SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0039 6591 ;pers:(Allard Christina)"

Sökning: L773:0039 6591 > Allard Christina

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Allard, Christina, et al. (författare)
  • Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
  • 2020
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.<em> </em></p>
  •  
2.
  • Allard, Christina, 1971-, et al. (författare)
  • Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
  • 2020
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 5-6, s. 429-452
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>I januari i år avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten attupplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter omhuruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelserhar pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikelnanalyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitetmotiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargörviktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genomurminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheteri delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att enbetydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.</p>
  •  
3.
  •  
4.
  • Brännström, Malin, 1973-, et al. (författare)
  • Samebyars avtalsrätt : en replik
  • 2019
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala. - 0039-6591. ; :2, s. 165-169
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.</p>
  •  
5.
  • Brännström, Malin, et al. (författare)
  • Samebyars avtalsrätt — en replik
  • 2019
  • Ingår i: Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 165-169
  • Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.</p>
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy