| 1. |
- Fors, Per, 1988-
(författare)
-
Skeppet Vasas kemi : Ett halvt sekel av naturvetenskaplig forskning
- 2015
-
Ingår i: Forum Navale. - Stockholm : Sjöhistoriska Samfundet. - 0280-6215. ; 71, s. 46-83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Regalskeppet Vasa, som förliste under sin jungfrufärd år 1628, är idag ett av Sveriges viktigaste och mest intressanta museiföremål. Vasa bärgades år 1961 och ansågs fullt konserverad år 1990, då hon flyttats in i det nuvarande museet. Efter den omåttligt regniga sommaren år 2000 började gulvita fällningar att synas på skeppets skrov och på flera av de tillhörande träföremålen. Oron över skeppets skick startade ett massivt medialt pådrag. Detta skulle bli starten för tre mycket omfattande naturvetenskapliga projekt som har bidragit med nya insikter inom kemi, mekanik och mikrobiologi. Forskningsresultaten från dessa projekt skulle visa sig vara relevanta inte bara för Vasa, utan för många andra vrak som Mary Rose i Portsmouth, England och Batavia i Freemantle, Australien. Vasamuseet var det första maritima museet i världen att initiera ett naturvetenskapligt forskningsprojekt av den här magnituden och en stor del av det arbete som bedrivits inom ramen för projekten har varit världsledande. Denna artikel redogör för den naturvetenskapliga forskning som har bedrivits kring Vasa sedan hon togs upp och försöker beskriva de problem forskarna och konservatorerna stått inför genom åren. Artikelns huvudsakliga fokus ligger på den intensifiering av forskningen som skedde efter den blöta sommaren år 2000.Trots fjorton år av intensiva studier av skeppets kemi är forskarna ännu inte överens om vilka processer som faktiskt låg till grund för utfällningarna och huruvida dessa processer är aktiva idag. Tidvis har projekten karaktäriserats av ett stort mått av ovisshet och motstridiga teorier, och detta i betydligt större utsträckning än andra konventionella kemi- och mekanik- projekt. Anledningarna till denna ovisshet beror dels på att vattendränkt ekträ är ett mycket heterogent och komplext material, dels på att forskarna inte har kunnat ta tillräckligt många prover ur skeppet för att bevisa sina teorier. Förutom dessa rent metodologiska problem har projektens mycket prestigefulla natur ibland bidragit till viss oenighet mellan de forskarlag som varit delaktiga, vilket ytterligare försvårat processen. Studien har genomförts genom intervjuer med majoriteten av de forskare som varit aktiva inom området de senaste femton åren, samt genom artikel-, arkiv- och protokollstudier.
|
|
| 2. |
- Hasselgren, Björn, 1962-
(författare)
-
Mellan politik, teknik och ekonomi : Göta kanal-projektet 1800-1832
- 2022
-
Ingår i: Forum navale. - : Sjöhistoriska Samfundet. - 0280-6215 .- 2002-0015. ; 78, s. 54-83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Göta kanal är ett av de största transportinfrastrukturprojekt som genomförts i Sverige. Projektgenomförandet blev betydligt mer komplext och utmant än beräknat. Tids- och kostnadsramarna kom att överstigas många gånger om. Tidsmässigt mer än den dubbla beräknade tiden, kostnadsmässigt mer än tolv gånger högre kostnad jänmfört med den första kostnadsuppskattningen.Projektet som pågick 1810-1832 hotades flera gånger av finansiella problem som kunde lett till att det avbröts. Över tid kom det statliga inflytandet över projektet, som drevs i aktiebolagsform, att öka. Vid öppnandet hade ändock ca 30 procent av kostnaderna täckts av privata insatser. Endast med stöd från staten kunde dock kanalen fullföljas och en rimligt lönsam drift inledas från 1832.Göta kanal-projektet analyseras här från en flerdimensionell ansats där teknik, politik och ekonomi är de väsentliga faktorerna. Projektet delas också in i olika faser över tid med olika influens för de olika faktorerna. Med hjälp av analysansatsen ges en överblick över projektet och en möjlighet att bedöma olika faktorers påverkan på genomförande och utfall av kanalprojektet.
|
|
| 3. |
- Häggqvist, Henric, 1981-
(författare)
-
Iron for spices – Swedish-Spanish commodity exchange 1738–1813
- 2024
-
Ingår i: Forum navale. - 0280-6215 .- 2002-0015. ; 81:1, s. 36-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vad drev handelsrelationer på 1700-talet? Ofta lyfts det att det under den”merkantilistiska eran” existerade många och restriktiva handelshinder,samtidigt som annan forskning menar att inom-europeisk handel trotsdet fungerade relativt effektivt. Den här artikeln undersöker varuutbytetmellan Sverige och Spanien från 1738 till 1813, baserat på svenska primärdata.De två länderna hade relativt lika handelspolitik under århundradet,med protektionistisk politik inom viktiga näringar, såsom järnbruken. I detsvenska fallet inkluderade politiken även flera hundra importförbud understörre delen av perioden. Den svenska politiken har beskrivits som enbidragande faktor till varför handeln med Holland stagnerade under 1700-talet.Både Sverige och Spanien hade planer på att öka exporten till denandra. I det förra fallet gällde det till exempel svenskt järn till spanskakolonier, medan det senare gällde spansk tobaksexport. Trots det skrevsaldrig något bindande handelsavtal mellan länderna, och i stora drag sårealiserades inga planer på handelsexpansion. Artikeln visar att svenskspanskhandel höll sig på låga nivåer med kraftiga fluktuationer underbörjan av perioden, medan den ändå ökade något under slutet. Handelsutbytetvar specifikt i termer av vilka varor som rörde sig mellan länderna,vilket på ett sätt var typiskt för förindustriella handelsrelationer. Sverigeexporterade mest järn till Spanien, men expansionsmöjligheterna varbegränsade i och med att Spanien hade en egen järnindustri med högttullskydd. Spanien i sin tur exporterade mest salt och andra kryddor ochlivsmedel till Sverige. Saltet var en viktig svensk import, men där hadeSpanien hög konkurrens av andra länder i Sydeuropa, främst Portugal ochFrankrike. Tider av krig kunde innebära hinder för den svensk-spanskahandeln, men även möjligheter när länderna ingick i samma allians. Denbilaterala handelsbalansen gick allt som oftast i svensk favör, men om manräknar med importen av spanskt silver så ändras bilden ganska dramatiskt.Artikeln lyfter fram svårigheten för länder med lika handelspolitik attutöka handelsutbytet i den förindustriella ekonomin. Liknande politikgjorde det troligtvis också svårare att sluta bindande handelsavtal, vilketmöjligtvis hade kunnat vara en faktor som underlättade handelsutbytet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lennerfors, Thomas Taro, 1979-
(författare)
-
Patriksson, Folke. Att kunna ta en storm
- 2013
-
Ingår i: Forum Navale. - Stockholm : Sjöhistoriska samfundet. - 0280-6215. ; 69, s. 116-120
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
