| 1. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-
(författare)
-
Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :8, s. 764-771
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kunskapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot centrala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på politiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expertvälde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en deliberativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika utgångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frågan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.
|
|
| 2. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
|
|
| 3. |
- Andersson, Håkan, 1959-
(författare)
-
Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs – en argumentativ inventering
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; 98:8, s. 779-806
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Förekomsten och bekämpandet av diskriminering har fått allt större aktualitet, varvid detta samhällsproblem visar sig ha många såväl strukturella som individuella komponenter. När ett område på så sätt erhållit en stark politisk potential, skapas en diskursiv agenda som ofta – åtminstone initialt – premierar en svartvit problemformulering inriktad på enkla åtgärder för att direkt uppnå ”goda” lösningar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är därvidlag en samhällsinstitution som (till skillnad från de flesta andra myndigheter) har att initiera den rättspolitiska diskussionen för att öka medvetenheten och påverka medborgarnas beteenden (och tänkande). Och det är gott så. Problem kan emellertid uppkomma om den politiska och rättspolitiska diskursen alltför ensidigt och odifferentierat överförs till den rättsliga (i enskilda tillämpningsfall). För att motverka en dylik utveckling – och för att påvisa den mångfacetterade juridiska resonemangsstrukturen – presenteras i denna artikel en enkel modell för hantering av diskrimineringsersättningen.
|
|
| 4. |
- Bergström, Maria
(författare)
-
EU som lagstiftare inom straffrätten och reglerna mot penningtvätt
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :4, s. 357-374
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel fokuserar på förändrade förutsättningar för EU-straffrättens påverkan på Sverige. Ämnet är som bekant oerhört aktuellt efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget 1 december 2009. En av de främsta förändringarna efter Lissabon rör straffrätten där EU:s medlemsstater har överlåtit ytterligare lagstiftningsmakt och många av våra svenska regler nu antas av EU:s lagstiftare. Ett exempel är reglerna mot penningtvätt som härleds ur ett EU-direktiv som i sin tur följer internationella rekommendationer. Penningtvättsdirektivet antogs emellertid innan EU hade fått överstatlig lagstiftningsmakt på straffrättens område. En fråga detta ger upphov till är om detta är typiskt för EU eller ett udda undantag?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bylander, Eric, 1973-
(författare)
-
Nordiska Föreningen för Processrätt och det tolfte nordiska processrättsmötet
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 337-342
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan sin tillkomst år 1981 anordnar Nordiska Föreningen för Processrätt (NFfP) regelbundet nordiska processrättsmöten. Det tolfte i ordningen ägde rum på Rånäs Slott utanför Uppsala i augusti 2012. Fyra av de femton anföranden som hölls på mötet publiceras i bearbetad form i detta nummer av Svensk Juristtidning. Inledningsvis beskrivs här föreningen och dess verksamhet. Därefter presenteras kortfattat de publicerade anförandena.
|
|
| 7. |
- Gulliksson, Magnus
(författare)
-
Klart till halvklart - om ne bis in idem och skattetilläggen
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 645-685
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln diskuteras den för svenskt vidkommande förändrade ställning som Europakonventionens och rättighetsstadgans förbud mot dubbel lagföring har erhållit genom Högsta domstolens pleniavgörande av den 11 juni 2013. Avgörandet innebär bland annat att påförda skattetillägg numera kan utgöra hinder för åtal avseende skattebrott. Den direkta tillämpningen av de konventions- och unionsrättsliga bestämmelserna skapar dock svårmotiverade gränsdragningar beträffande vilka omständigheter som prekluderas av beslut och domar rörande skattetillägg. I framställningen diskuteras hur konflikten med konventionsrätten har karaktäriserats och huruvida det fortsättningsvis i det sammanhanget är motiverat att ge någon framträdande plats för uttryck som ”klart stöd”, ”tillräckligt stöd” och ”underkännande av en gällande ordning”.
|
|
| 8. |
- Hager, Richard
(författare)
-
Jordägandets frihet och jordabalken
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7, s. 686-708
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel behandlar principen om jordägandets frihet och vilken betydelse den har idag. Utgångspunkten tas i de bestämmelser i JB som brukar anges tillkomna för att skydda just denna princip. Framför allt kan nämnas de tidsgränser som ställts upp för nyttjanderättsupplåtelser i 7:5 JB och kraven i 14:1 JB för att kunna godta en upplåtelse som servitut. Vidare diskuteras det praktiskt viktiga direkta besittningsskyddet och detta relateras till principen om jordägandets frihet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hansson, Mikael, 1975-
(författare)
-
En kommentar till privaträttsliga diskrimineringsförbud med utgångspunkt i DCFR bok II kapitel 2
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 941-961
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln presenteras och kommenteras diskrimineringsförbuden i DCFR. Trots att de är en praktiskt taget oumbärlig del av det föreslagna regelverket är de lite säregna, och de innebär därmed vissa utmaningar för DCFR i sin helhet. Till sitt innehåll påminner de mycket om motsvarande regler i EU-rätten och i tvingande svensk rätt, och de kan därför användas till att diskutera diskrimineringsförbud i privaträttsliga sammanhang också utanför DCFR. De föreslagna modellreglerna överensstämmer dock inte nödvändigtvis helt och hållet med EU-rätten och svensk rätt, men i diskrepansen ryms potential att bidra till rättsutvecklingen — åtminstone i delar i en riktning som författaren till artikeln finner tilltalande.
|
|
