| 1. |
- Ohlsson, Jonas, 1980, et al.
(författare)
-
Ekvilibrium
- 2016
-
Ingår i: Ohlsson, Jonas, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium.. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 11-44
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Andersson, Dennis, et al.
(författare)
-
Hur reagerar opinionen på ökad flyktingmottagning?
- 2015
-
Ingår i: Bergström A., Johansson B., Oscarsson H. & Oskarson M. (red.) Fragment. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673328 ; , s. 249-260
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
|
|
| 3. |
- Andersson, Dennis, et al.
(författare)
-
Swexit, Nato och andra folkomröstningar
- 2017
-
Ingår i: Ohlsson J., Oscarsson H. & Oskarson M. (red). Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673397 ; , s. 345-358
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Andersson, Dennis, et al.
(författare)
-
Västlänken – en fråga om förtroende
- 2018
-
Ingår i: Hemma Väst. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 129-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Andersson, Felix, et al.
(författare)
-
Brott, men inga straff? Svenska folkets inställning till våldsbrott och hur de ska förhindras
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 119-134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenskarnas oro för gängkriminalitet har nått rekordhöga nivåer. I takt med att skjutningarna har ökat, så har även diskussionen om hur våldsbrott ska förstås och vad man ska göra för att minska våldsbrott i samhället tagit fart. I det här kapitlet studerar vi hur svenska folket ser på våldsbrott utifrån två perspektiv. Mer specifikt undersöker vi vad de bakomliggande orsakerna till våldsbrott anses vara och vad befolkningen anser kan göras för att minska dem. Kapitlet visar att svenska folket anger psykisk ohälsa som den vanligaste förklaringen till att någon begår ett våldsbrott. Den minst troliga orsaken anses vara brist på fritidsaktiviteter. Gällande möjliga åtgärder för att minska våldsbrott är det mest populära förslaget att ta bort den så kallade straffrabatten för unga. Den åtgärd som flest är tveksamma till är införande av visitationszoner. Även om svenskarna generellt är bekymrade och oroade för våldsbrott i samhället finns det stora ideologiska och könsmässiga skillnader när det kommer till förslag om åtgärder och orsakerna till våldsbrott.
|
|
| 6. |
- Andersson, Felix, et al.
(författare)
-
Det finns en sjö och sedan aldrig mer – medborgares och politikers inställning till att tillåta aktiv dödshjälp
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 89-100
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ska en svårt sjuk människa ha rätt att få hjälp av sjukvården att avsluta sitt liv, det vill säga bli erbjuden dödshjälp? Länge har politikerna inte ens velat utreda frågan om dödshjälp. Men saker har börjat att röra på sig, både i Sverige och internationellt. I det här kapitlet ställer vi oss frågan om den internationella trenden med en mer öppen debatt om dödshjälp återspeglas i den svenska opinionen. Vi frågar även hur opinionen över tid har utvecklats och i vilken utsträckning politiker och medborgare är eniga i frågan om dödshjälp. Vi finner att den svenska opinionen är stabil över tid och positivt inställd till dödshjälp. Likaså politikerna är positivt inställda till dödshjälp, men i något lägre omfattning. Frågan om dödshjälp ser ut att komma allt närmare en statlig utredning.
|
|
| 7. |
- Andersson, Felix, 1992, et al.
(författare)
-
Ett svenskt vintermord får en upplösning? Medborgare och politiker om nedläggningen av Palmeutredningen och utpekandet av Skandiamannen
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 293-302
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett nationellt trauma som pågått i 34 år, tre månader och tio dagar skulle få en upplösning den 10 juni 2020. Förundersökningsledaren Krister Petersson förklarade vid en presskonferens att det var dags att avsluta utredningen av mordet på statsminister Olof Palme. Samtidigt pekade Petersson ut en skäligen misstänkt gärningsman. I det här kapitlet studerar vi i vilken utsträckning som utpekandet av den så kallade Skandiamannen var trovärdigt enligt det svenska folket och hur stor uppslutningen är kring nedläggningsbeslutet av utredningen. Vi gör det genom att fråga både medborgare och politiker om vad de anser om beslutet och utpekandet. Resultaten visar att svenskarna är beredda att gå vidare. Det anses rätt att avsluta utredningen – även om det är få som tror att Skandiamannen faktiskt var gärningsmannen.
|
|
| 8. |
- Andersson, Felix, 1992, et al.
(författare)
-
Gottgörelse eller auktoritär tendens? Göteborgarnas inställning till att bygga mer i ”klassisk” stil
- 2021
-
Ingår i: Alltid måndag?. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673519 ; , s. 55-74
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under pandemiåret 2020 kom Göteborgspolitiken att kretsa kring en tidigare perifer fråga i den lokalpolitiska debatten: arkitektur. Flera politiker krävde ökad politisk kontroll över arkitekturen på stadens nybyggnation, framförallt genom krav på mer ”klassisk” arkitektur. I detta kapitel studerar vi om förslaget att bygga mer i ”klassisk” stil vid nyproduktion stöds av göteborgarna. Resultaten visar att det finns ett brett stöd för förslaget bland en majoritet av anhängarna till varje enskilt parti i Göteborgs kommunfullmäktige. Anhängare till Socialdemokraterna, som är det parti i offentligheten som tagit starkast ställning för mer ”klassisk” nyproduktion, stöder dock inte förslaget i högre utsträckning än andra partianhängare. Istället är det anhängare till Kristdemokraterna, Demokraterna samt Vänsterpartiet som är de mest positivt inställda till förslaget. Förslaget innehar även ett brett stöd längs med hela vänster-högerskalan, där de ”klart till höger” är mest positiva. Sammantaget finns ett brett stöd för förslaget i alla undersökta undergrupper.
|
|
| 9. |
- Andersson, Felix, et al.
(författare)
-
Kriminalpolitik - lika hett som man kan tro
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet var kriminalpolitik inte en särskilt viktig fråga i väljarnas ögon. Endast ett fåtal ansåg att samhällsproblem relaterade till lag och ordning var angelägna. Likaså angav få väljare att lag och ordning var av betydelse när de stod vid valurnan och skulle välja parti. Idag är det annorlunda. Lag och ordning har blivit ett centralt samhällsproblem och rekordmånga väljare oroar sig för gängbrottsligheten. I det här kapitlet studerar vi den kriminalpolitiska opinionen i Sverige. Resultaten visar att frågor som är kopplade till brott och straff har ett starkt samband med den politiska vänster-högerskalan. Människor som står till höger är avsevärt mer intresserade av och fokuserade på brott och straff än vad människor till vänster är. Vi kan också se att partierna till höger har större trovärdighet bland väljarna inom lag och ordning än vad som är fallet med de andra riksdagspartierna.
|
|
| 10. |
- Andersson, Felix, 1992, et al.
(författare)
-
”Utan sociala medier hade vi aldrig någonsin kunnat växa så som vi har gjort” – En studie om Sverigedemokrater på nätet
- 2020
-
Ingår i: Digitala är vi allihopa?. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673489 ; , s. 45-58
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det brukar framhållas att en del av Sverigedemokraternas framgångar är kopplade till deras starka närvaro på Facebook och Twitter. I detta kapitel studerar vi om anhängarna till Sverigedemokraterna skiljer ut sig från andra partianhängare när det gäller användningen och erfarenheter av sociala medier. Det vi vill veta är hur stark kopplingen är mellan Sverigedemokraternas närvaro på nätet och hur deras anhängare agerar på sociala medier. Resultaten visar att anhängarna till Sverigedemokraterna inte är mer aktiva på sociala medier än andra anhängare. Inte heller skiljer de ut sig när det kommer till hur de använder sociala medier för att påverka politikens riktning. Sverigedemokraternas anhängare är utifrån våra resultat inte de mest politiskt aktiva på nätet. När vi ska tala om vilka som är aktiva på sociala medier är det snarare yngre välutbildade kvinnor som inte sällan är anhängare till Vänsterpartiet som träder fram.
|
|
