att de konkurrerande beskrivningarna är omotiverade och att gällande rätt alltjämt svarar mot den traditionella bilden.
|
|
| 2. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-
(author)
-
Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati
- 2011
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :8, s. 764-771
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kunskapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot centrala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på politiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expertvälde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en deliberativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika utgångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frågan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Alexius-Borgström, Katarina, 1967-
(author)
-
Argument för och emot inrättande av en Djurombudsman
- 1999
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 84:10, s. 968-986
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Under 1980- och 1990-talen har i Sverige inrättats ett flertal s. k. intresserepresentativa ombudsmän. Mot bakgrund av bl. a. den etiska och rättspolitiska debatt som numera pågår om djurens ställning i olika sammanhang diskuteras i denna artikel frågan om det nu inte är dags att de allt talrikare svenska ombudsmännen får sällskap av en Djurombudsman, dvs. en ombudsman som tillvaratar djurens intressen. Diskussionen förs utifrån analyser av ombudsmännens demokratiska och rättsstatliga legitimitet, fri- och rättighetsbegreppet samt djurplågeribrottets utformning.
|
|
| 5. |
- Algotsson, Karl-Göran, 1940-
(author)
-
Lagrådets politiska betydelse
- 2009
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :2, s. 165-
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
- Algård, Andrea, et al.
(author)
-
Skadeståndsansvar för juridisk rådgivning
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591.
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Professionell juridisk rådgivning kräver att rådgivaren gör prognoser om vilka beslut som domstolar eller andra myndigheter kommer att fatta, om klienten väljer att agera på olika sätt. Rådgivaren har både ett fackmässighetsansvar och ett upplysningsansvar. Artikeln uppmärksammar ett nytt prejudikat ("Skatterådgivarens ansvarsbegränsning") som bl.a. illustrerar att upplysningsansvaret är långtgående. Överträder rådgivaren sina skyldigheter är det fråga om ett potentiellt skadeståndsgrundande fel i tjänst. För att minska sin risk kan rådgivaren avstå från uppdraget om inte parterna kommer överens om en ansvarsbegränsning, men för att en sådan ska ges full effekt krävs att den inte ger upphov till ett oskäligt resultat. Avgörande för skäligheten är bl.a. om ansvarsbegränsningen återspeglar en rimlig riskfördelning i ljuset av rådgivarens övergripande lojalitetsplikt liksom arten och graden av rådgivarens oaktsamhet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(author)
-
Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer
- 2018
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 225-239
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.
|
|
| 9. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(author)
-
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
- 2022
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 464-473
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.
|
|
| 10. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(author)
-
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
|
|
