SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0039 6591 ;srt2:(2010-2014);srt2:(2012);hsvcat:5"

Sökning: L773:0039 6591 > (2010-2014) > (2012) > Samhällsvetenskap

  • Resultat 1-10 av 28
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Landström, Sara, 1980, et al. (författare)
  • Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Hansson, Mikael, 1975- (författare)
  • En kommentar till privaträttsliga diskrimineringsförbud med utgångspunkt i DCFR bok II kapitel 2
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 941-961
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I artikeln presenteras och kommenteras diskrimineringsförbuden i DCFR. Trots att de är en praktiskt taget oumbärlig del av det föreslagna regelverket är de lite säregna, och de innebär därmed vissa utmaningar för DCFR i sin helhet. Till sitt innehåll påminner de mycket om motsvarande regler i EU-rätten och i tvingande svensk rätt, och de kan därför användas till att diskutera diskrimineringsförbud i privaträttsliga sammanhang också utanför DCFR. De föreslagna modellreglerna överensstämmer dock inte nödvändigtvis helt och hållet med EU-rätten och svensk rätt, men i diskrepansen ryms potential att bidra till rättsutvecklingen — åtminstone i delar i en riktning som författaren till artikeln finner tilltalande.
  •  
6.
  • Ingvarsson, Torbjörn, 1967- (författare)
  • Borgen och självständiga garantier
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 1034-1061
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Säkerheter för prestationsskyldigheter är av stor betydelse i den internationella handeln. Olika former av oberoende säkerheter, såsom anfordringsgarantier och självständiga bankgarantier, har fått allt större användning under de senaste årtiondena. I de nordiska länderna finns bara några få avgöranden om dessa säkerhetsformer och det saknas egentlig lagreglering. De juridiska problem som kan uppkomma när dessa säkerhetsformer brukas får därför ofta lösas med stöd i analogier till lagregler om borgen och uttalanden i doktrinen. I bidraget beskrivs resonemang och domskäl i avgöranden från svensk, dansk och norsk rätt som gällt oberoende säkerheter. Utgången i fallen jämförs därefter med en tänkt tillämpning av reglerna om oberoende personsäkerheter i DCFR på samma sakförhållanden. Jämförelsen visar att rättsläget inte skulle ändras på något dramatiskt sätt om reglerna om oberoende personsäkerheter i DCFR infördes i de nordiska länderna. Försöket att tillämpa reglerna visar emellertid även att det ännu finns luckor och brister i det föreslagna regelverket. Dessa svagheter tycks bero på att de oberoende säkerhetsrätterna betraktats som uttunnat beroende av regelkonstruktörerna och inte som verkligt oberoende. I artikeln sätts därför ifråga om det skulle vara värt att byta ett till största delen osäkert rättstillstånd mot ett fortsatt endast fläckvis säkert.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 28

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy