| 1. |
- Bengtsson, Bertil
(author)
-
Civilrätt och offentliga tjänster
- 2012
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5-6, s. 429-436
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I artikeln diskuteras enskildas rättsskydd vid brister i offentliga tjänster. Rättsläget är i stora delar oklart, sedan regeringen avstått från ett försök att lagstifta i frågan. När inte regler om skadestånd vid myndighetsutövning kan tillämpas är rättskyddet ganska svagt; möjligheten att åberopa kontraktsrättliga regler i sammanhanget förefaller begränsad.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hansson, Mikael, 1975-
(author)
-
En kommentar till privaträttsliga diskrimineringsförbud med utgångspunkt i DCFR bok II kapitel 2
- 2012
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 941-961
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I artikeln presenteras och kommenteras diskrimineringsförbuden i DCFR. Trots att de är en praktiskt taget oumbärlig del av det föreslagna regelverket är de lite säregna, och de innebär därmed vissa utmaningar för DCFR i sin helhet. Till sitt innehåll påminner de mycket om motsvarande regler i EU-rätten och i tvingande svensk rätt, och de kan därför användas till att diskutera diskrimineringsförbud i privaträttsliga sammanhang också utanför DCFR. De föreslagna modellreglerna överensstämmer dock inte nödvändigtvis helt och hållet med EU-rätten och svensk rätt, men i diskrepansen ryms potential att bidra till rättsutvecklingen — åtminstone i delar i en riktning som författaren till artikeln finner tilltalande.
|
|
| 4. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(author)
-
Borgen och självständiga garantier
- 2012
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 1034-1061
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Säkerheter för prestationsskyldigheter är av stor betydelse i den internationella handeln. Olika former av oberoende säkerheter, såsom anfordringsgarantier och självständiga bankgarantier, har fått allt större användning under de senaste årtiondena. I de nordiska länderna finns bara några få avgöranden om dessa säkerhetsformer och det saknas egentlig lagreglering. De juridiska problem som kan uppkomma när dessa säkerhetsformer brukas får därför ofta lösas med stöd i analogier till lagregler om borgen och uttalanden i doktrinen. I bidraget beskrivs resonemang och domskäl i avgöranden från svensk, dansk och norsk rätt som gällt oberoende säkerheter. Utgången i fallen jämförs därefter med en tänkt tillämpning av reglerna om oberoende personsäkerheter i DCFR på samma sakförhållanden. Jämförelsen visar att rättsläget inte skulle ändras på något dramatiskt sätt om reglerna om oberoende personsäkerheter i DCFR infördes i de nordiska länderna. Försöket att tillämpa reglerna visar emellertid även att det ännu finns luckor och brister i det föreslagna regelverket. Dessa svagheter tycks bero på att de oberoende säkerhetsrätterna betraktats som uttunnat beroende av regelkonstruktörerna och inte som verkligt oberoende. I artikeln sätts därför ifråga om det skulle vara värt att byta ett till största delen osäkert rättstillstånd mot ett fortsatt endast fläckvis säkert.
|
|
| 5. |
- Landström, Sara, 1980, et al.
(author)
-
Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
- 2012
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
|
|
| 6. |
- Samuelsson, Joel, 1973-
(author)
-
Avtalstolkning på europeiska : Del II: Reglerna
- 2012
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; 97:10, s. 986-1012
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Denna artikel är den andra av två, som behandlar reglerna om tolkning av avtal och andra rättshandlingar i Draft Common Frame of Reference (DCFR) ur svensk avtalsrättslig synvinkel. Här diskuteras hur de specifika regler som upptagits i DCFR bok II kapitel 8 kan och bör läsas.
|
|
| 7. |
- Samuelsson, Joel, 1973-
(author)
-
Avtalstolkning på europeiska : Del I: Systemet
- 2012
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; 97:10, s. 962-985
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Denna artikel är den första av två, som behandlar reglerna om tolkning av avtal och andra rättshandlingar i Draft Common Frame of Reference (DCFR) ur svensk avtalsrättslig synvinkel. Här diskuteras det systematiska sammanhanget och de generella utmaningar och möjligheter som möter när man närmar sig materialet.
|
|
| 8. |
- Torp, Eivind, 1956-
(author)
-
Renskötselrättens grunder
- 2012
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; 97:8, s. 708-722
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I artikeln diskuteras grunden för samernas rätt att bedriva renskötsel samt hur rättigheten har reglerats rättsligt. Den rättsliga grunden för renskötselrätten är av betydelse dels för att fastställa vilka områden som omfattas av renskötselrätt, dels för att klargöra vad rättigheten omfattar. Vilken betydelse har egentligen urminnes hävd i frågan om samernas renskötselrätt?
|
|
