| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Frändberg, Åke
(författare)
-
Några tankar om naturrättsidéer och positivism : tillika en kritisk kommentar till vår tids missbruk av termerna "naturrätt" och "positivism"
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 849-859
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det florerar i våra dagar en spridd användning av termerna ”naturrätt” och ”positivism”, som dels vilar på ett logiskt felslut och dels är ohederlig. I artikeln presenteras dessa uppfattningar och förklaras varför de lider av dessa båda defekter. Detta sker i relief mot en idéhistorisk exposé över de båda begreppens idéutveckling. Man kan skilja mellan två stadier i denna: (1) Den klassiska naturrättsläran och den klassiska positivismen samt (2) den moderna naturrättsläran och den moderna positivismen. Mot bakgrund av denna exposé behandlas sedan ovannämnda ”urartade” naturrättstanke och ”urartade” positivism.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(författare)
-
Tredje mans ställning vid ett tåglägesavtals eventuella ogiltighet
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2018:8, s. 695-729
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ogiltighetspåföljden är vid störningar i den avtalsmekanism som leder till ett tåglägesavtal av praktiska skäl ointressant för parterna i avtalet, men desto mera intressant för en utomstående tredje man. Tredje man möter dock processuella hinder när denna försöker göra gällande ogiltighet av annans tåglägesavtal. I artikeln diskuteras i vad mån tredje man över huvud taget kan göra gällande ett tåglägesavtals ogiltighet, samt hur det civilprocessrättsliga och det förvaltningsprocessrättsliga regelverket samspelar för att uppnå vissa regleringstekniska effekter.
|
|
| 9. |
- Johansen, Tormod Otter, 1985, et al.
(författare)
-
Mot ett funktionellt domstolsbegrepp – Ett bidrag med anledning av den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (del I av II)
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 101:2, s. 100-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). Denna första artikel i serien har ett nationellt perspektiv och innehåller en redogörelse för ett antal parallella utvecklingslinjer, som tillsammans har inneburit en renodling av domstolarnas rättskipande funktion. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” verkar stick i stäv med dessa reformer. I den andra artikeln i serien anlägger vi istället ett europeiskt perspektiv på problemet.
|
|
| 10. |
- Johansen, Tormod Otter, 1985, et al.
(författare)
-
Mot ett funktionellt domstolsbegrepp - Ett bidrag med anledning av den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (del II av II)
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 191-232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa kriterier på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). I den första artikeln i serien (SvJT 2016 s. 100) anlade vi ett nationellt perspektiv på problemet. I denna uppföljande artikel skiftar vi perspektiv genom att redogöra för de domstolsbegrepp som har utvecklats inom konventions- respektive unionsrätten. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” avviker från den europarättsliga begreppsbildningen. Avslutningsvis antyder vi ett antal legitimitetsproblem som FUD ger upphov till.
|
|
