SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0039 6591 ;srt2:(2015-2019);lar1:(umu)"

Sökning: L773:0039 6591 > (2015-2019) > Umeå universitet

  • Resultat 1-4 av 4
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Brännström, Malin, 1973-, et al. (författare)
  • Samebyars avtalsrätt — en replik
  • 2019
  • Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 165-169
  • Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.
  •  
2.
  • Derlén, Mattias, 1976-, et al. (författare)
  • Judiciell aktivism eller prejudikatbildning? : en empirisk granskning av Högsta domstolen
  • 2016
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 143-158
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ett antal kommentatorer har hävdat att Högsta domstolen under senare år intagit en ny, friare roll i förhållande till lagstiftaren. Debatten har framförallt kommit att gälla ett antal enskilda och kontroversiella domar som enligt vissa debattörer kan beskrivas som ”judiciell aktivism”. Mot bakgrund av denna debatt och utifrån ett omfattande empiriskt material studerar vi hur Högsta domstolens verksamhet utvecklats över tid. Studien bekräftar att Högsta domstolen genomgått en omfattande förändring, men att det handlar om att domstolen under längre tid utvecklats till en tydligare och aktivare prejudikatinstans, snarare än ett plötsligt utslag av judiciell aktivism.
  •  
3.
  • Derlén, Mattias, 1976-, et al. (författare)
  • Perspektiv på prejudikat : En empirisk undersökning av tingsrätternas bruk av Högsta domstolens rättspraxis i tvistemål
  • 2019
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm. - 0039-6591. ; :8, s. 751-772
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Betydelsen av HD:s avgöranden som prejudikat har rönt allt större uppmärksamhet, främst med fokus på hur HD själv ser på sin rättspraxis. Denna artikel kompletterar diskussionen genom att undersöka tingsrätternas bruk av prejudikat. Artikeln visar att endast en relativt liten andel av HD:s avgöranden används aktivt i tingsrätterna och att överlappningen mellan de avgöranden som används av tingsrätterna och de som används av HD själv är ytterst begränsad. En möjlig förklaring är att HD i hög grad prövar frågor som mycket sällan uppkommer i tingsrätterna. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men motiverar en diskussion om hur HD bäst kan leda rättstillämpningen.
  •  
4.
  • Ulander-Wänman, Carin (författare)
  • Arbetsbrist och arbetstagares rätt till kompetensutveckling
  • 2017
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 613-630
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • En arbetstagares kompetens har betydelse för möjligheterna att behålla ett arbete hos nuvarande arbetsgivare. Förändringar i arbetsgivarens verksamhet kan leda till behov av ny kompetens och att befintliga arbetstagare inte uppfyller de nya arbetskraven. Mot den bakgrunden är det intressant att undersöka vilken rätt eller skyldighet till kompetensutveckling en arbetstagare har med stöd av lagen om anställningsskydd (LAS).2 Det finns även ett värde i att undersöka om arbetstagares kompetensutveckling har haft någon betydelse i Arbetsdomstolens tvister som rört uppsägningar på grund av arbetsbrist och arbetstagares kvalifikationer
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-4 av 4

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy