| 1. |
- Ericson, Marika, 1977-, et al.
(author)
-
Covid-19 i Sverige : Rättsliga perspektiv på krisberedskap och de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 1080-1097
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang. Artikeln inleds med en genomgång och analys av vissa ingripande rättsliga åtgärder av klassisk smittskyddskaraktär, exempelvis förbud mot folksamlingar, stängning av skolor och andra verksamheter och liknande. Däremot tar vi inte upp åtgärder av stödjande karaktär, exempelvis olika former av ekonomiskt stöd såsom permitteringsstöd, anstånd med skatter och dylikt. Efter detta går vi igenom vissa grundläggande skillnader mellan regelverket för totalförsvar och krisberedskap och beskriver krisberedskapssystemet något mer i detalj. Slutligen betraktar vi Covid-19 ur systemperspektivet och drar slutsatser inför framtiden.
|
|
| 2. |
- Heidbrink, Jakob, 1971
(author)
-
Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2020, s. 770-784
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Diskuterar i ljuset av den såkallade Girjas-domen sedvanans ställning och betydelse i svensk förmögenhetsrätt.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hardenberger, Alexander
(author)
-
Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7/20, s. 546-570
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vidLunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober 2019 tydliggjorde sin syn på frågan var det därför ett välkommet klargörande. I artikeln presenteras några reflektioner med anledning av domstolens uttalande.
|
|
| 5. |
- Heuman, Lars, 1941-
(author)
-
Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis ?? En studie av HD:s och HFD:s plenifall
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 453-512
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Det är möjligt att prejudikatinstanser någon gång avstår från att göra behövliga praxisändringar på grund av plenireglernas krav på att samtliga justitieråd ska medverka vid en tungrodd beslutsprocess. Det kan finnas ett påtagligt behov av att de högsta instanserna avviker från tidigare prejudikat genom förtydliganden och tillägg som är oförenliga med dessa prejudikat. Om detta ändringsbehov inte blir tillgodosett kommer en äldre och oklar praxis att kvarstå. Stabilitetsmålsättningen och kravet på förutsebar rättstillämpning utgör inte skäl för att en oklar praxis ska förbli oförändrad. Utvecklingen mot utförligare och mera komplicerade domskäl i prejudikat som avser svårlösta rättsfrågor medför en risk för att antagna rättsgrundsatser och lagtolkningar inte blir lämpliga i alla avseenden. Det uppkomna ändringsbehovet kan i ökad utsträckning komma att tillgodoses genom tillkomsten av vanliga prejudikat
|
|
| 6. |
- Hjertstedt, Mattias, 1974-, et al.
(author)
-
Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning : En analys av rättighetsskyddet vid frihetsberövande och reell husrannsakan
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 665-691
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidanEuropakonventionens skydd för rätten till frihet och till privatliv enligt artiklarna 5 och 8. Avslutningsvis diskuteras i vad mån det svenska systemet ger ett tillfredsställande rättighetsskydd.
|
|
| 7. |
- Schytzer, Jonatan, 1985-, et al.
(author)
-
(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - Uppsala. - 0039-6591. ; :8, s. 726-742
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit föremål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddasgenom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas.
|
|
| 8. |
- Thorburn Stern, Rebecca, Professor, 1974-
(author)
-
Innebörden av ”svenskt konventionsåtagande” : svårare att tolka än man tror
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 120-136
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Syftet med 2016 års tillfälliga lag om uppehållstillstånd är att inskränka möjligheterna till uppehållstillstånd utan att riskera en tillämpning av skyddsbestämmelser och regler om anhöriginvandring som strider mot Sveriges internationella förpliktelser. För att uppnå detta används svenska konventionsåtaganden som ”ventiler” i vissa av lagens centrala bestämmelser. Lagstiftaren har emellertid inte klargjort vilka internationella förpliktelser som avses. Tolkningen av detta har istället lämnats över till rättstillämparen, vilket väckt frågor både rörande rättstillämpningen i sig och om ansvarsfördelning när det gäller rättsbildningen. I den här artikeln diskuteras begreppet ”svenskt konventionsåtagande” i den tillfälliga lagen och vilka konsekvenser detta sätt att lagstifta kan få.
|
|
| 9. |
- Wegerstad, Linnea
(author)
-
Empiriska studier av bevisvärdering måste utföras och presenteras på ett vetenskapligt korrekt sätt
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 719-724
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Dahlmans replik i SvJT 2020 s. 712 föranleder följande svar från min sida.Det signifikanstest som Dahlman hänvisar till visar inte att det föreligger ett orsakssamband mellan brottstyp och domslut och det utesluter inte att andra omständigheter än brottstypen, som inte har undersökts i studien, inverkar på domslutet. För att kunna nå slutsatsen att det är brottstypen som orsakar domslutet krävs statistiska analyser som Dahlman inte har använt.
|
|
| 10. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(author)
-
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
- 2020
-
In: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.
|
|
