| 1. |
|
|
| 2. |
- Sernhede, Ove, 1951
(författare)
-
Musik, identitetsarbete och ungas informella lärande
- 2009
-
Ingår i: Locus. - 1100-3197. ; :3-4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Musiken är ett system av symboler, koder och tecken, som unga använder för att skapa sig en plats i världen. Musiken gör det också möjligt för den enskilda individen att utforska sina inre psykiska landskap. Vilket är nog så viktigt i ungdomsåren. Musikens förmåga att koppla samman orden med emotionell expressivitet är en av anledningarna till att den fått så stor betydelse för dagens unga.
|
|
| 3. |
- Ahlquist, Eva-Maria, et al.
(författare)
-
Positivism med mänskligt ansikte* Montessoripedagogikens idéhistoriska grunder
- 2006
-
Ingår i: Locus* Tidskrift för forskning om barn och ungdomar. - 1100-3197. ; :2, s. 51-57
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1920-talet har det funnits montessoriskolor i vårt land och dessa har under tidens gång influerat såväl förskolans som grundskolan utveckling. Den första skrift som behandlar pedagogiken på svenska kom ut redan 1923 och utlöste då en livlig debatt. Därefter har det varit tunt med publikationer om pedagogiken på vårt språk. Det är därför glädjande att Christine Quarfoods bok Positivism med mänskligt ansikte har publicerats dock ifrågasätter recensenterna författarens underliggande tes.
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Malin, 1983-
(författare)
-
Ett mörkt kapitel i vår historia?
- 2011
-
Ingår i: Locus. - Stockholm : Stockholm University. - 1100-3197. ; 23:2, s. 25-38
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan kalla krigets slut kan man tala om en internationell trend att göra upp med det förflutna. Det är lätt att sympatisera med sådana initiativ. Sanningskommissioner kan ge röst åt grupper som tidigare tystats. Offentliga ursäkter innebär ett erkännande av deras erfarenheter, och ekonomisk ersättning signalerar att det finns allvar bakom orden. Samtidigt väcker upprättelseprocesser en mängd frågor. Viljan att utifrån dagens värderingar ta avstånd från missförhållanden i det förflutna verkar bygga på en åtskillnad mellan den mörka historien och vår upplysta samtid. Går det verkligen att dra en sådan gräns? Och när vi ska ta lärdom av historien, vad är det då vi lär oss? Det finns anledning att fundera över vilken historisk sanning som etableras i sådana processer.
|
|
| 5. |
- Axelsson, Thom
(författare)
-
Att vilja och välja rätt - att konstruera produktiva medborgare
- 2008
-
Ingår i: Locus. - 1100-3197. ; 20:1/08, s. 4-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För ungefär hundra år sedan fanns en livlig diskussion kring samma rättigheter till utbildning för alla. Kraven ökade på en gemensam bottenskola. En sådan skulle göra det möjligt att nå samhällets topp oavsett social bakgrund. Utbildningsmeriter skulle väga högre än att komma från "rätt" landsända. Men hade verkligen alla kapacitet att tillgodogöra sig undervisningen? Och kunde man låta unga välja livsväg på egen hand? Artikelns centrala frågor är hundra år gamla, och trots det oerhört aktuella.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Den heterosexuella karriären
- 2001
-
Ingår i: Locus. - 1100-3197. ; :4
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Göthlund, Anette, 1965-
(författare)
-
Den frånvarande kroppen : Dagens bildkultur och unga kvinnors identitetsskapande
- 2002
-
Ingår i: Locus. - Stockholm : Lärarhögskolan i Stockholm. - 1100-3197. ; :4, s. 4-18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bilder har en framträdande plats i vår vardagskultur. Estetiska och kulturella uttrycksformer – framför allt visuella – har också fått allt större betydelse för unga människors identitetsarbete. När unga kvinnor ska pröva möjliga roller och positioner för sina verkliga liv fungerar mediekulturens kvinnobilder som exempel på former för kvinnlighet. Vilka teman och konventioner är det då som dominerar i dessa kvinnobilder? Vilka modeller finner de unga kvinnorna? Anette Göthlund diskuterar dessa frågor bland annat utifrån reklam för mensskydd.
|
|
