| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Elsrud, Torun, et al.
(författare)
-
Immigrant mafia or local lads on the binge? : The construction of (un)trustworthiness in Swedish district courts
- 2017
-
Ingår i: Retfærd. - : Djoef Forlag. - 0105-1121. ; 157:3-4, s. 182-200
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we address the constructionof familiarity and distance in Swedish district courtcases, involving young men with both immigrantand Swedish backgrounds. Through ethnographicobservations of 40 trials related to street crimes, wehave found different qualities of social interaction that distinguish immigrant background and Swed-ish background cases from each other. These distinc-tions, disfavouring young men with immigrant back-ground, are built up through a series of practices and events that follow taken-for-granted behaviourand details in interaction, such as speech, laughter,choice of words to describe the accused and trust inSwedish witnesses. In conclusion, we argue for thenecessity of detailed, close-up studies of courtroom action and interaction to understand statistical find-ings of discrimination and disfavouring of certain groups of immigrants in court and elsewhere in thejudicial process.
|
|
| 4. |
- Giertz, Lottie, 1954-
(författare)
-
Dilemman mellan autonomi och paternalism vid demens – rättsliga ställföreträdares perspektiv på uppdraget som god man och förvaltare
- 2020
-
Ingår i: Retfærd. - : Scandinavian University Press. - 0105-1121. ; 3:166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: Syftet med artikeln är att synliggöra uppdraget som god man eller förvaltare till en person meden demenssjukdom. I den studie som ligger till grund för artikeln undersöks hur rättsliga ställföreträdarebeskriver och hanterar uppdraget i praktiken och i relation till samtycke, självbestämmande och delaktighetför huvudmannen. Rättsligt ställföreträdarskap är ett forskningsområde i gränsområdet mellan socialtarbete och juridik som berör huvudmannens vardag men också rättstrygghet. Studien avgränsas tillställföreträdare med en äldre person med demens som huvudman och datamaterialet utgörs av intervjuermed ställföreträdare och överförmyndare. Resultatet visar att i uppdraget ställs socialtjänstlagens betoningpå självbestämmande och delaktighet och föräldrabalkens betoning på minsta ingripande åtgärd motfrågor om samtycke och demenssjukdomens kognitiva begränsningar. Kognitiva svårigheter begränsarhuvudmännens möjlighet att fatta relevanta självständiga beslut. Självbestämmande kräver delaktighetoch förmåga att lämna samtycke. Uppdraget att bevaka huvudmannens ekonomi utgör oftast huvudorsakentill beslutet om god man eller förvaltare men ställföreträdarna menar också att kontroll över ekonominutgör en förutsättning för att kunna sörja för person. Uppdraget är en balansakt mellan behovet av skyddoch rätten till självständighet. Uppdraget som ställföreträdare blir i huvudsak paternalistiskt med en ekonomiskinriktning. Det innebär kontroll och beslut för den enskildes bästa utan att huvudmannen görs delaktig. Autonomi och självbestämmande som grundprincip i lagstiftning väcker frågor om behovet av ettsärskilt utformat stöd till individer som inte kan leva upp till den ideala bilden av den autonoma medborgaren
|
|
| 5. |
- Hartzén, Ann-Christine, 1976-
(författare)
-
Aligning normativity with Luhmann for a critical study of industrial relations
- 2019
-
Ingår i: Retfærd. - : Retfærd. - 0105-1121. ; :2-3, s. 9-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the possibility for conducting an empirical analysis of a system of industrial relations using Luhmann’s theory on autopoietic systems as a framework of analysis, but aligning that analysis with the aspirations of critical theory. The article provides a methodological contribution and based on the dual understanding of the concept of values as containing both a positivistic and a normative character, the article identifies a methodological model. Through the application of this methodological model, analysing the empirical material in two steps, the researcher will be able to conduct an analysis that can generate conclusions holding normative aspirations. This is possible since the model will allow the researcher to identify the normative values that frame the programming of the system of industrial relations and the structurally coupled systems. As such the analysis will provide ground for questioning the normative values that frame the programming of the studied systems and thus generate conclusions in line with the ambitions of critical theory.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Staaf, Annika, et al.
(författare)
-
Competent interpreters and enabling working conditions in court : crucial prerequisites for a fair trial
- 2018
-
Ingår i: Retfærd. - : Scandinavian University Press. - 0105-1121. ; :3-4, s. 61-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The right to a fair trial is a well-knownright in a state governed by the rule of law. Thisarticle delves into the subject of problematic interpretationsand addresses the right to a competentinterpreter as part of the right to a fair trial. It derivesfrom a socio-legal research project in Swedennamed “Negotiations in court and equality beforethe law: an ethnographic approach to negotiations ofculture, gender and age during trials related to streetcrime.” Our conclusion is that entering a Swedishdistrict court today, as a non-Swedish speaker, thereis an obvious risk that you will not be able to narrateyour version of whatever brought you to courtin the first place, nor can you be sure that courtrepresentative narratives are mediated to you in asatisfactory version.
|
|
| 10. |
- Staaf, Annika, et al.
(författare)
-
Socialtjänstens kontakter med barn i papperslöshet : om barns rätt till trygghet och skydd
- 2016
-
Ingår i: Retfærd. - 0105-1121. ; 39:3/154, s. 31-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel belyses socialtjänstens ansvar för att tillhandahålla skydd och trygghet vid akuta situationer för barn i papperslöshet. Ekonomisk utsatthet och situationer när barnen misstänks fara illa undersöks och diskuteras med utgångspunkt i relevanta rättsliga bestämmelser. Resultaten, baserade på två enkätstudier, en nationell och en lokal studie, samt uppföljande intervjuer med socialsekreterare och representanter från idéburen sektor visar att skyddet för barn i papperslöshet brister vid socialtjänstens handläggning och beslutsfattande. Socialtjänsten har att verka som ett yttersta skyddsnät mot nöd vid uppkomna akutsituationer av ekonomisk karaktär, men kanske viktigare, när det finns behov av skydd för barn som utsätts för olika former av övergrepp i sin närmiljö. Barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa och barns lika rättigheter och värde samt mera uttryckliga stadganden om rätt till social trygghet och skydd mot övergrepp omfattar alla barn, oavsett legal status. Trots det visar denna studie hur myndigheter, men även andra verksamheter, inte sällan hanterar papperslösa barn som en andra klassens människor, vilka behandlas sämre och erhåller ett lägre skydd mot missförhållanden.
|
|
