| 1. |
- Alexius Borgström, Katarina, 1967-
(författare)
-
Djurskydd som rättsligt intresse och djurplågeribrottet i Sverige
- 2010
-
Ingår i: Retfærd. - Köpenhamn : Jurist- och Økonomforbundets Forlag. - 0105-1121. ; 33 årgång:4/131, s. 66-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Sverige kan djurplågeri straffas enligt 16 kap. 13 § brottsbalken (1962:700). Eftersom detta straffstadgande kriminaliserar att ”otillbörligen” utsätta djur för lidande, innefattar djurplågeribrottet vanligen en underförstådd intresseavvägning mellan ett djurs lidande och de av människor betingade orsakerna till lidandet. Syftet med denna artikel är att studera de tillämpningssvårigheter som uppstår till följd av denna underförstådda avvägning. Rättsdogmatiska, rättshistoriska och idéhistoriska teoriperspektiv används. Slutsatsen av undersökningen är att djurs lidande och förklaringarna till människors beteenden kan ses som inkommensurabla intressefaktorer, och att viktningen mellan dessa därför tenderar att styras av beslutsfattarnas personliga värderingar.
|
|
| 2. |
- Andersson, Peter, et al.
(författare)
-
Assessing the Swedish labour law model through a social sustainability lens
- 2022
-
Ingår i: Retfærd. - 0105-1121. ; :2, s. 75-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we aim to explore the contours of how we might interrogate Swedish labour lawand practice from a socially oriented sustainability perspective, drawing on the distinctive findings of ourproject ‘An inclusive and sustainable Swedish labour law – the ways ahead’ and on other aspects of theSwedish labour law model that we consider are particularly relevant for a sustainability analysis. In sodoing, we have identified potentially five dimensions to the use of a ‘sustainability’ discourse as a basis forevaluation of regulatory measures suitable for the Swedish labour market. It emerges that the central dominant system of collective bargaining has the potential to promote durability and inter- and intra-generational justice, including just transitions in the labour market. However, its capacity to promote capabilities and equality depends on how inclusive and adaptable collective bargaining systems are, with attentionto who is being represented and in what sectors.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hellner, Agnes, 1982-
(författare)
-
Aurora - en kort kommentar
- 2023
-
Ingår i: Retfærd. - 0105-1121. ; :4, s. 87-99
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom grupptalan i det s.k. Auroramålet stämmer en grupp unga personer svenska staten för bristande åtgärder i syfte att begränsa klimatförändringarna. Det sker i en tid när klimatprocesserna bli vit alltfler internationellt och när Europadomstolen står inför att avgöra de första målen som gäller hur EKMR ska tolkas med avseende på klimatförändringarna. I kommentaren resonerar jag kring vad det är som gör klimatprocesserna och Aurora till ett nytt rättsligt fenomen. Jag gör också nedslag i frågan om fastställelsetalans tillåtlighet.
|
|
| 6. |
- Johannesson, Livia
(författare)
-
Performing credibility: Assessments of asylum claims in Swedish migration courts
- 2012
-
Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift. - 0105-1121. ; 35:138, s. 69-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores how adjudicators justify the rejection of an asylum application, by the practice of assessing credibility. This is done by analyzing written decisions from the migration courts in Sweden. By applying an intersectional theoretical approach which emphasizes the performative aspects of identities, it is argued that the court decisions constitute important sites for the formation, subversion and rejection of identities. The analysis reveals that the formal judicial criteria for assessing credibility are not the only tools that are used by the adjudicators. In addition, informal presumptions about how gender, education, culture and religion determine individual asylum applicants’ behavior play significant roles for the outcomes of the credibility assessments. The article suggests that the way in which these presumptions are articulated in the decisions indicates that they actively limit the possibilities for unique or deviant asylum narratives to get recognized as credible in the court procedure.
|
|
| 7. |
- Kjellbom, Pia
(författare)
-
Rättssäkerhet och flexibilitet i kommunala riktlinjer för ekonomiskt bistånd
- 2009
-
Ingår i: Retfærd. - 0105-1121. ; 32:4/127, s. 80-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kommunala riktlinjer har enligt tidigare forskning stort inflytande över beslutsfattandet i svenska kommuner i jämförelse med lagstiftning. I studien undersöks olika uppfattningar om vad som bör ges betydelse vid bedömning av bistånd till hyresskuld, enligt kommunala riktlinjker i Stockholms län. Konsekvenser av variationer i riktlinjerna diskuteras därefter i relation till Socialtjänstlagens (2001: 452) (SoL) innehåll, grundläggande rättssäkerhetskrav samt det i SoL underliggande kravet på flexibilitet vid utformning av insatser.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Reitan, Therese
(författare)
-
Lagen eller magen? Förvaltningsrätten och LVM-mål rörande gravida kvinnor
- 2017
-
Ingår i: Retfærd. - : DJØF Forlag. - 0105-1121. ; 40:3-4, s. 132-150
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- According to the Swedish SubstanceAbuse (Special Provisions) Act a person may be sentenced to compulsory care for a maximum of six months by an administrative court if she has a serious ongoing substance abuse and needs care which cannot be provided through voluntary measures. The person must also risk seriously harming her physical or mental health, destroying her life, or harming herself or a next of kin. The latter does not include an unborn child and the courts are only to assess whether the grounds for commitment are sufficient in terms of the woman’s needs and risk for harm. The legislation does, however, leave ample scope for so called fairness arguments (“reella hänsyn”). This article studies the extent to which the pregnancy is accentuated in court rulings and in what way – with a special focus on fairness arguments.
|
|
| 10. |
|
|
