| 1. |
- Larsson, Stefan
(författare)
-
Den Stigberoende Upphovsrätten. Om konsekvenserna av rättslig inlåsning i en digital tid
- 2011
-
Ingår i: Retfærd: Nordisk juridisk tidsskrift. - 0105-1121. ; 34:4, s. 122-146
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel analyserar den Europeiska upphovsrättens stigberoende (path dependence) i termer av en rättslig inlåsning oförmögen att anpassa sig till nyare sociala praktiker i ett digitalt samhälle. Artikeln härleder inlåsningen till framförallt tre huvudskäl relaterade till a) transaktionskostnader, b) makt, och c) nyckelmetaforers relation till tankestrukturer. Genom att analysera den moderna europeiska upphovsrättsliga trenden konstateras i artikeln att upphovsrätten sedan länge är etablerad genom en rad internationella fördrag, vilka förstärkts i både sin grad av strikt reglerade undantag och kriminalisering av vissa handlingar (Infosoc) och verkställighet (Ipred) inom EU när den ställts inför den digitala utmaningen. Detta leder även till att internetleverantörernas roll som neutrala förmedlare av datatrafik börjat ifrågasättas av både upphovsrättslobby och politiska aktörer på europeisk nivå (Datalagringsdirektivet, Telekompaketet), vilket även synts i läckta utkast till internationella handelsavtal med upphovsrättslig prägel (ACTA). Denna utveckling mot mer kriminalisering, de långa skyddstiderna och fler sanktioner blir intressant framförallt i relation till de delar av upphovsrätten som upplever bristande legitimitet och stöd i sociala normer som uppstått i den digitala teknologins kölvatten, delvis som en följd av regleringens icke-adaptiva rigiditet och retrospektiva inlåsning. Detta påverkar därför balanseringen av personlig integritet kontra generell övervakning online till fördel för vad som kan beskrivas som ett traditionellt förankrat upphovsrättsligt särintresse på bekostnad av ett mer allmänt.
|
|
| 2. |
- Larsson, Stefan
(författare)
-
Digitaliseringens Rättssociologi. Om mätbarhetens behov av teori och den digitala arkitekturens normativa relevans
- 2014
-
Ingår i: Retfærd: Nordisk juridisk tidsskrift. - 0105-1121. ; 37:2, s. 77-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln för fram digitaliseringen och konsekvenserna av Internet som ett studieobjekt med inneboende möjligheter för metodutveckling inom rättssociologi och den bredare rättsvetenskapen – vilket i sin tur adresserar en teoretisk potential. Artikeln lyfter fram tre aspekter som det argumenteras för är av särskild vikt att adressera: 1.) de stora datamängdernas och mätbarhetens metodologiska löfte; 2.) huruvida detta även medför ett behov av samhällsvetenskaplig teori, inklusive teoriutveckling; och 3.) i så fall i vilken grad fokus därmed kan eller bör läggas på den digitala infrastrukturens styrande funktioner eller normativa relevans, dvs. när designen, ”koden” och protokollen – i någon mån – får rättsliga attribut. Dessa frågor kontrasteras i viss mån till rättssociologiska klassikers teoribildning och vad det innebär att återtolka dessa i en ny kontext, i syfte att undersöka den rättssociologiska utvecklingspotentialen av dessa fenomen. Jag konstaterar även avslutningsvis att den digitala samhällsutvecklingen rimligen också leder till ett ökat behov av tvärvetenskapliga samarbeten även för studier som syftar till att teckna rättssociologiska frågeställningar, inte minst som en följd av metodologiska överväganden i relation till de enorma och komplexa datamängder som livet i det digitala samhället genererar.
|
|
| 3. |
- Larsson, Stefan
(författare)
-
Metaforerna och Rätten
- 2012
-
Ingår i: Retfærd: Nordisk juridisk tidsskrift. - 0105-1121. ; 2:137, s. 69-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel visar hur kognitiv teori gällande metaforer och tankestrukturer kan justeras och sammanjämkas med valda delar av samhällsvetenskaplig teori, i syfte att bidra till rättslig analys och en rättssociologisk förståelse av rätten. Artikeln betonar därmed vikten av en metaforanalys i syfte att kartlägga de underliggande tankestrukturer som konstruerar en specifik rättslig norm. Detta betyder i sin tur att rättsliga imperativ kan studeras i extrem detalj, och att exempelvis konflikter mellan sociala och rättsliga normer bättre kan förstås i ljuset av tankestrukturella underliggande konflikter. Artikeln lyfter fram betydelsen av att se rätten som något förkroppsligat (embodied), dvs. beroende av begreppsliga lån från en ofta fysisk, kroppslig eller spatial förståelsegrund. Vidare lyfter artikeln fram begreppet ”metaforkluster” i syfte att poängtera hur vissa metaforer är del i samma konceptuellt förankrade kluster, som relaterar till samma underliggande tankestruktur. Konsekvensen av detta är att en metafor kan bidra till hur näraliggande metaforer ges mening, om de är del i samma kluster. Detta betyder också att rättsligt inkluderade metaforer kan få argumentationsmässigt, retoriskt och meningsbyggande bistånd även från utomrättsliga metaforer.
|
|
