| 1. |
- Burman, Monica, 1962-
(författare)
-
Domstolars bemötande : några kommentarer till Förtroendeutredningens förslag
- 2009
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : IUSTUS. - 0039-6591. ; :7, s. 774-780
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Förtroendeutredningens betänkande "Ökat förtroende för domstolarna" behandlas domstolarnas kvalitetsarbete, bemötande, domskrivning och mediekontakter. Ombedd att kommentera betänkandet har jag valt att inrikta mig på frågan om domstolars bemötande av parter och bevispersoner, särskilt vad avser institutionellt bemötande, personbemätande samt utbildningsfrågor. Utredningen står för ett viktigt perspektivskifte där brukarnas upplevelser liksom frågor om värdegrund och motverkande av diskriminering lyfts fram. Frågan om domstolars bemötande blir väl belyst i betänkandet och om utredningens förslag genomförs kommer bemötandefrågorna onekligen att ta ett viktigt steg framåt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Mickelsson: två män på vattenskoter vänder upp-och-ner på fri rörlighet för varor
- 2009
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 94:10, s. 1072-1086
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EG-domstolen avkunnade nyligen dom i Mickelsson, ett mål som gällde begränsningar av bruket av vattenskotrar i svenska vatten. Domen i Mickelsson belyser en föga diskuterad dimension av den redan komplicerade frågan om hur principen om fri rörlighet ska tillämpas och, närmare bestämt, vad som utgör en sådan åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion (ÅMV) vilken är förbjuden enligt artikel 28 EG. Brukanderegler av det slag som behandlades i Mickelsson passar inte den traditionella uppdelningen i produktregler och försäljningsåtgärder som EG-domstolen etablerade i Keck. Denna artikel undersöker EG-domstolens praxis kring brukanderegler med utgångspunkt i Mickelsson och det relaterade målet mellankommissionen och Italien. Dessa domar klargör hur brukandereglers förenlighetmed artikel 28 EG ska bedömas. Genom domarna har dock EG-domstolen även tagit ett viktigt steg mot en förenklad tillämpning av artikel 28 i allmänhet.
|
|
| 5. |
- Lindholm, Johan
(författare)
-
Det europeiska småmålsförfarandet - en liten början till något stort?
- 2008
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; :10, s. 848-866
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Småmålsförordningen, som träder i kraft den 1 januari 2009, innebär att EG-rätten på ett mer genomgripande sätt än tidigare påverkar nationell processrätt. Det europeiska småmålsförfarandet innehåller ett flertal nya regler som kan ersätta reglerna i rättegångsbalken i tvistemål av gränsöverskridande karaktär. I artikeln presenteras de ur ett svenskt perspektiv centrala aspekterna av småmålsförordningen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Mannelqvist, Ruth, 1966-
(författare)
-
Ersättningar till brottsoffer - samverkan eller kollision?
- 2006
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 379-396
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett brott kan inte göras ogjort genom ekonomisk ersättning, men betalningen kan kompensera skador och bidra till en upprättelse för offret. Ersättning kan utgå från tre olika rättsliga system; skadestånd, försäkring eller brottskadeersättning, vilka baseras på olika regler och skilda utgångspunkter. Från ett brottsofferperspektiv är det därför viktigt att uppmärksamma hur ersättningsfrågan till brottsoffer löses både inom och mellan olika ersättningssystem samt i jämförelse med annan lagstiftning.
|
|
