| 1. |
- Agius, Maria, 1981-
(författare)
-
Åberopande av nödläge inom folkrätten
- 2008
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 133-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den moderna folkrätten har ett utstuderat system för ansvarsutkrävande när en stat svikit de plikter man åtagit sig i förhållande till andra stater. Inom statsansvarsrätten finns dock ett antal ansvarsfrihetsgrunder. En av de mer kontroversiella är den s.k. nödlägesinvändningen. Nödläge har kommit upp i ett antal intressanta internationella rättsfall under de senaste decennierna, bl.a. rörande åtgärder för att skydda miljön, humanitära interventioner och internationell terroristbekämpning. Trots att det fortfarande är ett kontroversiellt institut är det tydligt att stater under vissa omständigheter undgår ansvar för folkrättsbrott om de handlat av nöd. Frågan som diskuteras här är huruvida möjligheten att avvika från internationella åtaganden med hänvisning till ett nödläge kan vara skadlig för den internationella rättens utveckling. Staters tillit till internationella rättsregimer kan skadas och deras benägenhet att reglera sina mellanhavanden i traktatsform minska. Nödlägesinstitutet är dock starkt kringskuret i internationell praxis. Vidare medför det inte att beteendet är att anse som i sig lagligt. Nödläge kan därför i vissa avseenden utan större fara för den internationella rättsordningen utgöra en nödvändig säkerhetsventil.
|
|
| 2. |
- Algotsson, Karl-Göran, 1940-
(författare)
-
Lagrådets politiska betydelse
- 2009
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :2, s. 165-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Andersson, Torbjörn
(författare)
-
En gemensam högsta domstol?
- 2008
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 349-356
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Andreasson, Jens, 1978
(författare)
-
En funktionell syn på rättigheter och juridisk argumentation - utifrån exemplet upphovsrättshavarens ställning i konkurs
- 2006
-
Ingår i: SvJT. - 0039-6591. ; 2006:5-6, s. 438-449
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna uppsats diskuteras två olika modeller - en substantiell, rättighetsformalistisk kontra en funktionell, realistisk - för att hantera rättigheter i konkurssammanhang. Utgångspunkt tas i NJA 2005 s. 510 där HD behandlade frågan om upphovsrättsinnehavarens ställning i konkurs för det fall det finns licenstillverkade lagerexemplar kvar i konkursboet. I uppsatsen hävdar författaren att HD har valt att följa en substantiell, rättighetsformalistisk, argumentationslinje och att det finns anledning att belysa och ifrågasätta detta val. Inte minst i förhållande till den funktionella svenska sakrättsliga traditionen. Skulle den här typen av substantiella resonemang komma att utvecklas till norm för hur immateriella rättigheter och andra liknande intellektuella konstruktioner behandlas i konkurs, kan konsekvensen bli att juridiken alltmer kommer att framstå som ett hinder för utvecklingen av nya verksamheter, produkter, tjänster och marknader baserade på immateriella resurser.
|
|
| 5. |
- Andreasson, Jens, 1978
(författare)
-
Inlösen, äganderättsövergång och "legal transplants
- 2005
-
Ingår i: SvJT. - 0039-6591. ; 2005:5, s. 523-533
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äganderättens övergång är, inom svensk sakrätt, ett för länge sedan utmönstrat begrepp. Istället är äganderätten uppbruten i sina funktionella element och varje konflikttyp behandlas därmed för sig. När så konceptet äganderättens övergång nyligen plötsligt dök upp i en modern lagstiftningsprodukt, för att sedan nästan lika plötsligt försvinna, uppkom ett antal olika frågor. Var det här fråga om ett s.k. "legal transplant", dvs. en regelmassa med utländsk förebild? Hur skulle ett sådant främmande koncept komma att tolkas? Vilka konsekvenser skulle det kunna få? Kommer vi att få se fler "legal transplants" av det här slaget? Den övergripande slutsatsen är att risken är stor att transplantat av denna typ har en negativ effekt. I synnerhet om de införs utan motivering och utan angiven reflektion över de rättskulturella implikationerna.
|
|
| 6. |
- Bengtsson, Bertil
(författare)
-
Departementen och lagrådet
- 2009
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 216-255
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Uppsatsen behandlar departementens sätt att hantera Lagrådets yttranden vid propositionsarbetet, med en rad exempel från de senaste 40 åren
|
|
| 7. |
- Bengtsson, Bertil
(författare)
-
Några frågor om skolansvar
- 2006
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 813-827
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Bengtsson, Bertil
(författare)
-
Om ex gratia-ersättning
- 2009
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 325-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Uppsatsen behandlar ett föga uppmärksammat inslag i ersättningsrätten: regeringens möjlighet att besluta om s.k. ex gratia-ersättning till enskilda, när inte staten svarar för en skada enligt gällande rätt. Ibland utgår sådan kompensation på grund av ändrade värderingar sedan en lagstiftning tillämpats, t.ex. när ersättning utgick till tvångssteriliserade; men oftare betalas den på grund av omständigheter i det särskilda fallet, såsom när lagen ändrats efter det att en myndighet orsakat skadan eller när annars staten varit inblandad i ett händelseförlopp utan att det finns grund för skadeståndsskyldighet. Även om praxis tycks bygga på ganska oklara rättvise- och billighetsresonemang tycks dessa delvis besläktade med allmänna skadeståndsrättsliga principer. - Avslutningsvis diskuteras andra tänkbara situationer där ersättning kan tänkas utgå trots att staten inte ansvarar enligt skadeståndsrättsliga regler.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bengtsson, Bertil
(författare)
-
Om skadestånd vid konsumenttjänster
- 2008
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 262-273
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln diskuteras vissa frågor om skadestånd vid konsumenttjänster. Konsumenttjänstlagen, som avser arbete på egendom och förvaring, anses ofta som en central konsumenträttslig lagstiftning, och bl.a. i dess motiv förordas en analog tillämpning vid åtskilliga andra konsumenttjänster. Man kan sätta i fråga detta i vart fall när det gäller skadestånd; lagens nuvarande skadeståndsregler har tillkommit utan någon övertygande motivering och passar ganska dåligt vid många av de varierande avtalstyper som brukar nämnas i sammanhanget.
|
|
