| 1. |
- Bogdan, Michael
(författare)
-
Anm. av: Tre aspekter av EU-IP
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 598-599
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hellner, Michael, 1966-
(författare)
-
Sverige, EU och den internationella privaträtten
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 96:4, s. 388-412
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln analyseras EU-medlemskapets påverkan på den internationella privaträtten i Sverige. Inledningsvis beskrivs det EU-rättsliga regelverket på området och de planer på vidare harmonisering som finns och görs ett försök att besvara frågan om det även fortsättningsvis finns ett utrymme för en autonom svensk internationell privaträtt. Utifrån ett antal exempel analyseras därefter hur de EU-rättsliga reglerna skiljer sig från motsvarande svenska regler. Slutligen diskuteras även den påverkan som EU-fördragens bestämmelser och allmänna principer har på den internationella privaträtten.
|
|
| 4. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Pengar luktar inte - eller gör de det?
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 1019-1035
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Krav som grundar sig i sådant som uppfattas vara osedliga förhållanden avvisas närmast reflexmässigt av domstolar, utan någon närmare prövning i sak. För att kunna avvisa talan, måste domstolen emellertid först slå fast att talan verkligen grundar sig i osedliga förhållanden. Osedligheten syns inte, den luktar inte och den kan inte fastställas med naturvetenskapliga metoder. Den närmast intuitiva bedömningen, att ett krav grundar sig i osedliga förhållanden, har trots detta sådan kraft, att domstolen kan vägra att ta befattning med kravet. Utvecklingen i Högsta domstolens praxis tyder dock på att synsättet är på väg att överges. I artikeln undersöks stödet för att avvisa en talan som grundar sig i osedliga förhållanden och hur människans förmåga att tillskriva föremål egenskaper de inte har spelar en betydelsefull roll för avvisningsregelns ställning i rättssystemet.
|
|
| 5. |
- Malmberg, Jonas, 1962-
(författare)
-
Arbetsrätten efter EU-inträdet
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 430-439
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Stattin, Daniel, et al.
(författare)
-
Tillsyn på den europeiska finansmarknaden efter finanskrisen : Några implikationer för Sverige
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :4, s. 451-461
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom EU bedrivs ett arbete med att skapa en inre gemensam marknad för finansiella tjänster som är harmoniserad, välfungerande och effektiv. Målsättningen är tydlig: att skapa en integrerad, europeisk finansmarknad. Detta innebär stora fördelar för alla medlemsstater och även i ett globalt samhällsekonomiskt perspektiv, men det medför samtidigt utmaningar för de myndigheter som ansvarar för stabiliteten i det finansiella systemet. Finanskrisen har visat att det är svårt att upprätthålla en tillräcklig kontroll över finansmarknaderna. De åtgärder som genomförts på EU-nivå efter krisen, och som i skrivande stund genomförs, syftar till att förbättra kontrollen över finansmarknaderna, bland annat genom att tillsätta nya tillsynsmyndigheter. Tillsyn har hittills varit en nationell sak att utforma och det är därför intressant att analysera vilka konsekvenser de åtgärder som vidtas inom EU på området kommer att leda till för Sveriges och de övriga medlemsstaternas del.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Zetterberg, Kent, 1946-
(författare)
-
Det statliga kommittéväsendet : En del av den svenska modellen
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det statliga kommittéväsendet är en viktig del av den svenska modellen. De svenska departementen är vid en internationell jämförelse små och statliga myndigheter är ofta stora och förhållandevis självständiga. Med anledning därav har det statliga kommittéväsendet förekommit under mer än fyra sekel. Det är en flexibel modell för att initiera reformer men fungerar även som ett område för experter inom olika ickepolitiska områden. Det är också en viktig mötesplats för regering, riksdag och organisationer i samhället. Antalet utredningar var som högst under 1970-talet men systemet med statliga utredningar är fortfarande av stor betydelse för det svenska politiska livet.
|
|
| 10. |
- Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-
(författare)
-
Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati
- 2011
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :8, s. 764-771
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kunskapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot centrala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på politiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expertvälde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en deliberativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika utgångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frågan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.
|
|
