| 1. |
- Arvidsson, Niklas
(författare)
-
Privat reglering av revisorsval i aktiebolag : En analys av ogiltighet enligt 9 kap. 16 a § ABL
- 2017
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2017:2, s. 124-141
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Till följd av EU:s revisionspaket har det införts regler i aktiebolagslagen om ogiltighet av vissa avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser. Reglerna lämnar många viktiga frågor rörande tillämpningsomfång och rättsverkningar obesvarade. I syfte att klargöra rättsläget analyserar artikeln dessa frågor. Analysen utvisar att lagändringen medför större konsekvenser än vad ordalydelsen vid första påseende antyder och därför kan framstå som överraskande.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Kristian
(författare)
-
På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :10/19, s. 913-921
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostads-rätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige. Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen.
|
|
| 10. |
- Hardenberger, Alexander
(författare)
-
Bevisbördans placering i fordringsmål - en rättsfallsstudie
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4/18, s. 360-374
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”De skäl som anförs i ’Tandläkarens olycka’ (NJA 2014 s. 364) rörande bevisbördans placering bygger i huvudsak på att ett påstående om försträckning står emot ett påstående av benefik karaktär …. De kan därför inte anses göra sig gällande med samma styrka när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. […] Mot denna bakgrund finns anledning att i nu diskuterade fall falla tillbaka på huvudregeln, nämligen att den som påstår försträckning har bevisbördan för påståendet.” Citatet är taget ur Högsta domstolens dom den 22 december 2017 i mål nr T 5183-16 (nedan Terrys Restaurang). Genom avgörandet har Högsta domstolen frångått det missbruksresonemang som lanserades i Tandläkarens olycka och fastslagit att resonemanget inte är tillämpligt då svarandens förklaring till mottagandet av pengar inte är av benefik karaktär. I denna artikel analyseras och problematiseras de båda avgörandena från ett processrättsligt perspektiv. Slutsatsen är att Högsta domstolen skapat ett oförutsägbart rättsläge där karaktären på svarandens förklaring är avgörande för hur bevisbördan placeras.
|
|
