| 1. |
- Laskar, Pia, 1956-, et al.
(författare)
-
Queer Methodolgies : Introduction
- 2010
-
Ingår i: Lambda Nordica. - Södertörns högskola : Föreningen lambda nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; 15:3-4, s. 9-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Queer studies are full of scholary challenges. Such as what challenges the increase in interdisciplinarity within queer studies pose for queer scholars. The question is of particular interest in the intersectional approaches to the production of subjects and the working of power. Are, for example, the different modalities of power that produce queer subjects who are classed, gendered, sexed, racialised and so on amenable to the same methods of analysis? Or do they all demand different kinds of theoretical and methodological scrutiny?
|
|
| 2. |
- Steorn, Patrik
(författare)
-
Eugène Jansson och den svenska konsthistoriens sexualitet
- 2007
-
Ingår i: Lambda Nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; 12:3, s. 61-71
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Eugène Jansson (1862–1915) is included in the Canon of Swedish History of Art, mostly thanks to his blue paintings of Stockholm. After 1904 he changed his motif and painted naked men; bathing, performing exercises och just looking at each other. For a long time his œuvre has been separated into two parts – Stockholmmotifs and naked men. In the writings of the history of art the later paintings has been considered to be “curiosities”.From a queerperspective this article states that conceptions on sexual and erotic desire plays a part in the creation, interpretation, looking and collecting of art, as well as in the writing of art history, and asks questions on what conceptions on sexual and erotic desire are immersed in the Swedish History of Art.The difficulty in handling the homoerotic desires of Jansson is possibly the result of that there has been strong ideas on the connections between heterosexual desire and artistic creation and creativity. These ideas prevail. What contemporary art is judged by art critics and art historians as “curiosities? On what grounds? What inclusions and exclusions are made, based on sexuality?
|
|
| 3. |
- Steorn, Patrik, 1971-
(författare)
-
Mode och skam : Om Sighsten Herrgård, AIDS, garderober och arkiv
- 2009
-
Ingår i: Lambda Nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; :3-4, s. 78-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fashion and Shame. On Sighsten Herrgård, AIDS, wardrobes and archivesOn July 29th, 1987 Swedish fashion designer Sighsten Herrgård (1943-1989) announced on national TV news that he was HIV-positive and had developed AIDS. The TV reporter said that AIDS finally had been given a face in Sweden. Herrgård thereby became an iconic figure in Swedish modern history, not least in its LGBT-history. His face is still well known in Sweden today even though his professional life as a fashion designer in the 1960s and 70s and as a trend analyst in the 1980s is not always remembered.Before his death in December 1989 Herrgård published an autobiography, participated in a biographical TV documentary on his life and donated his personal archive of clippings as well as parts of his wardrobe to the Nordic Museum, Stockholm. The article shows that these sources to a large extent iterate the same narratives in several areas with one exception: when it comes to AIDS, the donated archive is silent – no clippings, no clothes refer to disease. Also, by conciously choosing to wear suits during his numerous media appearances he tried to wrest control of the media image of himself and of people with AIDS in general. The author concludes that these sources and their lacunas suggest that Herrgård tried to stage the afterworld’s image of himself.Bearing on the work of Douglas Crimp and Susan Sontag this article discusses the mechanisms of social stigma in 1980s Sweden with a focus on Sighsten Herrgård, a bisexual man with AIDS who also represented the fashion world. It also studies the role of fashion as a strategic tool in the visual representation of Herrgård in Swedish media. Finally, the article aims at sketching out a methodology of how to use wardrobes/clothing archives as potential sources for alternative historical narratives.
|
|
| 4. |
- Steorn, Patrik, 1971-
(författare)
-
Queer in the museum : Methodological reflections on doing queer in museum collections
- 2010
-
Ingår i: Lambda Nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; :3-4, s. 119-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under sommaren 2008 var Stockholm värd för Euro Pride och på flera ställen i Stockholms museivärld mötte besökare förkortningen "HBT" och ordet queer. Flera museer såsom Dansmuseet, Hallwylska museet, Historiska Museet, Moderna Museet och Nationalmuseum erbjöd queervisningar av sina permanenta samlingar medan exempelvis Armémuseum presenterade en tolkning av deras permanenta utställningar från HBT-perspektiv med hjälp av tillfälligt utplacerade texter och ytterligare andra institutioner, såsom Nationalmuseum, Polismuseet och Nordiska museet anordnade tillfälliga utställningar med HBT eller queer i de egna samlingarna som tema. Utställningen § 1, vars namn hänvisar till det första stycket i förklaringen om de mänskliga rättigheterna, var ett oberoende initiativ som förenade Nobelmuseet, Tekniska museet, Sjöhistoriska museet och Armémuseum på en utställningsyta där varje institution gjort var sin egen utställning som på olika sätt anknöt till HBT-historia eller allmänna reflektioner kring konstruktion av normer.Artikelförfattarens samlade intryck är dock att museernas aktiviteter inte uppnådde en normkritisk analys utan tenderade att befatta sig med perspektivet på ett relativt ytligt plan. Respektive museums egen roll i att producera och upprätthålla normer har fortfarande inte behandlats seriöst av dessa institutioner och riktlinjer som gäller museernas verksamheter har heller inte utvärderats i relation till normer när det gäller sexualiteter. Artikeln är en kritisk diskussion om olika metodologiska aspekter av att använda sig av queer som ett perspektiv för att tolka och ställa ut museisamlingar. Två utställningar med HBT/queer perspektiv som visades i Stockholm under Euro Pride 2008 är fokus för artikelns analys. Nordiska museets fotoutställning "Visa dig!" visade bilder med heteronormativa och icke-normativa par ur museets stora samling av fotografier. "Queer. Begär, makt och identitet” var en utställning på Nationalmuseum som visade ett urval verk ur de permanenta samlingarna och diskuterade representationer av kön, samkönad lust och sexuell identitet. Artikelförfattaren var själv curator för denna utställning och bidrar därmed med personliga reflektioner kring de metodologiska utmaningar det innebär att omsätta ett abstrakt queerperspektiv i museal praktik.Exempelvis kan det finnas hundratals föremål med stor potential för queer tolkning eller med stark koppling till HBT-samhället gömda i ett enskilt museums samlingar utan att de går att hitta på grund av att kunskapsinsamlingen kring de samlade föremålen varit inriktad på till exempel kategorier som material, upphovsperson, proveniens. Samtidigt skulle införandet av queer tolkningar och HBT–berättelser i museernas klassificeringssystem inte var en tillfredsställande lösning eftersom det väcker frågor om hur och i vilka syften den insamlade kunskapen skulle kunna användas. Att införa queer som en kategori i en databas skulle dessutom gå emot hela begreppets innebörd. Att söka efter queer närvaro i en museisamling är alltså en metodologisk utmaning och artikeln diskuterar behovet av närmare undersökningar av hur museer samlar in föremål.Betydelsen av att tänka om själva idén om vad ett arkiv kan vara blir särskilt viktig när queer historia skrivs, vilket flera forskare inom queer studies diskuterar sedan några år. För att kunna berätta nya typer av historier behöver forskare och museer vända sig till andra typer av källor till information. Judith Halberstam pekar bland annat ut material som kan tyckas trivialt eller efemärt. Artikeln för fram att behovet av att upprätta alternativa arkiv inte kan överlåtas till offentliga institutioner, utan här behöver olika typer av HBT-grupper och queeraktivister också vara aktiva.Museer med ambitioner att vara queer måste titta på sin roll som institutioner, som producenter av makt och normativ mening. Museerna skulle kunna underlätta produktionen av queer tolkningar av deras samlingar genom innovativa utställningsidéer, nyskapande forskning och genom att uppmuntra oväntade och subversiva evenemang att ta plats i de egna lokalerna.
|
|
| 5. |
- Steorn, Patrik, 1971-
(författare)
-
Spretigt men värdefullt om queer på universitetet : Recension av Lönngren, Ann-Sofie, Malin Ekström och Maria Margareta Österholm, Queera intersektioner: queerseminariet vid Uppsala universitet 2008–2010 (2011)
- 2012
-
Ingår i: Lambda Nordica. - 1100-2573 .- 2001-7286. ; :4, s. 217-220
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- HUR GÖRS QUEER i akademin? De senaste åren har intresset ökat för metodologier inom queerstudier, i Sverige och internationellt. Teori kvarstår förstås som en av grundpelarna i queer, men i och med att de senaste decenniernas teoretiska landvinningar har burit frukt på landets universitet och högskolor skrivs det nu en hel del uppsatser och avhandlingar som applicerar queerperspektiv på ett empiriskt material. I det arbetet spetsas frågan till och blir dynamisk: görs queer på olika sätt i olika ämnen, eller finns det gemensamma metoder? Kanske är det frågorna, snarare än metoderna som förenar queerforskning? Och hur riktas den queera kritiken emot de metoder som producerar normativ kunskap? Behövs det andra, oprövade metoder, och hur bör dessa i så fall utarbetas?
|
|
