| 1. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(author)
-
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
|
|
| 2. |
- Bladini, Filip, 1958
(author)
-
Mängdförsäkring — ett missbruk av institutet gruppförsäkring?
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 837-861
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Försäkringsavtalslagens omfattande reglering av gruppförsäkringar har blivit en legitimerande grund för försäkringsprodukter med tveksamt konsumenträttsligt innehåll. Även om dessa produkter till formen är gruppförsäkringar bär de helt andra kännetecken än de gruppförsäkringar som låg till grund för lagens regler. Förutom att försäkringarna ger ett smalt försäkringsskydd som det av olika anledningar är svårt för konsumenter att värdera, är det i egentlig mening inte grupper som ansluts. Konsumenterna hamnar i dessa försäkringar genom att de står med i vissa företags kundregister. En fråga som detta väcker är därför när negativ avtalsbindning bör accepteras och till denna hör om frågan bäst hanteras inom försäkringsavtalsrätten eller marknadsrätten.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bylander, Eric, 1973-
(author)
-
Nordiska Föreningen för Processrätt och det tolfte nordiska processrättsmötet
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 337-342
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Sedan sin tillkomst år 1981 anordnar Nordiska Föreningen för Processrätt (NFfP) regelbundet nordiska processrättsmöten. Det tolfte i ordningen ägde rum på Rånäs Slott utanför Uppsala i augusti 2012. Fyra av de femton anföranden som hölls på mötet publiceras i bearbetad form i detta nummer av Svensk Juristtidning. Inledningsvis beskrivs här föreningen och dess verksamhet. Därefter presenteras kortfattat de publicerade anförandena.
|
|
| 5. |
- Gulliksson, Magnus
(author)
-
Klart till halvklart - om ne bis in idem och skattetilläggen
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 645-685
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I artikeln diskuteras den för svenskt vidkommande förändrade ställning som Europakonventionens och rättighetsstadgans förbud mot dubbel lagföring har erhållit genom Högsta domstolens pleniavgörande av den 11 juni 2013. Avgörandet innebär bland annat att påförda skattetillägg numera kan utgöra hinder för åtal avseende skattebrott. Den direkta tillämpningen av de konventions- och unionsrättsliga bestämmelserna skapar dock svårmotiverade gränsdragningar beträffande vilka omständigheter som prekluderas av beslut och domar rörande skattetillägg. I framställningen diskuteras hur konflikten med konventionsrätten har karaktäriserats och huruvida det fortsättningsvis i det sammanhanget är motiverat att ge någon framträdande plats för uttryck som ”klart stöd”, ”tillräckligt stöd” och ”underkännande av en gällande ordning”.
|
|
| 6. |
- Hager, Richard
(author)
-
Jordägandets frihet och jordabalken
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7, s. 686-708
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Denna artikel behandlar principen om jordägandets frihet och vilken betydelse den har idag. Utgångspunkten tas i de bestämmelser i JB som brukar anges tillkomna för att skydda just denna princip. Framför allt kan nämnas de tidsgränser som ställts upp för nyttjanderättsupplåtelser i 7:5 JB och kraven i 14:1 JB för att kunna godta en upplåtelse som servitut. Vidare diskuteras det praktiskt viktiga direkta besittningsskyddet och detta relateras till principen om jordägandets frihet.
|
|
| 7. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(author)
-
Till stöd för stödbrev
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 266-288
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Stödbrev har uppfattats som särskilt svåra att tolka, eftersom åtagandena i handlingen är oprecist formulerade. Den “dåliga” utformning texten fått beror nog ofta på den affärsmässiga kontexten och en önskan hos parterna att skjuta problemen på framtiden. Tar man det affärsmässiga sammanhanget och bakgrunden på allvar, så får detta emellertid konsekvenser för tolkningen av stödbrevet. Den som skall tolka stödbrevet måste i allt väsentligt utgå från stödbrevets text och inte bakom texten försöka konstruera fram en samstämmig vilja som aldrig funnits där. Traditionellt delas stödbreven upp i svaga, mellanstarka och starka stödbrev. I artikeln framförs tanken, att det vore bättre att dela in stödbreven i bara två grupper, nämligen självständiga och borgensliknande. Uppdelningen grundas på om det är utfärdaren själv som brustit i uppfyllelsen av ett direkt åtagande mot stödbrevets mottagare eller om ansvaret utlöses av att den prestationsskyldige i det förhållande som föranledde utfärdandet av stödbrevet inte fullgjort sin förpliktelse mot stödbrevsmottagaren. I artikeln diskuteras även huruvida de förpliktelser som kan åläggas en utfärdare av ett stödbrev är underförstått villkorade av att förhållandena är desamma som då stödbrevet utfärdades.
|
|
| 8. |
- Lehrberg, Bert
(author)
-
Rättsverkan av olovlig förtäckt värdeöverföring
- 2013
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :5-6, s. 449-492
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Rättsverkningarna av olovliga förtäckta värdeöverföringar enligt aktiebolagslagen underkastas här en ingående analys. Återbäringspliktens reglering utreds i detalj. Vilka avvikelser regleras? Är lagens diskriminering av ”förtäckt” vinstutdelning motiverad? Hur skiljer man mellan ”öppen” och ”förtäckt” vinstutdelning? Vad skiljer en gåva enligt 17:5 från en förtäckt värdeöverföring? Vilken rättslig natur har återgångspåföljden? Hur värderas egendom som skall återbäras när återbäring inte är möjlig? Vilken värderingstidpunkt gäller? Vad gäller när en värdeöverföring bara till viss del är olovlig eller ett avtal bara till viss del utgör en (olovlig) värdeöverföring? Kan värdeersättning utgå som alternativ till återbäring? Sanktionsreglernas rigida utformning med återkrav endast i första ledet, bristtäckningsansvar endast i andra ledet och ansvarsfrihet i övriga led kritiseras. Vilka personer kan medverka ”internt” till en olovlig värdeöverföring? Hur behandlas de facto directors och shadow directors? Hur behandlas aktieägare på väg in eller ut? Kan bristtäckningsansvar inträda för ”extern” medverkan? Kan medverkansansvaret suppleras med ansvar på annan grund? Är 17:6-7 exklusivt tillämpliga på värdeöverföringar som strider mot aktiebolagslagen? Uppsatsen kan betraktas som en fristående fortsättning till författarens uppsats om ”Begreppet förtäckt värdeöverföring” i häfte 7 av den förra årgången av denna tidskrift.
|
|
| 9. |
|
|
